Det är ”oerhört allvarligt” att det svenska välfärdssystemen missbrukas för miljarder och att det sker felaktiga utbetalningar, säger finansminister Magdalena Andersson enligt Direkt.

Förutom de förlorade summorna, som en färsk utredning anger till 18 miljarder kronor per år, kan också felaktigheter skada tilltron till välfärdssystemet, menar Andersson. Extra skadligt är det om kriminella utnyttjar systemen, anser hon. Regeringen jobbar enligt Andersson med att försöka täppa till hålen.

– För att komma till rätta med problemen måste man ha kunskap, styrning och uppföljning, säger hon enligt Direkt.

Opinion Välfärdssystemet har sedan 2005 läckt 300 miljarder kronor i felaktiga betalningar.

Det skriver Sven-Erik Österberg som är ordförande för Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen på DN debatt.

Enligt delegationens undersökningar är den främsta orsaken till att pengarna felaktigt betalats ut att uppgifterna som ligger till grund för besluten inte stämmer.

En viktig åtgärd för att komma till rätta med problemet är därför att kontinuerligt följa upp orsaken till de felaktiga betalningarna, skriver Österberg i debattartikeln. Man föreslår även att ett särskilt råd för helhetssyn på överutnyttjande och felaktiga utbetalningar inrättas.

I dag lägger delegationen fram en rad åtgärder för regeringen i syfte att minska läckaget.

Opinion Sverige borde göra som Norge och låna mer än vad de offentliga finanserna kräver, anser John Hassler. Professorn anser att pengarna sedan ska investeras i en global aktiefond, skriver han på SvD Debatt.

Han påpekar att Norge lånar trots de stora inkomsterna från oljan.

”Av omtanke om kommande generationer konsumerar man inte dessa pengar utan investerar dem i en global aktiefond – den norska oljefonden. Sverige borde göra samma sak”, skriver Hassler.

Ett av hans förslag är att Sverige kan ”be att få haka på den norska oljefonden”. Detta eftersom avkastningen på aktier är mycket högre än räntan på statsobligationer och att detta skulle gynna svenska skattebetalare.

Hassler skriver att den främsta nackdelen med hans förslag är att ”skattebetalarnas finansiella risk ökar”.

En avmattning i svensk ekonomi med stigande arbetslöshet kommer att följas av en gradvis uppväxling av tillväxten, bedömer LO-ekonomerna i en ny konjunkturprognos på onsdagen.

Sveriges BNP väntas öka med 1,1 procent i år, 1,5 procent nästa år och 1,7 procent 2021, enligt prognosen.

– Sammantaget är det en bild av en starkare tillväxt, men den är fortsatt måttlig, under 2 procent även 2021. Det går dock åt rätt håll, säger LO-ekonomen Håkan Hellstrand vid en pressträff.

Så sent som i maj väntade LO att BNP skulle öka med 1,4 procent i år och 1,7 procent 2020.

Januariavtalet mellan S, MP, C och L är en förlustaffär för LO-medlemmar. Det menar LO:s ekonomer i en ny konjunkturbedömning där man även trycker på att arbetsmarknadspolitiken går åt fel håll.

LO bedömer att den svenska ekonomin är inne i en avmattningsfas med lägre tillväxt.

– De inhemska faktorer som bidrar mest till nedgången är minskade bostadsinvesteringar, lägre investeringar i näringslivet och en tillfälligt svag ökning av hushållens konsumtion, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson till TT.

EU skruvar ner tillväxtprognoserna för EU ännu ett snäpp. Sverige är bland de länder för vilka siffrorna minskas mest, rapporterar TT.

Den svenska tillväxten 2019 väntas nu landa på blygsamma 1,1 procent, klart under snittet för EU och långt under den senaste prognosen från i somras på 1,7 procents tillväxt 2019.

EU-kommissionen tror att den svenska tillväxten kommer att fortsätta att försvagas under 2020 då den spås bli 1 procent, innan siffran stiger till 1,4 procent år 2021.

På torsdagen har både Swedbank och Teknikföretagen släppt konjunkturrapporter där de förutspår samma låga tillväxt, det vill säga 1 respektive 1,2 procent.

För euroländerna justeras tillväxtförväntningarna ner från 1,2 till 1,1 procent 2019. För EU som helhet ligger de oförändrat kvar på 1,4 procent.

Magdalena Andersson (S) vill ersätta överskottsmålet med ett balansmål, men två tunga ekonomer anser att finansministern borde gå ännu längre, skriver SvD Näringsliv.

Nordeas makrochef Kristin Magnusson Bernard säger att regeringen rent matematiskt kan köra budgeten med underskott.

– Så länge räntorna är lägre än tillväxten så sjunker skuldkvoten ändå, säger hon.

Den tidigare vice riksbankschefen Lars E O Svensson är inne på samma linje och menar att det är ett ypperligt tillfälle att stimulera ekonomin genom infrastruktursatsningar när staten kan låna till negativ ränta.

Saldot i statens budget i september blev ett underskott på 3,6 miljarder kronor, enligt Ekonomistyrningsverket, ESV. Det kan jämföras med ett överskott på 6,7 miljarder under motsvarande månad i fjol.

För årets första nio månader uppgår dock saldot till ett överskott på 153,2 miljarder kronor, vilket är 13,6 miljarder mer än under motsvarande period i fjol, enligt ESV.

Opinion Både SvD och Norrköpings tidningars moderata ledarsidor tar under torsdagen upp läget i den svenska ekonomin och Konjunkturinstitutets prognos att högkonjunkturen är över.

Det sjunkande värdet på kronan är ett problem när konjunkturen nu ser ut att vända och arbetslösheten i Sverige är högre än i jämförbara EU-länder, menar Olof Ehrenkrona på SvD.

Hans Stigsson på Norrköpings tidningars ledarsida tror att nyanlända kommer drabbas av arbetslöshet i högre grad än infödda svenskar vid ett sjunkande konjunkturläge.

”Det kommer att sätta välfärdssystemen under förnyat tryck. Rimligtvis borde detta också påverka den fortsatta invandringsdebatten”, skriver Stigsson.

Högkonjunkturen är över, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste konjunkturprognos. KI spår därmed att Riksbanken inte höjer reporäntan varken i år eller nästa år. Detta är en förändring från tidigare bedömning, att räntan skulle höjas hösten 2020 till 0,00 procent.

”Riksbanken har signalerat att den har för avsikt att höja reporäntan i slutet av 2019 eller i början av nästa år. I ljuset av den pågående konjunkturavmattningen och de svaga inflationsutsikterna gör Konjunkturinstitutet bedömningen att så inte blir fallet.”

Enligt KI:s prognos höjer dock Riksbanken reporäntan med 25 punkter, till 0,00 procent, under 2022.