Välfärden behöver ytterligare 90 miljarder år 2026 och bara under nuvarande mandatperioden behöver kommunerna 20 miljarder för att lösa sina problem som bakbinder svensk politik, rapporterar Di.

– Det är viktigt att tänka på att det är lån som man behöver både amortera och betala räntor på. Och att man ser till att vara väldigt försiktig, uppmanade finansminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff i dag.

Flera av de som har störts lån är tillväxtkommuner i mellansverige, skriver tidningen.

M-ledaren Ulf Kristersson tycker att regeringen är slösaktiga med de statliga pengarna och lyfter även att tuffa tider väntar kommunerna, skriver Di.

Han säger att staten kommer behöva skjuta till mer pengar till kommunerna, men att det samtidigt är viktigt att pengarna används på rätt sätt.

– Staten kan inte använda pengar på ett närmast oansvarigt sätt och sedan kräva att kommunpolitikerna ska vara sparsamma, säger Kristersson.

Tidningen skriver om att kommunernas skulder har ökat snabbt och om fem år väntas de samlade skulderna vara nästan lika höga som statsskulden.

Opinion Det svenska entreprenörskapet har varit i världsklass sedan strukturomvandlingar i näringslivet efter 1990-talskrisen. Men nu börjar det att stanna av, skriver tre nationalekonomer på DN Debatt med hänvisning till ny data.

Enligt debattörerna gjorde 1990-talsreformer som avregleringar på produktmarknader och införandet av ny konkurrenslagstiftning att effektiviteten höjdes. Men på senare tid finns det tecken på att dynamiken i det svenska näringslivet försämrats. Bland annat sjunker produktiviteten och antalet anställda i nystartade företag sjunker.

Debattörerna efterlyser nu ett nytt reformpaket som syftar till mer effektivitet i näringslivet, bland annat bättre möjligheter för utbildning och vidareutbildning.

Till följd av ökade klyftor har medelklassen i OECD-länderna minskat sedan mitten av 80-talet – och tydligast har trenden varit i Sverige och Finland. Det visar en ny rapport från OECD, skriver TT.

Sveriges medelklass har gått ifrån att utgöra 72,6 procent av befolkningen till 65,2 procent. Minskningen med 7,4 procentenheter kan jämföras OECD-snittet på –3 procent.

Sverige sticker också ut då gruppen låginkomsttagare vuxit i högre takt än höginkomsttagarna. OECD varnar för konsekvenserna av trenden.

”En stark och välmående medelklass är avgörande för en framgångsrik ekonomi och ett inkluderande samhälle”, skriver OECD.

Sverige har den högsta sysselsättningsgraden på 25 år och de offentliga finanserna är starka. Samtidigt har M/KD-budgeten sänkt skatteintäkterna med 20 miljarder kronor, säger finansminister Magdalena Andersson.

– Det gör att reformutrymmet är obefintligt i den kommande vårändringsbudgeten, så nya satsningar behöver vara finansierade, säger hon vid en presentation av regeringens nya ekonomiska prognos.

Med Anderssons strama finanspolitik visar regeringens prognoser att statsskulden kommer att fortsätta att krympa de närmaste åren. Samtidigt ska det så kallade januariavtalet genomföras, vilket kan göra att nedgången uteblir eller blir mindre. Andersson lovar ändå att genomförandet av januariavtalet ska ske på ett ”ansvarsfullt sätt”.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens senaste ekonomiska prognos på måndagen. BNP-tillväxten spås bli 1,6 procent både i år och nästa år.

I den senaste prognosen från november spåddes en tillväxt på 2,1 procent i år och 1,6 procent nästa år. Samtidigt spår regeringen att arbetslösheten blir något lägre i år, 6,3 procent, än jämfört med den förra prognosen.

Den svenska ekonomin går på högvarv, men redan i år och nästa bromsar tillväxten, enligt en ny prognos från OECD.

Bruttonationalprodukten (BNP) väntas öka med 1,6 procent under 2019 och 1,7 under 2020. Det är lägre än 2018 års tillväxttakt på 2,4 procent och en genomsnittlig expansion av BNP på nära 3 procent de senaste fem åren.

"Tillväxten kommer bromsa in då ekonomin nu går för full kapacitet och arbetskraftsbrist har uppstått i många sektorer", skriver OECD i en rapport på fredagen.

Dämpningen i tillväxten förklaras även av krympande bostadsinvesteringar till följd av fallande bostadspriser.

OECD reser också ett varningens finger rörande Sveriges utsatthet för potentiella risker i omvärlden. Som exempel framhålls upptrappning i handelskonflikter, en oordnad Brexit och stress på de europeiska marknaderna för statsobligationer.

Jobbskatteavdraget blir sannolikt kvar även 2020 – och efter. Det beskedet gav finansminister Magdalena Andersson (S) i samband med ett anförande på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress på tisdagen, skriver TT.

Hon sa att det sjätte jobbskatteavdraget inte går att dra tillbaka innevarande år.

– Och jag ska inte ge några förhoppningar om att det ska reverseras sedan heller, eftersom både C och L gick till val på jobbskatteavdrag, säger Andersson.

Hon utesluter inte att man aldrig någonsin kommer att ”peta i” jobbskatteavdraget, men att det skulle rullas tillbaka i sin helhet ”framstår inte som det mest sannolika”, säger Andersson till TT.

Opinion Många svenska företag har fått en makroekonomisk medvind av Riksbanken och av den ekonomiska politiken under de senaste tio åren - men denna kan vara riskfylld på längre sikt. Det skriver företagsforskaren Lars Oxelheim på DN Debatt.

Han menar att det finns anledning att titta på hur stor del av företagens vinster som kommer att finnas kvar när den makroekonomiska medvinden vänder. Hur har konkurrenskraften egentligen utvecklats? frågar Oxelheim sig och skriver:

”Utan press från olika intressentgrupper för att få svar på denna fråga finns stor risk att omvandlingstryck och effektivisering i svenska företag mattas av till följd av den makroekonomiska medvinden.”

De ekonomiska klyftorna är fortfarande för stora, säger finansministern Magdalena Andersson (S) i en intervju med TT.

Nu ska hennes parti och MP, C och L mejsla fram nya skattereformer och Andersson säger att en rad skatter lär komma upp på bordet under förhandlingarna. Parterna kommer också diskutera ett avtrappat ränteavdrag, menar hon.

– Det är jag säker på kommer att komma upp i den här diskussionen. Det är flera partier som tycker att man bör göra det, säger Andersson till TT.

Hon är själv inte överdrivet förtjust i att förändra förutsättningarna för hushållens privatekonomi, enligt TT.