Färsk makrostatistik från USA, Kina och eurozonen visar att industrikonjukturen är starkt på väg upp.

– Produktionen ökar med den högsta takten på över två år, drivet av ett uppmuntrande lyft för efterfrågan, säger Chris Williamsson, IHS Markits chefsekonom, enligt TT.

I USA visade flera makrosiffror från eftermiddagen bland annat att USA:s industri-PMI steg till 54,2 jämfört med 52,6 i juni. Det var något högre än Trading Economics konsensusprognos. Även inköpschefsindex steg över 50.

I Kina lyfte inköpschefsindex från Caixin och Markit till 52,8 i juli från 51,2 i juni, vilket var tredje månaden på raken som indexet ökar och det största indexlyftet på över nio år, skriver TT.

I Tyskland och Storbritannien pekar det också uppåt. Enligt index för industrin från IHS Markit för juli steg index till 51,0, vilket var första gången på 19 månader som tysk industriaktietet ökar. I Storbritannien steg inköpschefsindex för juli till 53,3.

Svensk ekonomi ger ifrån sig många positiva signaler just nu. Att konkursvågen har lagt sig, aktiviteten i industrin ökar och att försäljningen i både detalj- och bilhandeln ökar tyder på att återhämtning råder.

Undantaget är möjligen arbetslösheten som steg till 9,3 procent i juni och som lär fortsätta stiga eftersom arbetsmarknaden släpar efter konjunkturen, skriver TT.

– Vi tycker att man ser tecken på en stabilisering på arbetsmarknaden. Anställningsplanerna i Konjunkturinstitutets barometer förra veckan var bättre och den täcker ju hela arbetsmarknaden, inte bara industrin, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till nyhetsbyrån.

Förra veckan varslades 364 personer om uppsägning och totalt har nu 92 715 personer varslats sedan början av mars.

Under veckan skrev 7 300 personer in sig som arbetslösa, vilket är 44 personer fler än veckan innan. Arbetslösheten ligger kvar på 9,2 procent och i absoluta tal på 478 849 personer.

Den spanska industriproduktionen ökade i juli, och återhämtade sig något från tvärniten under nedstängningen, skriver Reuters. IHS Markits inköpschefsindex för juli steg till 53,5 och tog sig därmed in i tillväxtzonen igen.

Julisiffran är en rejäl uppgång från utfallet på 49,0 i juni och 30,8 i april. Men det finns fortfarande svagheter i återhämtningen, skriver IHS Markits ekonom Paul Smith i en kommentar.

”Det är en bit kvar tills vi är tillbaka på de aktivitetsnivåer som noterades före pandemin tog fart, då den senaste enkäten återigen visar krympande orderstock och personalnedskärningar”, skriver han.

Den svenska industriproduktionen (PMI) fortsätter sin resa från botten i april och är upp till 51 på månadsbasis i juli, enligt färska siffror från Silf/Swedbank. Det innebär att industrin har tagit sig över gränsen från ekonomisk tillbakagång till tillväxt som är vid indexsiffran 50.

Det är första gången sedan februari som Sveriges industri-PMI är på den sidan av tillväxttröskeln. Raset började i mars och nådde botten på 39,7 i april och har sedan dess återhämtat sig.

– Juliutfallet visar att konjunkturen i svensk tillverkningsindustri fortsätter att återhämta sig i snabb takt efter den djupa nedgången i våras, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Eurostats siffror om att arbetslösheten ökade mest i Sverige av alla EU-länder i juni bör tas med en nypa salt, säger experter till SvD Näringsliv.

Eurostat har exempelvis utgått från SCB:s arbetskraftsundersökning för juni som visar en ungdomsarbetslöshet på 32 procent. Men enligt Arbetsförmedlingens sätt att räkna låg den på 13,2 procent.

Mahad Malingur på Arbetsförmedlingens verksamhetsanalys säger att skillnaden blir stor eftersom SCB även räknar in personer från 16 år som har sommarlov, men inte är inskrivna hos Arbetsförmedlingen.

Samtidigt menar LO-ekonomen Torbjörn Hållö att statistiken just nu är för ”stökig” för att man ska kunna jämföra mellan länder, skriver SvD.

Samtidigt som den svenska tillväxten väntas ha varit betydligt bättre än i övriga Europa under det andra kvartalet visar nu siffror från Eurostat att arbetslösheten ökade mest i Sverige av samtliga EU-länder i juni.

Den svenska arbetslösheten på 9,3 procent i juni var samtidigt den sjätte högsta i hela unionen, skriver Europaportalen.

För hela EU ökade arbetslösheten med 0,1 procentenheter till 7,1 procent jämfört med i maj. I Sverige låg ökningen på 1,3 procentenheter, noterar sajten.

Bland svenska ungdomar ökade arbetslösheten med 3,8 procentenheter – bara i Portugal ökade den mer. Samtidigt hade Sverige i juni den tredje högsta ungdomsarbetslösheten i unionen på 28,7 procent, skriver Europaportalen.

Euroområdets BNP föll med 15 procent i andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal 2019. Det framgår av preliminär statistik från Eurostat enligt Direkt. Jämfört med förra kvartalet minskade BNP med 12,1 procent.

Analytikerna hade förväntat sig en nedgång med 14,5 procent i årstakt och 12 procent i kvartalstakt.

Eurostat noterar att BNP-fallet under andra kvartalet var med råge det kraftigaste sedan dataserien inleddes 1995.

(Direkt) Spaniens BNP sjönk 18,5 procent under andra kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år sjönk BNP med 22,1 procent.

Det visar preliminär statistik.

Enligt Trading Economics konsensusprognos prognosenkät väntades BNP ha sjunkit med 16,6 procent jämfört med föregående kvartal och sjunkit med 19,7 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Under det första kvartalet sjönk Spaniens BNP 5,2 procent jämfört med föregående kvartal och sjönk 4,1 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

USA:s bruttonationalprodukt sjönk med 32,9 procent i beräknad årstakt under det andra kvartalet, vilket var mindre än Trading Economics konsensusprognos på 34,1 procent, skriver Direkt.

Det är det största fallet för BNP under ett kvartal någonsin, skriver Fox.

Den privata konsumtionen sjönk med 34,6 procent.

Prisindex för den privata konsumtionen, PCE price index, sjönk med 1,9 procent. Motsvarande index rensat för livsmedel och energi, (Core PCE index) sjönk 1,1 procent, analytiker hade väntat en uppgång med 1,0 procent.

Den offentliga konsumtionen steg 17,4 procent. Försvarsutgifterna ökade med 4,1 procent.