Kinas BNP ökade med 6,0 procent i det fjärde kvartalet jämfört med samma period året före. Det var i linje med analytikernas förväntningar och en oförändrad tillväxttakt jämfört med föregående kvartal, skriver Reuters.

För helåret 2019 växte den kinesiska ekonomin med 6,1 procent – den lägsta tillväxttakten på 29 år – och ned från 6,6 procent 2018.

Den svenska statens budgetöverskott blev totalt 112 miljarder kronor under 2019, meddelar Riksgälden. Det motsvarar runt 12 000 kronor per svensk.

Den svagare konjunkturen gjorde att skatteinkomsterna växte mindre än tidigare år. Samtidigt ökade utgifterna bara måttligt då kostnaderna för bland annat arbetsmarknad och migration sjönk.

Den totala statsskulden krympte med 149 miljarder kronor till 1 113 mijarder kronor. Som andel av BNP har den svenska statsskulden sjunkit nära nog oavbrutet sedan en topp i mitten av 1990-talet. Den nuvarande nivån är den lägsta sedan slutet av 1970-talet.

Priset på olja fortsatte backa efter att de amerikanska råoljelagren oväntat stigit under förra veckan, enligt ny statistik från USA:s energidepartement.

Raset tilltog efter att Donald Trump hållit ett tv-sänt tal om Irans robotattacker mot amerikanska mål i Irak i natt. Som mest var brentoljan ner 4,9 procent till runt 65 dollar fatet, medan WTI backade 5,5 procent till under 60 dollar fatet för första gången på tre veckor.

Sent på onsdagskvällen hade oljepriserna hämtat sig något igen.

Efter nattens robotattacker mot amerikanska militära mål i Irak rusade oljepriserna i stället 4 procent.

Indiens tillväxt kommer att bli 5 procent under innevarande budgetår som sträcker sig till mars 2020. Det är den lägsta tillväxten sedan 2009, rapporterar Bloomberg.

Så sent som förra året var Indiens tillväxttakt den högsta bland jämförbara ekonomier som Kina, Vietnam eller Filippinerna som växer runt 6 procent.

Premiärminister Narendra Modis regering har sänkt skatterna för företag och den indiska centralbanken har sänkt styrräntan fem gånger det senaste året för att stimulera tillväxten.

Ett av fyra bolag som gick i konkurs under 2019 uppvisade tydliga indikationer på oseriöst eller bedrägligt beteende, skriver kreditupplysningsföretaget UC i ett pressmeddelande.

– Det rör sig om bolag som inte betalar skatter som de ska, som fuskar med moms och arbetsgivaravgifter och har orimliga årsredovisningar, säger UC:s ekonom Richard Damberg i pressmeddelandet.

Totalt låg konkurserna under 2019 på samma nivå som 2018 och 2017. Däremot har det varit svårt att överleva som nystartat företag – var femte bolag yngre än tre år går i konkurs, skriver UC.

Under det gångna decenniet har antalet utlandsfödda ökat kraftigt i Sverige – samtidigt har det gått allt snabbare för dem att integreras på arbetsmarknaden, skriver TT.

Mellan 2008 och 2018 ökade andelen utrikes födda från 14 till 19 procent, enligt SCB:s senaste siffror. För de flyktingar och deras anhöriga i arbetsför ålder som kom in i kommunala mottagningsprogram 2010 tog det i snitt sju år tills hälften hade jobb. För dem som togs in 2014 tog det i snitt fyra år att nå samma sysselsättningsnivå.

Enligt Björn Andersson, utredare på Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare SKL), är en förklaring att många kommuner gör betydligt mer än sitt ordinarie uppdrag, som att förstärka Arbetsförmedlingens insatser.

Kramfors i Västernorrland är en av de svenska kommuner som tappat störst andel av befolkningen under 2010-talet, skriver TT.

Svea Larsson bor i kommunen och frågar sig varför alla ska flytta till storstäderna.

– Varför ska Stockholm bygga ut? Det är den stora frågan, det går ju att bo på mindre ställen med, säger hon till TT.

Ulla Salander från Bollstabruk fyller i:

– Jag säger att det måste finnas arbetstillfällen. När jag växte upp så fanns här flera sågar, flera fabriker. Men det har varit jättemånga nedläggningar, säger Salander.

Var femte kommun i Sverige upplevde en befolkningsminskning under 2010-talet, skriver TT och hänvisar till statistik från SCB.

När kommunerna får färre invånare påverkar det välfärden, påpekar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Det blir en väldigt jobbig situation för kommuner som fortsätter tappa invånare, säger hon.

Hos vissa kommuner är minskningen marginell – men vissa har tappat mer än en tiondel av sin befolkning under det senaste årtiondet, skriver TT.

Argumenten är svaga och det är märkligt att Riksbanken tänker ta det steget. Men med de färska inflationssiffrorna höjer Riksbanken reporäntan till noll procent i nästa vecka, spår analytiker som Direkt har talat med.

– Givet hur Riksbanken resonerat tidigare är det svårt att se vad som skulle få dem att vända, säger Danske Banks svenska chefekonom Michael Grahn till nyhetsbyrån.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson menar att det blåser motvind för Riksbanken med tanke på konjunkturen och att och det finns frågetecken kring trovärdigheten för inflationsmålet när inflationsförväntningarna är svaga. Men Riksbanken vill räntan höja av andra anledningar, konstaterar han.

Den svenska inflationen enligt Riksbankens favoritmått KPIF steg till 1,7 procent i årstakt i november, enligt färsk statistik från SCB.

Riksbankens egna prognos var en årstakt på just 1,7 procent. Makroanalytikerna i Infronts enkät trodde i snitt i stället att årstakten skulle bli 1,6 procent.

Riksbankens mål är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år. Beskedet var det sista inför Riksbankens decembermöte, där direktionen har signalerat en höjning av reporäntan upp till 0,0 procent.

Kronan stärks något efter beskedet, vilket indikerar att marknaden nu blivit än säkrare på att Riksbanken faktiskt höjer räntan i nästa vecka.