Sverige är på väg mot avmattning med stigande arbetslöshet, vilket får till följd att de som redan står långt från arbetsmarknaden nu riskerar att bli permanent utestängda, utrikes födda och lågutbildade. Det menar arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv som nu efterlyser snabba strukturreformer i Sverige med Tyskland och Storbritannien som förebilder.

– Man bör också avstå från alla åtgärder som kan leda till färre arbetade timmar i ekonomin. Viktiga åtgärder som borde prioriteras är bättre genomströmning och högre kvalitet i utbildningssystemet. Det behövs även reformer som gör det lönsamt att gå från bidrag till jobb, säger Svenskt Näringslivs chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till höstbudgeten.

Regeringen har fått skarp kritik av ekonomer för att underskatta arbetslösheten i sin budgetprognos. Enligt de senaste mätningarna gjorda av SCB ligger arbetslösheten redan över sju procent, vilket kan jämföras med regeringens prognos på 6,4 procent, skriver TT.

Anledningen att den svenska kronan har försvagats är att det är en liten valuta som just nu drabbas av marknadsturbulens, säger finansminister Magdalena Andersson (S) enligt Direkt.

– Det finns turbulens på marknaderna just nu, och den svenska valutan påverkas, som mindre valutor ofta gör. Detta är en av dessa gånger, säger hon.

Andersson vill inte kommentera Riksbankens penningpolitik då den ska vara självständig men konstaterar att Riksbanken själva har angett sin egen penningpolitik som ett skäl till att kronan påverkas.

ECB:s räntesänkning och stödköpsprogram som meddelades på torsdagen är positivt för börsen men de realekonomiska effekterna är tveksamma. Det skriver Placeras Pekka Kääntä i en analys.

”Däremot lär det betyda att Federal Reserve också känner trycket att leverera ett mjukt besked i nästa vecka. Vilket kan ge börsen en ny skjuts”, skriver han.

Per Lindvall menar också att det är högst osäkert om stimulanserna biter. Han skriver i GP att både ECB och Riksbanken är illa ute då såväl ekonomin som inflationen går åt fel håll.

DN:s Carl Johan von Seth skriver att det i och med ECB:s besked blir snäppet svårare för Riksbanken att höja styrräntan i december, vilket är planen. SVT:s Johanna Cervenka är inne på samma linje:

”Europeiska centralbanken befäste bilden av att vi får leva med rekordlåga räntor en lång tid framöver. Och Riksbanken kan nog kyssa räntehöjningen i slutet av året farväl”, skriver hon.

ECB:s väntade räntesänkning gör det svårare för Riksbanken att höja sin styrränta i närtid, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, på Twitter.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist konstaterar att dagens besked innebär att ännu en centralbank ansluter sig till ”duvparaden”.

Bergqvist, också på Twitter, övergår sedan till att fråga sig vad detta kommer att få för påverkan på omvärlden. Påverkan på den europeiska ekonomin är tveksam, skriver han. För den svenska kronan kan den dock ge en välkommen kortsiktig boost.

Tre kallduschar på lika många timmar. Så sammanfattar SvD:s skribent Johan Carlström tisdagen utifrån ett riksbanksperspektiv.

”Inflationen faller, inflationsförväntningarna faller [...] och kronan sjunker åter som en sten”, skriver han i en analys.

Carlström konstaterar att riksbankschef Stefan Ingves nu får svårt att höja räntan som planerat vid årsskiftet.

DI:s Viktor Munkhammar skriver att tisdagen var ”en riktigt rutten dag” för Riksbanken, inte minst med tanke på att Ingves så sent som förra veckan meddelade att han står fast vid planen på en räntehöjning i slutet av året eller början av nästa år.

”Enskilda månadssiffror ska alltid tolkas med försiktighet. [...] Men en rejäl bom för en knapp vecka gammal prognos är aldrig kul”, skriver han i en analys.

KPIF-inflationen i augusti kom in på 1,3 procent, klart under analytikernas förväntningar.

Infront Datas prognosenkät pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti, samma som enligt Riksbankens senaste prognosbana, som den 5 september pekade mot en KPIF-inflation på 1,5 procent i augusti.

När facit publicerades på tisdagsförmiddagen kan det ses som ett bakslag för Ingves vars räntepolitik bygger på att inflationen ska höjas. Kronan backar 8 respektive 9 öre mot euron och dollarn på nyheten

I juli sjönk KPIF-inflationen till 1,5 procent, från 1,7 procent i juni, vilket var i 0,1 procentenhet över Infront Datas konsensusprognos och 0,2 procentenheter över Riksbankens prognosbana från i juli.

Den svenska kronan stärks relativt tydligt i det senaste Riksbanksbeskedets tidiga efterdyningar. Jämfört med nivån före beskedet har kronan stärkts med runt 6 öre mot såväl euron som dollarn.

Riksbanken står i sitt senaste uttalande fast vid att reporäntan ska höjas igen vid årsskiftet. Många bedömare trodde på förhand att nästa räntehöjning skulle skjutas upp.

En dollar kostar nu 9,67 kronor. Så sent som i tisdags stod dollarn i 9,89 och verkade vara på väg mot 10 kronor i expressfart. Mot euron har kronan stärks från 10,82 till 10,68 under samma tidsperiod.

Texten uppdateras.

Riksbanken lämnar som väntat reporäntan oförändrad på -0,25 procent, visar det färska penningpolitiska beskedet.

I motsats till vad många bedömare hade förutspått, skjuter Riksbanken inte upp nästa planerade räntehöjning. Precis som förra gången är Riksbankens besked att reporäntan ska höjas igen kring årsskiftet.

Den planerade takten i Riksbankens fortsatta höjningar tas däremot ner skarpt. Om tre år spår Riksbanken att reporäntan ligger på låga +0,4 procent. Den tidigare prognosen var +0,9 procent.

Riksbankens direktion var enig om såväl dagens räntebeslut som den fortsatta så kallade räntebanan.

Den svenska kronan har ytterligare försvagning framför sig, spår Handelsbanken i sin nya konjunkturprognos som släpptes på onsdagsmorgonen.

Banken menar att både den svenska och norska kronan just nu är svaga även historiskt sett och förutsättningarna för en förstärkning i närtid är inte särskilt starka. En avmattning av den globala ekonomin kommer sannolikt inte att bidra till något förnyat intresse för kronorna, skriver man.

I går nådde kronan sin svagaste nivå på 17 år mot dollarn, som då kostade 9,72 kronor. På onsdagsförmiddagen kostade en euro fortsatt 10,72 kronor och en dollar handlades runt 9,65 kronor.

För tio år sedan, i juli 2009 var Riksbanken först med att införa negativ ränta för kommersiella banker. Det var bara ett kortvarigt experiment, skriver Financial Times, men noterar att den svenska Riksbanken alltid haft rykte om sig att vara innovativ och att den nu har lång erfarenhet av minusränta.

2015 sattes den svenska styrräntan under noll och har sedan dess blivit kvar där. Sverige kan därmed tjäna som exempel när allt fler förbereder sig på at gå samma väg, skriver FT. Den brittiska tidningen konstaterar att det inte lett till den kollaps av banksektorn som många befarade, men att det heller inte är någon given succé.

Själv säger Riksbanken att politiken fungerat. ”Svagt negativa räntor har framgångsrikt bidragit till en mer expansiv penningpolitik”, skriver man i en rapport som citeras av FT.