Inflationsmåtten förvirrar: ”Det är en skog av olika tal”

2,3 procent, 4,4 procent eller 5,3 procent. Vad var egentligen inflationen i december? Såväl KPIF som KPI och KPIF-XE redovisades av SCB under morgonen.

Inflation är prisförändringar över tid. Frågan är vilka priser och över vilken tid.

– Det är en skog av olika tal man ska titta på, säger SEB-ekonomen Robert Bergqvist i Ekonomiekot Extra.

För den som är intresserad av styrräntan är KPIF mest relevant – eftersom det är det måttet som centralbanken vill få ner till 2 procent. I KPIF räknas inte bolåneräntor med, vilket enligt Riksbanken är rimligt eftersom räntehöjningar annars har en tillfällig och missvisande effekt på inflationstalet.

”På kort sikt stiger KPI-inflationen då räntan höjs, trots att inflationen minskar på längre sikt”, skriver centralbanken.

Från ett privatekonomiskt perspektiv blir det lika missvisande att inte räkna med boräntorna, menar Aftonbladets Andreas Cervenka.

”Räntorna gräver ett väldigt djupt hål i mångas ekonomi”, skriver han.

Vanligast är vidare att jämföra en månad med samma månad ett år tidigare. Detta öppnar för att så kallade baseffekter påverkar siffran, vilket hände i december.

– I december 2022 var det kraftigt stigande elpriser. Så då får vi lite hjälp. När priserna trycktes upp för ett år sedan så trycks inflationen ner i år, säger Bergqvist.

Ett sätt att rensa för just denna effekt är att titta på KPIF-XE, där energipriserna räknas bort.

Är noteringsklimatet på väg att bli hett igen? Vad händer med bomarknaden när alla bundna lån löper ut? Och blir det något tomterally på börsen?

Med Omni Ekonomi, Omnis systerapp, får du alla affärsnyheter du behöver på ett ställe, med dagliga aktieanalyser, kommentarer från experter och fördjupning och förklaring av utvecklingen på marknaderna.

Annonsfri läsning och möjlighet att dela din prenumeration med en vän eller familjemedlem ingår.