Analyser: Valet är absurt och pinsamt för Liberalerna
Att det slutligen blev Simona Mohamsson som nominerades till ny ledare för L är absurt och pinsamt för partiet, skriver Expressens Viktor Barth-Kron. Inte för att det är något fel på Mohamsson, men för att ingen mer etablerad vågade kliva fram.
Han skriver att Mohamsson nu får ett år på sig att åstadkomma mirakel.
”Lyckas hon förtjänar hon en plats bredvid Karl Staaff och Bertil Ohlin i partihistorien. Misslyckas hon är det – faktiskt – alla andras fel”, skriver han.
Ekots Fredrik Furtenbach påpekar att Mohamsson blir den klart minst erfarna partiledaren, kanske den minst erfarna någonsin. Han säger att valet föll på Mohamsson eftersom favoriterna tackade nej.
– Det ger henne ett ganska svagt mandat, konstaterar han.
Altingets Anton Säll skriver att Mohamsson sägs vara uppskattad internt men frågar sig om det räcker.
SVT:s Elisabeth Marmorstein skriver att den märkliga valprocessen där alla favoriter har tackat nej visar att Johan Pehrsons beslut att hoppa av var förhastat.
”Skulden för det kan delvis tillskrivas de som hade tappat tålamodet men som saknade en lösning framåt”, skriver hon.
