Svenska kronan backar tydligt mot ledande valutor efter Riksbankens besked att reporäntan inte kommer att höjas igen förrän tidigast vid årsskiftet. Mot dollarn tappar kronan 13 öre till 9,56 och mot euron är nedgången 14 öre till 10,65 en trekvart efter beskedet.

Den nuvarande kronnivån mot dollarn är den lägsta sedan augusti 2002. Mot euron faller kronan ner till årslägsta.

”Riksbanken bankens beslut straffar kronan. Semester i Sverige i sommar lockar allt mer”, kommenterar sparekonomen Joakim Bornold på Twitter.

Stackars svenska kronan. Det är SEB:s chefsekonom Robert Bergqvists kommentar efter Riksbankens senaste räntebesked. Sannolikheten att en euro snart kostar 11 kronor stiger nu snabbt, skriver Bergqvist på Twitter.

”Oroas Riksbanken? Nej. Riksbanken är förstås medvetna om att dagens besked försvagar kronan”.

Riksbanken sköt på förmiddagen upp prognosen för nästa räntehöjning från september till tidigast årsskiftet. 40 minuter efter beskedet är kronan för dagen ner 13 öre mot både dollarn och euron.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent, enligt förväntningarna. Riksbanken skriver att räntan bedöms ligga kvar på samma nivå under en längre tid än tidigare prognos. Nästa höjning sker mot slutet av året eller i början av nästa år. Höjningarna väntas sedan ske i en långsammare takt, skriver Riksbanken.

Om ett år bedömer Riksbanken att räntan ligger kring noll. Det kan jämföras med den tidigare prognosen kring cirka 0,25 procent. Andra kvartalet 2021 bedöms räntan ligga kring 0,40 procent, mot tidigare spådom på runt 0,75 procent.

”Oväntat låg inflation i både Sverige och omvärlden, låga räntor i omvärlden och osäkerhet om den globala utvecklingen understryker att det finns ett behov av att gå försiktigt fram med penningpolitiken”, skriver banken.

Senast Riksbanken höjde reporäntan var i december. Då höjdes räntan med 0,25 punkter efter att ha legat på -0,5 procent under en längre period.

I den penningpolitiska rapporten framgår att Riksbanken ska köpa statsobligationer till ett värde av 45 miljarder kronor under 2019 och 2020, vilket motsvarar ungefär hälften av de obligationer som förfaller. Mot just det beslutet reserverade sig två av ledamöterna, Martin Flodén och Henry Ohlsson.

SBAB skruvar upp sin prognos för bostadspriserna – med hänvisning till att Riksbanken räntehöjningar bedöms bli färre än banken tidigare förutspått, skriver TT.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije tror att Riksbanken måste sänka sin räntebana till följd av svagare inflation och en avmattning i ekonomin.

Efter att tidigare ha bedömt att bostadspriserna kommer att falla svagt de närmaste åren, spår SBAB nu i stället mer eller mindre stillastående priser de kommande tre åren.

Torsdagens inflationssiffror för mars månad väntas landa på 1,8 procent – hela 0,5 procentenheter lägre än Riksbankens egen prognos. Det skriver Nyhetsbyrån Direkt som tagit del av Infront Datas prognosenkät.

Nordeas prognos ligger ännu lite lägre än konsensus.

– Vi har en superviktig inflationssiffra på torsdag och vi tror att Riksbanken kommer att få ännu en kalldusch, säger bankens valutastrateg Martin Enlund till Direkt.

Enligt Enlund blir veckans inflationssiffror extra intressanta eftersom de kommer i en tid då Riksbanken möjligen skiftat till en något hökaktigare hållning. Om inflationssiffrorna kommer in svagare kan alla sådana spekulationer vara ogrundade, menar han.

Fritidshus blir allt dyrare – tvärtemot de sjunkande priserna på bostadsrätter och villor, skriver TT.

De privatpersoner som nu vill sälja sina fritidshus kan tacka den svaga kronan för att priserna stigit. Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk mäklarstatistik, säger att svenska fritidshus blir mer intressanta för utländska köpare när kronan är så nedpressad som vad den är i dag.

– Spontant skulle jag säga att kronkursen spelar stor roll, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk mäklarstatistik.

Det utländska ägandet av fritidshus i Sverige ökade marginellt i fjol. Men norrmännen shoppar loss i sitt östra grannland – förra året fick 250 fritidshus norska ägare.

Opinion Riksbanken kan inte, och ska inte, stabilisera både inflationen och växelkursen. Det skriver Stefan Ingves på DN Debatt, sedan Riksbanken på sistone fått klä skott för den svaga kronkursen.

”Man måste välja, och med ett inflationsmål är det ofrånkomligt att växelkursen rör sig. Men då i stort sett alla länder liksom Sverige har ett inflationsmål kring 2 procent finns det inget skäl att tro att kronan ständigt kommer att försvagas”, skriver Ingves.

Han tillbakavisar också argumentet att den svaga kronan gjort svenskarna fattigare, och pekar på att det inte finns något entydigt samband mellan ett lands växelkurs och dess välstånd. Sett till BNP per capita har utvecklingen i Sverige varit relativt god, skriver Ingves.

Opinion Staten måste återta kontrollen över den svenska kronan och bankerna, skriver Samuel Kazen Orrefur, verksamhetsutvecklare för Positiva pengar, och Daniel Sohunen, chef på idéinstitutet Katalys, på DN Debatt.

De menar att bankerna genom sin utlåning i dag skapar pengar snabbare än bnp växer – och det leder till flera problem som bland annat skenande priser på fastigheter, företag och aktier i stället för produktiva investeringar.

Därför föreslår debattörerna en reform i tre steg: att Riksbanken introducerar sitt förslag till kontobaserad e-krona, att Riksbanken aktivt börjar skapa e-kronor samt att banksubventionerna slopas.

”Nuvarande ekonomisk maktordning urholkar förtroendet för demokratin.”

Med inflation långt under prognos och en europeisk centralbank som lagt i bromsen för räntehöjningar har sannolikheten för en andra höjning från Riksbanken i år blivit lägre. Nordnets sparekonom Frida Bratt anser att hushållen ska ta fasta på de senaste nyheterna och ”absolut inte” binda sina bolåneräntor.

– Jag tror att bolåneräntorna kommer att ligga på de här nivåerna under en lång tid, säger hon till SvD Näringsliv.

Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson är mer försiktig i sina rekommendationer och säger till SvD att hushåll med hög räntekänslighet ändå ska binda delar av lånen.

Den svenska inflationen enligt Riksbankens favoritmål KPIF landade på 1,9 procent i årstakt i februari, enligt färska siffror från SCB. Väntat enligt Infront var att den skulle landa på Riksbankens målnivå 2,0 procent. Riksbankens egna prognos var 2,4 procent.

Kronan, som hade stärkts något inför beskedet, tappade mark efter att siffrorna publicerades. Vid 12.30-tiden kostar en euro 10,59 kronor och en dollar 9,40 kronor. En låg inflationstakt innebär att Riksbanken får svårare att höja räntan, vilket kan verka dämpande på kronans växelkurs.

Högre priser på bland annat livsmedel och kläder drog inflationen högre. Lägre elpriser motverkade uppgången.