Näringslivets samtliga sektorer fortsätter att uppleva ett brett omsättningstapp, men för tillverkningsindustrin börjar raset att bromsa in. Det enligt färska siffror från Konjunkturinstitutet.

62 procent av samtliga tillfrågade företagen i tillverkningsindustrin har tappat 75 procent av omsättningen. Det är tio procentenheter lägre än för två veckor sedan, vid förra mätningen.

Både exporten och importen i Sverige rasade med runt en fjärdedel under maj, på årsbasis, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Exporten var något högre än importen i maj och handelsbalansen landade på 2,4 miljarder kronor. Handelsöverkottet i april uppgick till 7,6 miljarder kronor.

Exporten av svenska varor uppgick till 101,5 miljarder kronor och importen till 99,1 miljarder kronor.

Opinion Bankerna måste ta ansvar så att människor även i glesbygden kan ta lån för att investera i sina områden. Det skriver två S-politiker från Norrbotten på SvD Debatt.

”Nu är det dags att visa samhällsansvar på riktigt! Beröva inte oss utanför storstäderna möjligheten att låna pengar och utveckla vår del av Sverige”, skriver debattörerna.

De menar att det är ett allt större problem att människor ute i landet inte beviljas lån, även om det går att visa att det går att få lönsamhet i investeringen.

Volvo Cars försäljning rasade med närmare 44 procent i april jämfört med samma månad i fjol, enligt ett pressmeddelande.

Biljätten sålde 31 760 bilar under årets fjärde månad och försäljningen i Europa och USA påverkades kraftigt av coronavirusets utbrott. I USA sjönk försäljningen med en bra bit över 50 procent jämfört med mars i fjol. I Europa var nedgången knappt 67 procent.

I Kina noterades däremot en försäljningsökning på 20,8 procent jämfört med april i fjol.

Den svenska tillväxten avstannade i första kvartalet, enligt SCB:s BNP-indikator. Sveriges tillväxt var -0,3 procent, säsongsrensat och jämfört med fjärde kvartalet 2019. Enligt Infronts prognosenkät väntades siffran komma in på minus 1,6 procent.

BNP-indikatorn är ny statistik från SCB och presenteras nu för första gången. Syftet är att ge en tidig bild av den kvartalsvisa tillväxtutvecklingen.

Enligt regeringens prognos från i 15 april ska BNP minska 4 procent i år för att sedan bli plus 3,5 nästa år.

Opinion Coronapandemin har medfört en kris i hela ekonomin, där en längtan växer tillbaka till läget före smittan – eftersom vi sägs ha klarat av finanskrisen år 2008. Men bilden av framgång är fel, skriver nationalekonomen Thomas Franzén på SvD Debatt.

Finanskrisen möttes av kraftfull stimulans med ”extremt låga räntor” som skulle stimulera till investeringar i företagen. Men företagens extrema avkastningskrav har motverkat krispolitiken, ökat inkomstklyftorna och lett till växande populism, social oro och intolerans, menar han.

”Kapitalmarknaden är dysfunktionell”, skriver Franzén, som menar att stimulerande politik behövs för att undvika en djup depression.

Företag måste få mer stöd i den pågående coronapandemin, kräver flera partier rapporterar Ekot. Kristdemokraterna föreslår att företag oavsett bransch ska kunna få ersättning för fastna kostnader såsom hyra, under förutsättningen att omsättningen sjunkit mer än 40 procent.

– Vi ser att vi behöver göra som våra grannländer och ha ett betydligt större stöd för fasta kostnader, baserat på omsättningsbortfall och inte på bransch, säger partiets ekonomisk-politiska talesperson Jakob Forssmed till SR.

Även Liberalerna vill se någon form av mer branschoberoende stöd än det som regeringen föreslagit kring hyreskostnader.

Opinion Småföretagarna är i akut behov av räddningspaket för att undvika personliga tragedier och minskade skatteintäkter för staten skriver Mats Eriksson på Expressen Debatt.

Det som regeringen hittills presenterat, som exempelvis banklån och möjlighet att låna på skattekontot, hjälper inte småföretagare ute i landet, menar Eriksson. Därför vill han att finansminister Magdalena Andersson ska presentera förslag som hjälper mindre företag genom coronakrisen, där konsumenter väljer att stanna hemma i stället för att konsumera.

”Syretillförseln till många företag är för närvarande väldigt knapp och för oss småföretagare handlar det just nu om att kunna hålla andan så länge som möjligt”, menar Eriksson.

Sverige har varit förhållandevis dåliga på att inse vikten av att näringslivet ska kunna övervintra för att ekonomin sedan ska kunna starta igång igen när coronakrisen har bedarrat.

Det säger Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, i tidskriften Kvartals specialpodd om coronakrisens verkningar på ekonomin.

– Jämfört med flera andra länder har vi faktiskt varit dåliga på att förstå att vi måste hålla det här näringslivet vi har intakt om det här bara varar tre till sex månader. Det har vi råd med, men där finns det en motvilja, säger han i podden.

Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl säger i samma podd att man från KI:s sida som basscenario räknar med att ”världen går tillbaka till att vara hyfsat normal det tredje kvartalet”, vilket i så fall kan göra att BNP-tappet för helåret stannar på omkring 3 procent.

Regeringen är beredd att göra mer för att rädda Sveriges företag om det skulle behövas, och regeringen följer hela tiden utvecklingen i näringslivet. Det säger statsminister Stefan Löfvén i en intervju med SVT om coronakrisen.

– Är det så att vi behöver göra mer så ska vi också göra mer. Men vi kommer inte kunna rädda exakt alla företag. Även utan en kris är det företag som inte klarar sig, den omstruktureringen sker kontinuerligt i svenskt näringsliv, säger han.

Han säger också att de krisåtgärder som regeringen hittills har vidtagit bedöms som ”väldigt substantiellt”.