Allt fler personer kräver att få tillbaka pengarna efter att ha betalat för hög andrahandshyra, rapporterar Hem & Hyra.

Antalet anmälningar till landets hyresnämnder har mer än fördubblats under de senaste tre åren – från 137 under år 2015 till 346 under förra året.

Även Hyresgästföreningen har märkt av en kraftig ökning av antalet återbetalningsärenden.

– Det kan vara för att fler har blivit insatta i att man har rätt att få tillbaka hyra, men det kan också bero på att andrahandshyrorna har blivit mycket högre, säger Johan Candler, jurist på Hyresgästföreningen, till Hem & Hyra.

Markhyrorna väntas dubbleras eller trefaldigas de närmaste år för tusentals bostadsrätter i storstadsregionerna. Köpare som missat att kontrollera om föreningen äger marken eller inte riskerar därmed en avgiftschock, skriver DI.

Den så kallade tomträttsavgälden, kommunernas avgift för att hyra ut marken, förnyas med decennielånga mellanrum. I Stockholms fall höjdes avgälderna i fjol för första gången på 14 år. Flera föreningar står därför inför rejäla avgiftshöjningar.

Enligt Johan Phalén, finansspecialist på HSB Stockholm, kan det handla om 1 500 kronor i höjd månadsavgift för den som bor i en trea centralt.

Marknaden för fritidshus rör sig betydligt mer än den för bostadsrätter och villor. Nu ligger snittet för kvadratmeterpriset på 27 000 kronor, en ökning med omkring 1,7 procent jämfört med 2018, skriver DN.

Inför sommarsäsongen drar försäljningen snart igång.

– Försäljningen brukar sätta igång på allvar runt påsk och hålla på fram till sommaren. Sedan drar den igång igen efter semestrarna, säger Björn Wellhagen, vd för Mäklarsamfundet.

Sara Ekblom, fastighetsmäklare på Mäklarhuset i Simrishamn, säger att säsongen redan har smygstartat. Redan i januari och februari är det full fart, beroende av vädret.

Stockholms tingsrätt ger HSB rätt gentemot två köpare som vill hoppa av ett köp av en nyproducerad bostad i Nacka. Det rapporterar SvD Näringsliv.

– Domen är ett viktigt och välkommet besked för hela bostadsmarknaden, säger André Johansson, presschef vid HSB Bostad.

I september 2017 skrev köparna på ett förhandsavtal om en blivande bostadsrätt för sex miljoner kronor i Nacka i Stockholm. Köparna fick sedan kalla fötter när Finansinspektionen ett halvår senare införde skärpt amorteringskrav och deras lånelöfte inte förnyades.

Köparnas advokat menar att tingsrättens beslut urholkar konsumentskyddet för köpare i nyproduktion och ”flyttar makt från konsumenterna till bostadsutvecklarna”.

Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) oroas inte över den minskade försäljningen av små bostadsrätter i Stockholm, vilket SvD Näringsliv skrev om tidigare i veckan.

– När man haft prisuppgång länge, så kommer det någon gång en stabilare utveckling. Då kan det bli en tröghet för köpare och säljare att möta varandra, säger han till SvD Näringsliv.

Bolund tillägger att ”det finns ett värde i en lugnare marknad”.

Inte heller Finansinspektionens chef Erik Thedéen tycker att den lugnare bostadsmarknaden är något att oroa sig för. Enligt honom är det viktigaste att priserna inte skenar uppåt, skriver tidningen.

Bostadspriserna har stabiliserats men marknaden präglas fortfarande av en viss osäkerhet. Det säger Fastighetsbyråns vd Johan Engström i en kommentar till morgonens boprissiffror från Svensk Mäklarstatistik.

Priserna på bostadsrätter och villor var oförändrade i februari jämfört med januari. Inte heller jämfört med februari i fjol hade priserna rört sig nämnvärt. Enligt Engström är det väldigt ovanligt med så små förändringar.

Jenny Stenberg, vd på Fastighetsmäklarförbundet, säger i en kommentar att det finns utmaningar, framförallt på bostadsrättsmarknaden och för nyproduktion.

– Det har ju skett en avmattning, det är inte samma huggsexa längre mycket på grund av amorteringskravet och det avspeglar sig i prisutvecklingen.

I augusti 2017 nådde priserna på bostadsrätter i Sverige toppnivå och sedan dess har de sjunkit med 8 procent, enligt ett pressmeddelande från Svensk Mäklarstatistik.

I Storstockholm är prisraset för samma period 10 procent, i Storgöteborg 8 procent och i Stormalmö 5 procent.

Villamarknaden visar en lite annorlunda bild. Mellan augusti 2017 och februari 2019 har villapriserna i riket backat 4 procent, liksom i Göteborg, medan priserna i Malmöområdet i stället har ökat med 1 procent.

I Stockholm har även villapriserna tappat 10 procent.

Priserna på bostadsrätter och villor stod stilla under februari, jämfört med månaden före, visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik. Jämfört med februari förra året ligger villapriserna på samma nivå medan priserna på bostadsrätter backat med 1 procent.

Sett till storstadsområdena syntes störst prisutveckling för Malmö-villor där priserna steg med 3 procent i februari jämfört med januari.

I Stockholm och Göteborg är marknaden mer stillastående, enligt pressmeddelandet från Svensk Mäklarstatistik.

– Marknaden rör sig inte åt något håll just nu, säger Per-Arne Sandegren som är analyschef på branschorganisationen Svensk Mäklarstatistik till Ekot.

Andelen som tror på sjunkande bostadspriser det närmaste halvåret har ökat till 31 procent, från 28 procent förra månaden. Det visar Hemnets köparbarometer, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av.

Hemnets talesperson Staffan Tel säger till Direkt att en förklaring till den något dystrare synen kan vara att januari var en svag månad på bostadsmarknaden.

– Det är möjligt att det har påverkat bostadsköparna, som är inne i marknaden och har extra bra koll, säger Tell.

20 procent tror samtidigt på stigande priser.

Priserna på bostadsrätter i Stockholms kommun sjönk med 0,5 procent i februari jämfört med januari. Det visar Danske Banks boprisindikator enligt Nyhetsbyrån Direkt.

Det är klart svagare än normalt. Enligt Danske Banks indikator brukar nämligen priserna i Stockholm stiga med knappt 0,5 procent i februari. Nedgången följer även på en redan svag januarimånad.

– De senaste månaderna ser vi en tendens till att både omsättning och priser sjunker. Det riskerar att tynga försäljning och nyproduktion det kommande året, säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, i en kommentar.