Argumenten är svaga och det är märkligt att Riksbanken tänker ta det steget. Men med de färska inflationssiffrorna höjer Riksbanken reporäntan till noll procent i nästa vecka, spår analytiker som Direkt har talat med.

– Givet hur Riksbanken resonerat tidigare är det svårt att se vad som skulle få dem att vända, säger Danske Banks svenska chefekonom Michael Grahn till nyhetsbyrån.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson menar att det blåser motvind för Riksbanken med tanke på konjunkturen och att och det finns frågetecken kring trovärdigheten för inflationsmålet när inflationsförväntningarna är svaga. Men Riksbanken vill räntan höja av andra anledningar, konstaterar han.

Den svenska inflationen enligt Riksbankens favoritmått KPIF steg till 1,7 procent i årstakt i november, enligt färsk statistik från SCB.

Riksbankens egna prognos var en årstakt på just 1,7 procent. Makroanalytikerna i Infronts enkät trodde i snitt i stället att årstakten skulle bli 1,6 procent.

Riksbankens mål är att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år. Beskedet var det sista inför Riksbankens decembermöte, där direktionen har signalerat en höjning av reporäntan upp till 0,0 procent.

Kronan stärks något efter beskedet, vilket indikerar att marknaden nu blivit än säkrare på att Riksbanken faktiskt höjer räntan i nästa vecka.

250 000 miljarder dollar. Så stora är de samlade skulderna för världens stater, företag och hushåll, rapporterar Bloomberg.

Det totala skuldberget ligger på rekordhöga nivåer och summan innebär att alla vuxna och barn i snitt har skulder på 32 500 dollar. Det motsvarar drygt 311 000 kronor.

Att skulderna vuxit så mycket under 2010-talet beror till stor del på att beslutsfattare använder lån och räntor för att hålla världsekonomin flytande efter finanskrisen, skriver Bloomberg.

Matbutikerna dumpar priset på lax, sill och ansjovis i december, för sedan höja tillbaka till tidigare nivåer i januari. För skinkan är det tvärtom – priset höjs i december, för att sedan sänkas i januari. Det skriver TT och hänvisar till statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Enligt nyhetsbyrån tyder prissättningen på att fiskprodukterna används som lockvaror i julhandeln, medan prishöjningen på andra varor kompenserar för bortfallet.

Den svaga svenska kronan och förra sommarens torka spås i år lyfta priset för flera av de delikatesser som traditionellt sett hör till julbordet. Det skriver TT, som har gått igenom prisutvecklingen på basen av statistik från SCB.

Nyhetsbyrån konstaterar att bland annat julskinkan kan komma att få en högre prislapp än i fjol, eftersom priset för griskött har stigit med 1,6 procent i årstakt. Däremot har priset på apelsiner sjunkit med drygt 24 procent.

Sammanlagt ökade priset på livsmedel med 2,7 procent på årsbasis i oktober.

Felet i Statistiska centralbyråns arbetslöshetsstatistik är ”en katastrof”. Det säger vice riksbankschef Henry Ohlsson efter ett tal i Oslo, enligt Bloomberg.

– Publik statistik är grunden för ekonomiskt och politiskt beslutsfattande, och det är en sorglig historia, säger Ohlsson.

SCB har tidigare meddelat att man avslutar samarbetet med konsultbolaget Evry som bidragit med det bristfälliga underlaget.

Regeringen kan inte bara skylla på SCB utan bär själv en del av ansvaret för den uppmärksammade statistikmissen. Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till SvD Näringsliv.

Enligt Winsth har det länge varit tydligt att SCB behöver mer resurser.

– Om man snålar med osthyvelprincipen under lång tid riskerar man att hamna i det här resultatet, säger hon.

Chefekonomen hoppas nu att frågan om myndighetens resurser blir föremål för diskussion.

Hon tror vidare att den nedjusterade arbetslöshetssiffran ökar sannolikheten för en räntehöjning i december.

Det uppmärksammade felet i SCB:s arbetslöshetsstatistik kan ha fått en rad olika konsekvenser, säger två ekonomer till TT.

Handelsbankens seniorekonom Johan Löf pekar på att de överdrivna arbetslöshetssiffrorna bidrog till kronförsvagningar när de presenterades. Den skenbart höga arbetslösheten har också använts som slagträ i upptakten till årets löneförhandlingar, enligt Löf.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är inne på samma linje.

– Statistik är enormt viktigt för ekonomisk-politiska beslut och just arbetsmarknadsdata spelar en central roll för regeringen och för Riksbanken, säger han till TT.

Tidigare underleverantören Evry kommenterar den reviderade arbetslöshetsstatistiken från SCB. Bolaget slår ifrån sig kritiken.

Bolaget skriver att SCB har haft huvudansvar och full insyn i Evrys processer och metoder för insamling av rådata. Dessutom ska myndigheten själv ha utbildat och godkänt samtlig i Evry-personalen som jobbar med insamlingen, heter det.

SCB har uppgett att det funnits avvikelse i Evrys leverans av data.

– Eftersom det fortfarande är oklart vilka eventuella brister som föreligger och även hur stor grad detta i så fall har påverkat slutresultatet i statistiken, har vi nu efterfrågat SCB:s medverkan i EY:s revision, säger Evry-chefen Karin Schreil.

Schreil hänvisar till den revision som Evry nu inlett med EY som extern part.

Arbetslösheten uppgick till 6,0 procent i oktober, den säsongsjusterade siffran var 6,6 procent. Sysselsättningsgraden var samtidigt 68,3 procent.

Antalet sysselsatta uppgick till 5 138 000 personer.

”Säsongsrensade och utjämnade data visar på en ökning av antalet och andelen sysselsatta, samt små förändringar av antalet och andelen arbetslösa”, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.