Sineva Ribeiro. (TT)

SCB: 11 000 sjuksköterskor saknas om tio år

Det råder brist på specialistsjuksköterskor i landet. Nya prognoser från Statistiska centralbyrån, SCB, som SVT har tagit del av visar dessutom att det kommer saknas ännu fler i framtiden. Totalt handlar det om 11 000 specialistsjuksköterskor som kommer fattas om tio år, enligt SCB:s beräkningar.
– För att få personal att vidareutbilda sig måste lönen och arbetsvillkoren bli bättre. I dag lönar det sig inte att vidareutbilda sig, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro om siffrorna.
I Stockholms län och i Västra Götalandsregionen väntas bristen på specialistubildade sjuksköterskor öka med drygt 25 procent. I Skåne och östra mellan Sverige med mellan 15 och 20 procent, skriver SVT.

bakgrund
 
Specialistsjuksköterska
Wikipedia (sv)
Specialistsjuksköterska är en sjuksköterska med specialisering inom ett speciellt hälso- och sjukvårdsområde. Tidigare kallades specialistutbildningen för vidareutbildning. Specialistutbildningen är en påbyggnadsutbildning på avancerad nivå, omfattande 60-90 hp (2-3 terminer, vissa på halvfart) och omfattar en magisterexamen utöver de 180 hp (6 terminer) år som omfattar sjuksköterskeutbildning på grundnivå. Titeln specialistsjuksköterska är skyddad och får endast användas av den som har svensk legitimation som sjuksköterska och som fått ett beslut om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska. För svenskutbildade specialistsjuksköterskor utfärdar Socialstyrelsen inte specialistbevis utan examensbeviset som högskolan utfärdar gäller som specialistbevis. Legitimation som sjuksköterska får man genom att ansöka till Socialstyrelsen. Specialistsjuksköterskeutbildning krävs för att få utföra vissa yrkesuppgifter eller få arbeta på vissa arbetsplatser, exempelvis krävs specialistsjuksköterskeexamen inriktning operationssjukvård för att få arbeta med de yrkesuppgifter som en operationssjuksköterska gör. Andra specialiteter syftar mer till att ge en fördjupad kunskap om vissa områden och förbättra verksamheten, exempelvis specialistsjuksköterskeexamen inriktning internmedicin, då en legitimerad sjuksköterska (grundutbildad) kan arbeta med de yrkesuppgifter som specialistsjuksköterskan inom området gör. Inom ambulanssjukvården är det vanligt att man är ambulanssjuksköterska eller anestesisjuksköterska, men även andra specialiteter och grundutbildade sjuksköterskor är vanliga. Vissa landsting eller regioner kräver specialistkompetens. En sjuksköterska kan läsa specialistsjuksköterskeutbildningar inom 19 områden: Akutsjukvård (Akutsjuksköterska) - 60 hp Ambulanssjukvård (Ambulanssjuksköterska) - 60 hp Anestesisjukvård (Anestesisjuksköterska, kallas även narkossköterskor) - 60 hp Barn- och ungdomar (Barnsjuksköterska eller pediatrisjuksköterska) - 60 hp Barnmorska - 90 hp Diabetesvård (Diabetessjuksköterska) - 60 hp Distriktssköterska - 75 hp Företagshälsovård (Företagssjuksköterska) - 60 hp Hjärtsjukvård (Hjärtsjuksköterska) - 60 hp Infektionssjukvård (Infektionssjuksköterska) - 60 hp Intensivvård (Intensivvårdssjuksköterska) - 60 hp Kirurgisk vård (Kirurgisjuksköterska) - 60 hp Medicinsk vård (Medicinsjuksköterska) - 60 hp Onkologi (Onkologisjuksköterska) - 60 hp Operation (Operationssjuksköterska) - 60 hp Pallitativ vård (Palliativ sjuksköterska) - 60 hp Psykiatri (Psykiatrisjuksköterska) - 60 hp Skolsköterska - 60 hp Vård av äldre (Geriatrisjuksköterska) - 60 hp Utöver specialistutbildning kan legitimerad sjuksköterska läsa vidare till bland annat psykoterapeut och sexolog. Tidigare var radiografi en specialistutbildning för sjuksköterskor, men idag är röntgensjuksköterska ett eget legitimationsyrke med en treårig högskoleutbildning på kandidatnivå.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen