Riksbanken lämnar som väntat styrräntan oförändrad på 0 procent. Samtliga sex ledamöter i direktionen var eniga om beslutet. Det framgår av ett pressmeddelande.

Riksbankens räntebana visar att styrräntan förväntas ligga kvar på noll hela prognosperioden, som sträcker sig fram till tredje kvartalet 2023. Samtidigt understryker Riksbanken att ”alla verktyg som står till buds” ska användas för att ge stöd till ekonomin och inflationen och att ”reporäntan kan sänkas om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd”.

Under sammanträdet beslöt de även att utöka ramen för tillgångsköp från 300 till 500 miljarder kronor, till och med 2021. För att stötta ekonomin under krisen ytterligare kommer Riksbanken även att köpa företagsobligationer, med start i september.

Läget har stabiliserats under maj och juni och för flera syns tecken på en förbättring, uppger svenska storföretag i Riksbankens senaste telefonenkät.

En majoritet av företagen tror däremot att de negativa effekterna från pandemin blir långvariga och håller i sig minst nio månader. I vissa branscher menar en del företag det kommer att dröja år innan det ekonomiska läget blir normalt igen.

Efterfrågan på industrivaror har stabiliserats men varierar mellan branscher. Vad Riksbanken kallar en ledare i fordonsbranschen menar att ”hösten kommer att bli väldigt smärtsam om vi inte får fart på efterfrågan”.

Företag med svag efterfrågan fortsätter att utnyttja korttidspermitteringarna men behöver också se över kostnaderna för att ”krympa kostymen”, skriver Riksbanken.

Reporäntan kan gå under nollstrecket. Det sa vice riksbankschef Cecilia Skingsley på onsdagen, rapporterar TT.

Hon säger att Riksbankens åtgärder syftar till att pressa ned räntorna och man lyckats ”ganska så bra” hittills. Men hon poängterar att framtiden är svår att sia om – och delar marknadens uppfattning om att reporäntan återigen kan sänkas under noll.

– Det går inte att utlova vare sig det ena eller andra om vilken komposition av penningpolitiken som är bäst om sex eller tolv månader, säger hon till TT.

De makroekonomiska förändringarna efter finanskrisen 2008 har gjort att många centralbankers styrräntor är nära sin nedre gräns. Men det går fortfarande att göra penningpolitiken mer expansiv, skriver Björn Andersson, Magnus Jonsson och Henrik Lundvall vid Riksbankens avdelning för penningpolitik i senaste numret av tidskriften Penning- och valutapolitik.

Artikelförfattarna nämner bland annat ytterligare sänkningar av styrräntorna, ökade köp av statsobligationer och guidning.

”Men i en djup lågkonjunktur är det möjligt att penningpolitiken inte kan göras tillräckligt expansiv. I ett sådant läge kan finanspolitiken behöva ta ett större ansvar för stabiliseringspolitiken”, skriver de.

Den svenska inflationen är under noll och ”Sverige stirrar alltså nu deflationen i vitögat”, skriver SvD Näringslivs Johan Carlström.

Han tror att Riksbanken kommer sitta still i båten och inte agera – samma hållning har även DI:s Felicia Åkerman.

”Signalerna var tydliga i veckans protokoll från det senaste räntebeslutet – inflationen är inte i fokus när hela ekonomin sviktar”, skriver Åkerman.

Placeras Pekka Kääntä tror dock att Stefan Ingves lär agera vid nästa räntebesked den 1 juli.

”Ett nytt stimulansbeslut kan dessutom komma redan innan dess”, skriver han.

Han motiverar det med realekonomin och inflationsskäl och rekommenderar att utöka obligationsköpen från dagens 300 miljarder kronor.

KPIF-inflationen föll till -0,4 procent i april, mätt i årstakt, från 0,6 procent i mars, enligt SCB. Det är första gången i modern tid som KPIF noterar deflation, det vill säga fallande konsumentpriser.

Bedömare hade på förhand väntat sig att inflationen skulle sjunka till 0,0 procent, enligt Infronts enkät skriver Direkt.

Historiskt låga priser på el och drivmedel ligger bakom. KPIF-inflationen exklusive energi var positiv – på 1,0 procent. Priser på logi, kläder, rekreationstjänster och teletjänster bidrog också till nedgången.

Riksbankens uttalade mål är att inflationen ska vara 2 procent.

Coronakrisen är mycket bekymmersam och innebär en helt ny utmaning jämfört med de tidigare kriser som Stefan Ingves har upplevt. Det säger riksbankschefen till TT.

Ingves pekar på att tidigare kriser antingen har handlat om att vi i Sverige har ställt till det för oss själva, eller blivit påverkade av globala recessioner.

– Det här är annorlunda därför att nu mår världsekonomin liksom svensk ekonomi dåligt och det ska hanteras på samma gång, säger han.

Riksbanken spår att Sveriges BNP kommer att falla med mellan 6,9 och 9,7 procent under 2020.

– Om pandemin klingar av så blir det bättre under 2021, och 2022 är vi tillbaka vid något som är mera normalt, säger Ingves.

Sannolikheten för att Sverige ska få en återgång till minusränta minskade med tisdagens besked från Riksbanken – det kan tolkas som att noll nu i praktiken är golvet för räntan, skriver DI:s Viktor Munkhammar i en analys.

Även DN:s Carl-Johan von Seth menar att dagens besked kan tolkas som att Riksbanken har satt en mental gräns vid nollstrecket. Men egentligen är inte dörren stängd och blir inflationen en besvikelse framöver är det troligt att flera ledamöter i Riksbankens direktion kommer att förespråka en sänkning, skriver von Seth.

Munkhammar noterar att både Per Jansson och Anna Breman reserverade sig mot höjningen till noll i december och anser det intressant att senare få läsa hur de resonerade vid det senaste mötet.

”En möjlighet är att en enad front utåt vägde tyngst”, skriver Munkhammar.

Det är omöjligt att säga hur djup den ekonomiska nedgången i spåren av coronapandemin, säger riksbankschefen Stefan Ingves vid den sedvanliga pressträffen efter morgonens penningpolitiska besked.

Riksbanken har genomfört exceptionella åtgärder i en exceptionell kris, säger Ingves om vad som tidigare gjorts.

Under morgonen presenterades nämligen inga nya åtgärder – reporäntan sänktes inte utan hölls kvar på noll och värdepappersköpen, de så kallade kvantitativa lättnaderna, utökades inte. Ingves menar att köpen har dämpat en hotande ränteuppgång på marknaden. Det mesta talar för att det programmet kommer att förlängas, säger Ingves.

Det osäkra läget har fått Riksbanken att måla upp två möjliga scenarier för den svenska ekonomiska utvecklingen i år. Båda är dystra.

I det mindre allvarliga scenariot faller BNP med nästan 7 procent och arbetslösheten stiger till nästan 9 procent.

Blir coronakrisen mer dramatisk spås ett BNP-fall på nära 10 procent. Arbetslösheten spås samtidigt stiga till strax över 10 procent och fortsätta ännu något högre nästa år.

Riksbanken skissade också på ett tredje mer positivt scenario, men det ”försvann”, säger riksbankschefen Stefan Ingves på en pressträff.

Smittspridningen av det nya coronaviruset är i olika faser i olika delar av världen. Därför är det svårt att se framför sig en synkroniserad återhämtning i världsekonomin och sia om framtiden, menar Ingves.