”Baumoleffekt kan förklara svenska högerpopulismen”
De senaste decenniernas växande högerpopulism kan bero på något som kallas Baumoleffekten. Det skriver Magnus Lindmark och Lars-Fredrik Andersson i det senaste numret av Ekonomisk Debatt.
Teorin bygger på att löner kommer höjas för sektorer trots att de har låg produktivitetstillväxt, för att matcha utvecklingen på sektorer med hög produktivitetstillväxt. Detta medför högre relativkostnader för mindre produktiva branscher.
Ett sådant exempel är välfärdssektorn, där stigande relativa kostnader tvingat fram högre skatter menar skribenterna.
Men Baumoleffekten har inte fått något politiskt genomslag, vilket kan ha gynnat populister menar de:
”När skatternas andel av förvärvsinkomsten ökar utan märkbara förändringar i antalet välfärdstimmar […] kan den besvikelse som inte de traditionella höger-vänster partierna har uppenbara svar på kanaliseras av andra politiska rörelser”
Lindmark och Andersson framhåller sammantaget Baumoleffekten som en mer rimlig förklaring till höga skatter och upplevda brister i välfärden än att det skulle bero på invandringen.
Om skribenterna
Magnus Lindmark och Lars-Fredrik Andersson är båda forskare i ekonomisk historia vid Umeå Universitet.