De svenska storbankerna har klarat ännu ett av Finansinspektionens (FI) stresstester. Resultatet i höstens körning tyder på att bankerna har betydande motståndskraft mot en ytterligare fördjupning av den rådande ekonomiska krisen, skriver FI.

I den färska stabilitetsrapporten som också släpps skriver FI att ökad smittsmittspridning kommer att dämpa återhämtningen i Europa.

– Sveriges situation är ur denna synvinkel mer gynnsam, men samtidigt är den svenska ekonomin och det finansiella systemet nära sammankopplat med övriga Europa, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

FI oroas samtidigt över ökad skuldsättning och även om de åtgärder, till exempel pausat amorteringskrav, som genomförts varit nödvändiga behöver de ”i möjligaste mån anpassas för att inte bygga upp alltför stora sårbarheter inför framtiden”.

Hälften av det svenska BNP-raset under den krisartade coronavåren har nu hämtats ikapp, säger DN:s Carl Johan von Seth i en kommentar sedan färska SCB-siffror visar att BNP steg 4,3 procent i tredje kvartalet jämfört med Q2.

Men återhämtningen kommer inte att fortsätta. ”Med en tydlig och oväntat kraftig andra smittvåg i Europa” och en begynnande våg i vårt egna land börjar det nu se mörkare ut, säger Carl Johan von Seth.

Efter den rekordstarka tillväxten i tredje kvartalet ligger nu en ”försämring fram till årskiftet fortfarande i korten”, skriver DI: Felica Åkerman. Hon konstaterar också att takten i återhämtningen nu har dämpats.

Svenska BNP:n ökade med 4,3 procent i tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, enligt SCB:s preliminära BNP-indikator.

Rekylen var något mindre än väntat på förhand – analytikerna i Infronts enkät spådde ett lyft på 4,9 procent.

Men coronapandemin har satt sina spår. Vid utgången av september var den svenska BNP:n 3,5 procent lägre än den var vid samma tidpunkt i fjol.

Nu är vi inne i det fjärde kvartalet, som av många bedömare spås bli klart tuffare efter de nya nedstängningarna i Sverige och Europa.

Konjunkturläget i Sverige har gradvis förbättrats sedan efterfrågan föll skarpt i våras. Det framgår av Riksbankens företagsundersökning för september.

Trots att utsikterna ser något ljusare ut, finns en fortsatt oro bland företagen för en andra våg av pandemin och fler restriktioner. Återhämtningen ses också som en väg mot ”det nya normala” för företagen, där vissa beteendeändringar kommer att bestå efter pandemin.

En av de förändringarna är den ökade digitaliseringen, som många företag enligt undersökningen nu funderar på hur de ska införliva i verksamheten.

Andelen svenskar som riskerade att hamna i fattigdom eller social utestängning var förra året den högsta som uppmätts sedan statistik började föras 2004. Det visar siffror från Eurostat, skriver Europaportalen.

Andelen ligger nu på 18,8 procent, jämfört med EU-snittet på 21,1 procent.

Därmed gick Sverige mot trenden. Av EU:s 27 medlemsländer var det förutom Sverige bara ytterligare fyra där fattigdomen ökade mellan 2018 och 2019: Slovakien, Tjeckien, Frankrike och Malta.

Högst andel som riskerar hamna i fattigdom eller social utestängning finns i Bulgarien med 32,5 procent, minst är den i Tjeckien med 12,5 procent, skriver Europaportalen.