Me too-manifestation i Stockholm. (Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN)

”Ändra kollektivavtalen och stoppa sextrakasserierna”

Efter #metoo-rörelsens svallvågor är det dags att tänka framåt, och det görs genom att tänka i termer som lagregler, kollektivavtal och effektiv tillsyn, skriver Lena Svenaeus, filosofie doktor i rättssociologi, på DN Debatt.

Svenaeus lyfter att kollektivavtalet – som faktiskt är det klassiska sättet för arbetsmarknadens partner att reglera viktiga frågor – skulle kunna regleras för att ge verkliga möjligheter till dem som drabbas.

”Med kollektivavtal i ryggen skulle arbetsgivaren och facket på arbetsplatsen engagera sig för att rensa arbetsmiljön från sexuella trakasserier, ett engagemang som enbart lagstiftning aldrig kan ge.” Det handlar om att ändra på normer som innebär maktmissbruk eller diskriminerande behandling av andra, skriver hon.

bakgrund
 
Kollektivavtal
Wikipedia (sv)
Kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare som reglerar löner och övriga anställningsvillkor för arbetstagare. Kollektivavtal nås i regel genom kollektiva förhandlingar. För fackföreningar är det vanligen ett centralt mål att få så många arbetsgivare som möjligt att ingå kollektivavtal. På så sätt anger man en lägstanivå för de anställdas löner, förmåner, anställningsvillkor, etc. När många arbetsplatser omfattas av kollektivavtal anses det förhindra lönedumpning, det vill säga att löntagarna tvingas konkurrera med varandra om jobben genom att godta lägre och lägre löner eller sämre arbetsvillkor. Å andra sidan kan detta även bidra till att enskilda anställda inte ges möjlighet att förhandla upp sin egen individuella lön, då arbetsgivare ofta tenderar att hänvisa till att de följer kollektivavtalet i dessa fall. För arbetsgivare kan kollektivavtal vara attraktiva genom att de innefattar fredsplikt, det vill säga att när ett avtal har slutits kan arbetsgivaren räkna med att slippa strejker så länge avtalet gäller. Arbetsgivaren kan också få rabatter på till exempel försäkringspremier för de anställda. Samtidigt kan kollektivavtalets villkor vara till nackdel för arbetsgivaren om denne skulle ha kunnat anställa samma personal till lägre lön eller andra villkor. Å andra sidan motverkar en hög kollektivavtalstäckning att låga löner blir ett medel i konkurrensen arbetsgivarna emellan. Under början av 1900-talet var det ett viktigt motiv till att de svenska arbetsgivarnas organisationer gick in för riksomfattande branschavtal. Ett hängavtal är ett kollektivavtal mellan en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation eller mellan en arbetsgivare och en fackförening som inte är med i den nationellt större samordningen av fackföreningar. Ett exempel i sammanhanget är Hamnarbetarförbundet som inte är med i LO, och har inget hängavtal till Transportarbetarförbundets kollektivavtal. Hängavtal är något arbetsgivarna skriver med fackförbunden för att slippa sitta och förhandla. Att en fackförening tecknar ett hängavtal med ett annat förbund har aldrig hänt. Hamnarbetarförbundet organiserar ca 80% av hamnarbetarna och strider sedan många år för att få eget kollektivavtal med arbetsgivarna. Det betyder att arbetsgivaren inte behöver vara ansluten till någon arbetsgivar- eller branschorganisation för att kunna använda samma villkor som finns i ett kollektivavtal. Hängavtalet kan också innehålla särskilt anpassade regler för företaget.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen