Arkivbild. (Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN)

”Baumoleffekt kan förklara svenska högerpopulismen”

De senaste decenniernas växande högerpopulism kan bero på något som kallas Baumoleffekten. Det skriver Magnus Lindmark och Lars-Fredrik Andersson i det senaste numret av Ekonomisk Debatt.

Teorin bygger på att löner kommer höjas för sektorer trots att de har låg produktivitetstillväxt, för att matcha utvecklingen på sektorer med hög produktivitetstillväxt. Detta medför högre relativkostnader för mindre produktiva branscher.

Ett sådant exempel är välfärdssektorn, där stigande relativa kostnader tvingat fram högre skatter menar skribenterna.

Men Baumoleffekten har inte fått något politiskt genomslag, vilket kan ha gynnat populister menar de:

”När skatternas andel av förvärvsinkomsten ökar utan märkbara förändringar i antalet välfärdstimmar […] kan den besvikelse som inte de traditionella höger-vänster partierna har uppenbara svar på kanaliseras av andra politiska rörelser”

Lindmark och Andersson framhåller sammantaget Baumoleffekten som en mer rimlig förklaring till höga skatter och upplevda brister i välfärden än att det skulle bero på invandringen.

bakgrund
 
Baumoleffekten
Wikipedia (sv)
Baumoleffekten eller tjänstedilemmat kallas fenomenet att lönekostnaderna stiger inom en viss tjänstesektor trots att produktiviteten inte stiger i samma utsträckning. Teorin lanserades på 60-talet och är ett brott med den klassiska skolan som menar att löneutveckling och produktivitet hänger tätt ihop. Begreppet myntades av nationalekonomen William Baumol. Baumol sökte förklara att effektivitetsökningar inom vissa sektorer medförde stigande löneutveckling. Som en följd av stigande löner i sektorer med ökande produktivitet måste lönerna höjas även i sektorer där det inte sker samma produktivitetsökning för att dessa sektorer ska förmå attrahera arbetskraft. Begreppet har exempelvis använts för att förklara löneutveckling och produktivitetsproblem inom kultursektorn. Då med innebörden att konstnärlig produktion under moderniseringsprocessen blivit allt dyrare och därmed allt svårare att finansiera på den öppna marknaden. Den blir då följaktligen allt mer beroende av offentlig finansiering. Orsaken antas vara att kulturproduktion inte kan effektiviseras. Att uppföra en pjäs av Shakespeare eller musikstycke av Beethoven kräver samma arbetsinsats och samma kompetens nu som när de skrevs. Priset på denna arbetskraft har emellertid ökat konstant under de senaste seklen som en följd av produktivitetsförbättringar i andra delar av ekonomin.
bakgrund
 
William Baumol
Wikipedia (en)
William Jack Baumol (February 26, 1922 – May 4, 2017) was an American economist. He was a professor of economics at New York University, Academic Director of the Berkley Center for Entrepreneurship and Innovation, and Professor Emeritus at Princeton University. He was a prolific author of more than eighty books and several hundred journal articles,Baumol wrote extensively about labor market and other economic factors that affect the economy. He also made significant contributions to the theory of entrepreneurship and the history of economic thought. He is among the most influential economists in the world according to IDEAS/RePEc. He was elected a Fellow of the American Academy of Arts and Sciences in 1971.Baumol was considered a candidate for the Nobel Prize in Economics for 2003, and Thomson Reuters cited him as a potential recipient in 2014, but he died without receiving the prize.

Om skribenterna

Magnus Lindmark och Lars-Fredrik Andersson är båda forskare i ekonomisk historia vid Umeå Universitet.

Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen