Den svenska sysselsättningen mattas av, reallönerna ökar knappt längre och nyligen kom siffror som visade att den arbetade övertiden fallit kraftigt. För den svenska ekonomin som helhet är det ”extremt viktigt” hur arbetsmarknaden utvecklas, menar Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

– Jag ser en stor risk att vi åker ner mot nolltillväxt i Sverige, säger han till TT.

Världsekonomin mår inte heller bra med flera oroshärdar och Grahn bedömer i nuläget risken för en global recession till 50 procent.

– Det står verkligen och väger, säger han.

Hård brexit, fördjupad handelskonflikt, protesterna i Hongkong och spänningarna i Hormuzsundet. Orosmolnen tornar just nu upp sig över världsekonomin och finansminister Magdalena Andersson (S) säger till SvD Näringsliv att hon följer signalerna noga.

– Jag ser ingen lågkonjunktur i sikte men vi får vara beredda på en avmattning i ekonomin. Hur kraftig den blir beror på hur omvärlden utvecklas, säger hon till tidningen.

Trots att konjunkturen vacklar ökade antalet nybildade företag med 3 procent i det första kvartalet jämfört med samma period 2018. Det visar siffror från myndigheten Tillväxtanalys, skriver DI.

Det är ett trendbrott mot de två föregående åren då nyföretagandet minskat.

En förklaring kan vara att regeringen efter januariöverenskommelsen signalerade mer fokus på företagandet, säger Nyföretagarcentrums marknadschef Mats Evergren till tidningen. Han tror dock att det planar ut nu:

– Vi kommer kanske inte se att att uppgången fortsätter utan man kommer vara försiktig för att se vad som händer framöver.

Att färre jobbar övertid kan ses som ett förstadie till kommande personalneddragningar, skriver TT.

– En tydlig signal på att företagen har lite att göra, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe som varnar för att Sverige är på väg in i en djupare lågkonjunktur.

Enligt SCB har det samlade övertidsuttaget minskat med 15 procent på ett år. På två år är nedgången över 20 procent.

Marie Nilsson, ordförande för fackförbundet IF Metall, vittnar om färre förlängningar av tillfälliga anställningar och att anställda på bemanningsbolag inte i samma utsträckning får förnyade kontrakt på de inhyrande bolagen. Men hon säger samtidigt att det inte behöver vara fel att läget lugnar ner sig efter en tid med ansträngande nivåer av övertid.

Även fackförbundet Unionens samhällspolitiske chef Henrik Ehrenberg menar att ett fall i övertid sker från väldigt höga nivåer. Han ser inga signaler om sparpaket från arbetsgivarna.

– Där är vi inte ännu, säger han.

Den svenska ekonomin börjar märka av den vikande konjunkturen i omvärlden, men trots detta tror finansminister Magdalena Andersson (S) inte att någon svensk lågkonjunktur är på gång just nu.

I en intervju med Göteborgs-Posten säger hon samtidigt:

– Vi har under en längre tid prognostiserat att Sverige är på väg in i en avmattningsfas, vilket är något som vi har räknat med.

Svensk ekonomi kan påverkas negativt om det blir en hård brexit och finansministern uppmanar därför svenska bolag att läsa på om hur nya tullar och momsregler kan påverka.

Statens överskott hamnar under prognosen när Riksgälden presenterar färska siffror på onsdagen. Överskottet blev 28,2 miljarder kronor i juli, mot Riksgäldens prognos på 34,6 miljarder.

Skatteinkomsterna var cirka 6 miljarder kronor lägre än prognosen.

Opinion Flera ledarsidor tar i dag upp Konjunkturinstitutets uppdaterade prognos om att den svenska högkonjunkturen bromsar in snabbare än väntat.

Dagens Industris ledarskribent Tobias Wikström menar att avmattningen i ekonomin inte borde stoppa budgetreformer. Åtgärder för företagande och tillväxt hade varit bra att ha på plats när nu högkonjunkturen håller på att ebba ut, skriver han.

Ledarskribenten Sofia Widegren på Barometern menar att det är bekymmersamt att budgetutrymmet enligt Konjunkturinstitutets prognos är näst intill obefintligt. Hon lägger ansvaret på finansministern och skriver:

”Dessvärre är det Andersson själv som har satt sig i denna beklämmande sits. Eller ja, satt oss i den. Sparar man inte i goda tider, har man ingenting att plocka fram när ekonomin går sämre.”

Dala-Demokratens Robert Sundberg tar upp att den svenska ekonomin även påverkas av ekonomiska aspekter som handelskriget mellan USA och Kina samt spänningarna i Hormuzsundet.

”Att en sämre världskonjunktur kan ge mindre koldioxidutsläpp, vilket konjunkturnedgången 2008-09 visade, är en klen tröst i sammanhanget”, skriver han.

Det sker en oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen i svensk ekonomi, skriver Konjunkturinstitutet i en färsk konjunkturrapport. Samtidigt väntas högkonjunkturen bestå året ut men ebba ut gradvis under 2020.

Det är nu tydligt att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas, fastslår KI.

KI bedömer också att lägre räntor i omvärlden gör att Riksbanken kommer att avvakta med att höja räntan till hösten 2020.

Tillväxtprognoserna för 2019 och 2020 sänks. I år bedöms ekonomin växa med 1,5 procent vilket är en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med tidigare prognos, Nästa år väntas tillväxten sakta in till 1,3 procent vilket är 0,2 procentenheter under tidigare prognos.

Om kvinnor i Sverige förvärvsarbetade i lika hög utsträckning som män – och till lika lön – skulle BNP öka 2 procent i Sverige, skriver Anders Bergvall i en makroanalys för Handelsbanken.

Dessutom skulle den ekonomiska stabiliteten förbättras, skriver Bergvall.

Ännu större effekt skulle jämlikt deltagande på arbetsmarknaden ha i länder som Indien, Japan och Italien. I Indien skulle det öka BNP med 25 procent enligt prognosen.

Både Swedbank och SEB framhåller att det är nedgången för investeringar som ligger bakom det svenska tillväxttappet i andra kvartalet. Swedbank kallar de svaga investeringarna för ”den huvudsakliga förövaren”.

Swedbank hade räknat med en tillväxt på 0,5 procent månadsvis, i stället sjönk BNP med 0,1 procent i det andra kvartalet jämfört med kvartalet innan. SEB som hade räknat med en BNP-tillväxt på 0,4 procent kallar den negativa tillväxten för ”en besvikelse”.

Även handelssiffrorna tynger tillväxten. Exporten var svagare, skriver Swedbank medan SEB pekar på ”mindre svag” import.

Hushållens konsumtion överraskade dock positivt, skriver Swedbank i sin snabbanalys. Sammantaget är det dock en dyster bild som målas upp och sannolikheten för att Riksbanken ska kunna höja räntan i december sjunker nu, skriver banken.