Felet i Statistiska centralbyråns arbetslöshetsstatistik är ”en katastrof”. Det säger vice riksbankschef Henry Ohlsson efter ett tal i Oslo, enligt Bloomberg.

– Publik statistik är grunden för ekonomiskt och politiskt beslutsfattande, och det är en sorglig historia, säger Ohlsson.

SCB har tidigare meddelat att man avslutar samarbetet med konsultbolaget Evry som bidragit med det bristfälliga underlaget.

Swedbanks chefekonom Anna Breman föreslås till ny riksbanksledamot efter Kerstin af Jochnick. Det framgår av ett pressmeddelande.

”Anna Breman har bred och djup erfarenhet från både den finansiella sektorn och den akademiska världen, såväl i Sverige som internationellt”, säger riksbanksfullmäktiges ordförande Susanne Eberstein och vice ordförande Michael Lundholm i en gemensam kommentar.

Breman kommer närmast från en anställning som chefekonom och chef för makroanalys på Swedbank och efterträder Kerstin af Jochnick, som lämnade Riksbanken i oktober 2019 för att arbeta på ECB.

Riksbankens fullmäktige har även beslutat att utse Cecilia Skingsley till förste vice riksbankschef.

Det fortsatt låga ränteläget gynnar hushållen och bostadspriserna bedöms öka med cirka 5 procent per år framöver. Det skriver Swedbank i sin färska konjunkturprognos.

Banken tror att Riksbanken kommer att hålla fast vid sin planerade räntehöjning i december men att Sveriges centralbank sedan kommer låta räntan ligga still på 0 procent under flera år framöver.

Riksbanken delar enligt Swedbank den internationellt allt mer utbredda synen om att negativa styrräntor har negativa effekter och kommer därmed inte att vilja sänka räntan under noll igen.

Inte bara Riksbanken utan också ECB funderar på att ta rygg på Facebooks e-valuta, rapporterar Reuters. EU ser både möjligheter och hot med en ny kryptovaluta, enligt ett utkast till ett uttalande inför fredagens finansministermöte i Bryssel som nyhetsbyrån tagit del av.

”Europeiska centralbanken och andra centralbanker i EU bör kunna undersöka möjligheterna såväl som utmaningarna med att ge ut digitala valutor”, heter det i utkastet.

Det är regeringen som bär ansvar för den svaga kronan. Det anser Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ulla Andersson och hon får medhåll av två valutaexperter, skriver SvD Näringsliv.

Enligt Martin Enlund, Nordeas chefsstrateg för valutor, har regeringen hållit så hårt i plånboken att det lagt lock på efterfrågan i ekonomin. Det i sin tur har tvingat Riksbanken att sänka räntan mer än den annars behövt göra för att få upp inflationen till målet.

Carl Hammer, analyschef för valutor på SEB, är inne på samma linje. Han vill att regeringen överger överskottsmålet så att regeringen kan investera mer i det som stärker Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.

Vänsterpartiet är det enda parti som vill att regeringen överger överskottmålet.

Det är välkommet att Riksbanken planerar att höja räntan i december, skriver Nordeas valutaexpert Martin Enlund i ett marknadsbrev.

Han lägger dock till att han förblir skeptisk till kronan trots ”en lite högaktigare Riksbank”.

”EUR/SEK köper man hellre än säljer – Riksbankens prognos är förenlig med 10,75 till sommaren 2020”, skriver Enlund.

På onsdagsmorgonen står EUR/SEK i 10,78.

Riksbankens direktion har i samband med varje möte sedan 2011 spått högre räntor på sikt. Men så har det inte blivit inte en enda gång. Det rapporterar Ekonomiekot som lyfter det retsamma diagrammet som cirkulerat på Twitter, kallat ”rikshog” efter likheterna med en igelkott. De många prognoserna om högre räntor sticker ut som taggarna på den sluttande kurvan.

I veckan upprepade Riksbanken lite oväntat beskedet att den höjer räntan till noll procent i december. Många bedömare på marknaden anser samtidigt att det i den konjunkturavmattning som slagit globalt och mot Sverige vore lämpligare i stället vara redo för en sänkning av styrräntan.

Många makroanalytiker har varit väldigt tveksamma till att Riksbanken faktiskt ska höja reporäntan vid årsskiftet. Men signalerna i förmiddagens besked var ”superstarka” – Riksbanken kommer att göra slut på minusräntan och ta upp den till noll, skriver Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i en kommentar.

”Ingves har bestämt sig, vi ska bort från negativ ränta och ha noll procent för ’all oändlighet’”, skriver kollegan och seniorekonomen Cathrine Danin.

Swedbanks bedömning framåt är nu densamma som Riksbankens, att räntan förblir noll åtminstone fram till 2022. Chefsekonomen Anna Breman noterar att Riksbanken skriver i beskedet att ett permanent tillstånd av minusräntor kan förändra aktörers beteende och leda till negativa effekter. Hon ser det som en intressant förklaring till varför Riksbanken så gärna vill få upp räntan på noll.

”Efter decemberhöjningen är räntebanan ’död som en zombie’ i tre år på noll procent. Slutsats: Räkna inte med Riksbanken när konjunkturen viker”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Den planerade reporäntehöjningen upp till noll vid årsskiftet ska bli av men därefter kommer inte mycket att hända, enligt Riksbanken.

I den så kallade räntebanan, där Riksbanken lämnar en prognos för den framtida reporäntan, spås nu nollränta under åtminstone två år. Men det finns också en stor sannolikhet för att räntan hålls på noll under tre eller fler år, enligt prognosbanan.

”Förbättrade utsikter skulle motivera en högre ränta. Om ekonomin i stället skulle utvecklas sämre kan direktionen komma att sänka reporäntan eller på annat sätt göra penningpolitiken mer expansiv”, skriver Riksbanken om prognosen.

”Det är viktigt att kronan inte stärks för snabbt”. Så skrev Riksbanken i en mellanrubrik i sitt penningprotokoll från december 2018.

I det protokollet skrev centralbanken att kronans växelkurs skulle stärkas under kommande år.

Sedan dess, den 20 december i fjol, har dollarn gått från att kosta 8,97 kronor till 9,81 kronor. Euron har gått från 10,27 till 10,83 kronor.

I samtliga protokoll under 2019 har Riksbanken konstaterat att kronan varit svagare än vad centralbanken hade räknat med.

”Kronans växelkurs väntas förstärkas men är något svagare under prognosperioden jämfört med bedömningen i december”, hette det i februari.

”Kronan är svagare än prognosen i februari”, skrev Riksbanken i april.

I juli lät det så här:

”Kronan är något svagare än prognosen i april”.

I september-protokollet stod det bland annat att kronan ”utvecklats svagare än väntat” under sommaren.

Mönstret upprepades i det protokoll som publicerades på torsdagen, där Riksbanken skriver att kronan är svagare än vad centralbanken hade prognostiserade i september.