Regeringen spår att Riksbankens nyinförda nollränta blir kortvarig. Magdalena Anderssons (S) finansdepartement räknar i sin nya prognos med att reporäntan sänks igen under andra halvåret.

Det gör SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist fundersam och han frågar sig hur Finansdepartementet tänker och om de tänker skylla på Riksbanken om konjunkturen viker.

”Om konjunkturen blir svagare än väntat - blir det Riksbanken som får bära hundhuvudet om man avstår från att gå tillbaka till negativa räntor? Känns inte bra alls”, skriver Bergqvist på Twitter.

Riksbanken har i sin räntebana utlovat nollränta fram till slutet av 2022. Finansdepartementet spår i stället att Riksbanken sänker reporäntan och håller den på minus fram till slutet av 2022.

Finansministern menar att det hela är ett ”tekniskt antagande”.’

– Det är en effekt av vår prognosmetod, säger Andersson enligt Direkt.

Regeringen skruvar ner sin tillväxtprognos för de närmaste två åren. Det meddelar finansminister Magdalena Andersson (S) på en presskonferens där hon presenterar nya ekonomiska prognoser.

Andersson säger att nedrevideringen framför allt beror på svaga indikatorer från omvärlden vilket resulterat i svagare inköpschefsindex i Sverige och en mer dämpad exportorderingång.

Regeringen räknar med att Sveriges BNP ökar 1,1 procent 2020 och 1,6 procent 2021. I höstbudgeten var prognosen en tillväxt på 1,4 procent i år och 1,8 procent 2021.

Den förväntade arbetslösheten skruvas upp till 7,0 procent de närmaste två åren, mot den tidigare prognosen om 6,4 procent för både 2020 och 2021.

Den svenska statens budgetöverskott blev totalt 112 miljarder kronor under 2019, meddelar Riksgälden. Det motsvarar runt 12 000 kronor per svensk.

Den svagare konjunkturen gjorde att skatteinkomsterna växte mindre än tidigare år. Samtidigt ökade utgifterna bara måttligt då kostnaderna för bland annat arbetsmarknad och migration sjönk.

Den totala statsskulden krympte med 149 miljarder kronor till 1 113 mijarder kronor. Som andel av BNP har den svenska statsskulden sjunkit nära nog oavbrutet sedan en topp i mitten av 1990-talet. Den nuvarande nivån är den lägsta sedan slutet av 1970-talet.

Opinion Skolpolitiken, det ekonomiska läget i Sverige och kristnas utsatthet är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat fem av dagens mest intressanta ledartexter.

Stockholm och Sverige tappar fart, enligt Stockholms Handelskammare som tagit del av nya prognoser från analyshuset Oxford Economics.

Tillväxtprognosen för Stockholms läns bruttoregionalprodukt, BRP, sänks till 1,6 procent nästa år från 1,9 procent i förra kvartalet. Det kan jämföras med att den i december i fjol låg på 2,9 procent.

Samtidigt väntas Stockholm ha högst tillväxt av samtliga län.

I prognosen för landet i stort väntas BNP öka med 1,2 procent under år 2020. Det är en nedgång med 0,7 procentenheter jämfört med prognosen kvartalet innan.

Prognoserna är illavarslande, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

– Om de slår in så kommer vi ha en tillväxt under nästa år, som ligger långt under det historiska genomsnittet det senaste decenniet, säger han.

Det är ”oerhört allvarligt” att det svenska välfärdssystemen missbrukas för miljarder och att det sker felaktiga utbetalningar, säger finansminister Magdalena Andersson enligt Direkt.

Förutom de förlorade summorna, som en färsk utredning anger till 18 miljarder kronor per år, kan också felaktigheter skada tilltron till välfärdssystemet, menar Andersson. Extra skadligt är det om kriminella utnyttjar systemen, anser hon. Regeringen jobbar enligt Andersson med att försöka täppa till hålen.

– För att komma till rätta med problemen måste man ha kunskap, styrning och uppföljning, säger hon enligt Direkt.

Opinion Välfärdssystemet har sedan 2005 läckt 300 miljarder kronor i felaktiga betalningar.

Det skriver Sven-Erik Österberg som är ordförande för Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen på DN debatt.

Enligt delegationens undersökningar är den främsta orsaken till att pengarna felaktigt betalats ut att uppgifterna som ligger till grund för besluten inte stämmer.

En viktig åtgärd för att komma till rätta med problemet är därför att kontinuerligt följa upp orsaken till de felaktiga betalningarna, skriver Österberg i debattartikeln. Man föreslår även att ett särskilt råd för helhetssyn på överutnyttjande och felaktiga utbetalningar inrättas.

I dag lägger delegationen fram en rad åtgärder för regeringen i syfte att minska läckaget.

Opinion Sverige borde göra som Norge och låna mer än vad de offentliga finanserna kräver, anser John Hassler. Professorn anser att pengarna sedan ska investeras i en global aktiefond, skriver han på SvD Debatt.

Han påpekar att Norge lånar trots de stora inkomsterna från oljan.

”Av omtanke om kommande generationer konsumerar man inte dessa pengar utan investerar dem i en global aktiefond – den norska oljefonden. Sverige borde göra samma sak”, skriver Hassler.

Ett av hans förslag är att Sverige kan ”be att få haka på den norska oljefonden”. Detta eftersom avkastningen på aktier är mycket högre än räntan på statsobligationer och att detta skulle gynna svenska skattebetalare.

Hassler skriver att den främsta nackdelen med hans förslag är att ”skattebetalarnas finansiella risk ökar”.

En avmattning i svensk ekonomi med stigande arbetslöshet kommer att följas av en gradvis uppväxling av tillväxten, bedömer LO-ekonomerna i en ny konjunkturprognos på onsdagen.

Sveriges BNP väntas öka med 1,1 procent i år, 1,5 procent nästa år och 1,7 procent 2021, enligt prognosen.

– Sammantaget är det en bild av en starkare tillväxt, men den är fortsatt måttlig, under 2 procent även 2021. Det går dock åt rätt håll, säger LO-ekonomen Håkan Hellstrand vid en pressträff.

Så sent som i maj väntade LO att BNP skulle öka med 1,4 procent i år och 1,7 procent 2020.

Januariavtalet mellan S, MP, C och L är en förlustaffär för LO-medlemmar. Det menar LO:s ekonomer i en ny konjunkturbedömning där man även trycker på att arbetsmarknadspolitiken går åt fel håll.

LO bedömer att den svenska ekonomin är inne i en avmattningsfas med lägre tillväxt.

– De inhemska faktorer som bidrar mest till nedgången är minskade bostadsinvesteringar, lägre investeringar i näringslivet och en tillfälligt svag ökning av hushållens konsumtion, säger LO:s chefsekonom Ola Pettersson till TT.