Stämmer bank-id: ”Lagarna missgynnar uppfinnare”

E-legitimation, även e-leg, eID, eller e-ID, är en elektronisk legitimation för användning på Internet. Med hjälp av en e-legitimation kan man legitimera sig, logga in och skriva under avtal och godkänna transaktioner på olika myndigheters, bankers och företags webbplatser. Länder där staten utfärdar e-legitimation inkluderar Belgien, Bulgarien, Tyskland, Israel, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Mexiko, Marocko, Pakistan, Portugal, Rumänien, Estland, Lettland, Spanien, Slovakien, Malta, och Mauritius. Länder som accepterar bankutfärdad e-legitimation för identifiering mot myndigheter, ofta kallat BankID, inkluderar Finland, Norge och Sverige. I Sverige används BankID, Mobilt BankID och Telias e-legitimation av många privatpersoner för inloggning mot myndigheter och banker. Enligt EU:s eIDAS-förordning (electronic identification and trust services) skall varje medlemsstat acceptera varandras elektroniska ID-handlingar i offentliga digitala tjänster den 29 september 2018. I vissa länder, exempelvis Tyskland, utfärdar staten fysiska identitetskort som även fungerar som smartkort och kan användas som elektroniskt id-kort (eIC), det vill säga både online och offline. I Finland fanns ett sådant, men experimentet avslutades på grund av liten efterfrågan. Motsvarande lösning i Sverige är Bank-ID på kort. Ett eIC har vanligen samma format av ett vanligt bankkort, med tryckt identitetsinformation på ytan (t.ex. personuppgifter och ett fotografi) samt ett inbyggt mikrochip.För online-identifiering med eIC krävs en kortläsare och lämplig programvara, ofta integrerade i en enhet (vissa "bankdosor"). Beroende på typ av kortläsare skriver användaren in en PIN-kod på datorns tangentbord eller på kortläsarens inbyggda knappsats. Ett alternativ till en generell e-legitimation är att logga in på sin bank och verifiera betalningar med engångskoder på papper som banken har utfärdat. Ett annat alternativ är en bankdosa som saknar kortläsare och istället innehåller också kortets funktionalitet, inklusive nycklarna som identifierar användaren. Dosan eller kombinationen av dosa och kort producerar antingen engångslösenord eller bekräftelsekoder för challenge-response-autenticiering. I det senare fallet producerar systemet (t.ex. banken) en eller två koder baserade på en kontrollsumma av transaktionsuppgifterna och/eller ett slumptal. Användaren matar in koden/koderna (som presenteras för användaren t.ex. av webbläsaren) i dosan, och denna eller id-kortet beräknar en svarskod med hjälp av sin hemliga nyckel.

Processrätt är det rättsområde som reglerar förfarandet vid domstolar och skiljedomsförfaranden. Den centrala lagstiftningen på området i Sverige utgörs av rättegångsbalken. Processrätten kan delas in i tre huvudgrupper, nämligen civilprocess, straffprocess och förvaltningsprocess. Den förstnämnda gruppen räknas normalt till privaträtten medan de sista två grupperna hör till den offentliga rättens område. Detta på grund av att förvaltningsprocessen behandlar hur myndighetsbeslut kommer till och kanske framför allt hur ändringar kan sökas i ett myndighetsbeslut medan civilprocessen och straffprocessen riktar sig mot enskilda (dvs. såväl fysiska som juridiska personer). Civilprocessen är det område som behandlar förfarandet i ett tvistemål och i ett skiljedomsförfarande dvs. då två enskilda "gör upp" om, först och främst, privaträttsliga tvister. Typiskt för civilprocessen är den så kallade tredskodomen om vilken domaren kan besluta om den ena parten inte inställer sig till den muntliga förhandlingen eller inte avger ett skriftligt svar - om ingen muntlig förhandling är nödvändig - på stämningsansökan. Det processuella förfarandet regleras framförallt i rättegångsbalken. I förvaltningsprocesserna tillämpas dock förvaltningsprocesslagen. Speciellt vid internationell handel är det vanligt att parterna på förhand bestämmer hur och var eventuella tvister ska slitas, så kallade forum-klausuler. Det finns inget tvång för parterna att föra saken till en domstol utan de kan till exempel avtala om att någon organisation skall avgöra tvisten som till exempel Internationella Handelskammaren (International Chamber of Commerce) som är en mycket viktig instans för skiljedom när det gäller internationella köp. Även Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut anlitas ofta i skiljedomar. Straffprocessen behandlar domstolsprocessen då en person gjort sig skyldig till ett brott enligt Strafflagen i Finland eller Brottsbalken i Sverige. Till straffprocessens område hör bland annat domarens behörighet, domstolens jurisdiktion, ändringssökande, häktning och allmänna åklagarens funktion. Hit hör även talan om enskilt åtal.