Opinion Både SvD och Norrköpings tidningars moderata ledarsidor tar under torsdagen upp läget i den svenska ekonomin och Konjunkturinstitutets prognos att högkonjunkturen är över.

Det sjunkande värdet på kronan är ett problem när konjunkturen nu ser ut att vända och arbetslösheten i Sverige är högre än i jämförbara EU-länder, menar Olof Ehrenkrona på SvD.

Hans Stigsson på Norrköpings tidningars ledarsida tror att nyanlända kommer drabbas av arbetslöshet i högre grad än infödda svenskar vid ett sjunkande konjunkturläge.

”Det kommer att sätta välfärdssystemen under förnyat tryck. Rimligtvis borde detta också påverka den fortsatta invandringsdebatten”, skriver Stigsson.

Högkonjunkturen är över, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste konjunkturprognos. KI spår därmed att Riksbanken inte höjer reporäntan varken i år eller nästa år. Detta är en förändring från tidigare bedömning, att räntan skulle höjas hösten 2020 till 0,00 procent.

”Riksbanken har signalerat att den har för avsikt att höja reporäntan i slutet av 2019 eller i början av nästa år. I ljuset av den pågående konjunkturavmattningen och de svaga inflationsutsikterna gör Konjunkturinstitutet bedömningen att så inte blir fallet.”

Enligt KI:s prognos höjer dock Riksbanken reporäntan med 25 punkter, till 0,00 procent, under 2022.

Industri-PMI för tillverkningsindustrin rasade till 46,3 i september. Väntat var enligt Infront Datas prognosenkät ett värde på 52,0. Nedgången är den största månatliga sedan finanskrisen hösten 2008, skriver Direkt.

Nedgången i september var bred där tre av fem delindex i PMI-total noterades under 50-strecket. Delindex för produktion och orderingång svarade för de största månatliga nedgångarna och bidrog sammantaget till 4,2 indexenheter till nedgången i PMI-total.

Indexet är en sammanställning av bedömningen bland drygt 200 inköpschefer vad gäller den ekonomiska utvecklingen och presenteras av Swedbank och Silf, organisationen för inköp och logistik.

Samtliga av Sveriges regioner står inför en avmattning, skriver Nordea i sin färska konjunkturrapport ”Regionala utsikter”.

Enligt rapporten syns inbromsningen först i norra Sverige som med sin stora råvaruindustri är exponerad mot den globala konjunkturen.

– Norrland reagerar först, vilket talar för en ytterligare försämring under hösten i resten av landet, säger Susanne Spector, senioranalytiker på Nordea.

Storbanken spår en fallande sysselsättning i alla regioner under hösten och skriver att industritunga Norrland och Småland väntas visa negativa tillväxttal redan i år.

I Stockholm signalerar också tjänstesektorn en rejäl inbromsning.

Antalet krav från Kronofogden är högre än någonsin – och ökningen rör främst belopp på mellan 100 000 och 500 000 kronor, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Jämfört med första halvåret 2018 har antalet krav ökat med 22 procent under årets första sex månader. Enligt Kronofogden visar det här att konjunkturen fortsätter att mattas av.

Förra året fick man in fler ansökningar från skuldsatta småföretag – årets siffror står finansinstituten för den största ökningen.

– Då kan man tänka sig att det är privatpersoner som börjat få svårt att betala tillbaka sina lån, säger Andrea Gleerup, enhetschef på Kronofogden, till TT.

Den svenska tillväxten blir relativt dålig i år och dålig nästa år, spår den förre finansministern Anders Borg i en intervju med GP.

Det kommer dock inte bli någon krasch i ekonomin, säger den förre M-politikern.

– Hjulen kommer att snurra lite långsammare, men de kommer att fortsätta att snurra. Jag ser inte 2008-scenariot framför mig, säger Borg.

Han anser att det är det osäkra läget i världsekonomin och fordonsindustrin samt dramatiken kring brexit som gör att den svenska ekonomin bromsar in, enligt GP.

Adelskapet borde återföras, menar finansmannen och Creades ordförande Sven Hagströmer i ett långt reportage i SvD Näringsliv.

Han säger att det är den billigaste belöningen man kan ha.

– Varför inte låta de hundra största skattebetalarna bli hedersmedborgare? Att visa någon typ av uppskattning fungerar väldigt bra i England, säger Hagströmer, vars investmentbolag är storägare i bland annat Avanza.

Förmögenheten hos den rikaste hundradelen i Sverige är i dag fem gånger större än vad den var för 20 år sedan, enligt senaste Ekonomiekot Extra.

I programmet uppges att de 70 000 rikaste personerna i snitt har 50 miljoner kronor var.

Utvecklingen är på ett sätt ett gott betyg på att den svenska ekonomin klarar av att producera stora förmögenheter, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, i programmet.

– Men sen måste vi informera politiken vad vi kan göra för att hålla ihop samhället, säger han.

Det är i näringslivet det skapas välstånd och resurser och den kommande budgeten måste innehålla reformer som stimulerar näringslivet. Det säger L-ledaren Nyamko Sabuni i SVT:s Agenda.

Hon säger att det alltid finns möjlighet att sänka skatten på rätt saker och att höja skatten på rätt saker.

– Till exempel när vi nu är i en omvandling från det fossila till det fossilfria är det viktigt att beskatta det som smutsar ner.

På en direkt fråga från programledaren om det kan innebära höjd bensinskatt svarar hon:

– Det kan vara ett alternativ, men det får vi återkomma till i så fall.

En lågkonjunktur i Sverige kommer innebära stålbad för kommunerna och regional orättvisa. Det menar tidigare statsministern Göran Persson (S), numera ordförande för Swedbank.

– På nationell nivå kanske man klarar en lågkonjunktur men det finns en risk att man rullar över bördan på kommunerna, säger Persson och tillägger att man ”självklart ska vara orolig”.

Göran Persson intervjuas i SVT:s Agenda som sänds klockan 21.15. Även nya L-ledaren Nyamko Sabuni gästar programmet.