Katastrofsommar för Stora barriärrevet – färgen borta

Stora barriärrevet är världens största system av korallrev. Det består av över 2 900 individuella rev och 900 öar. Stora barriärrevet sträcker sig cirka 2 600 kilometer och täcker en yta på cirka 344 400 kvadratkilometer. Havsområdet ligger i delstaten Queensland, i den nordöstra delen av landet, 1 900 km norr om Australiens huvudstad Canberra. Stora barriärrevet är den största strukturen som byggts av levande organismer och kan ses från rymden. Revet består av, och är uppbyggt av, miljarder små organismer, så kallade korallpolyper. Stora barriärrevet försörjer en omfattande mängd liv och utsågs som Världsarv år 1981. Queenslands fornminnes- och naturvårdsorganisation har valt ut det som Queenslands delstatsikon. En stor del av revet har fått skydd genom bildandet av Stora barriärrevets marina skyddsområde, vilket hjälper till att förhindra skador från människor, såsom överfiske och turism. Andra miljöprövningar på revet och dess ekosystem inkluderar försämrad vattenkvalitet på grund av att jordmassor spolas ut över revet, klimatförändring åtföljt av korallblekning och cykliska utbrott av en överpopulation av sjöstjärnan Acanthaster planci. Stora barriärrevet har länge varit känt och använt av aboriginer och torressundöbor och är en viktig del av lokala etniska gruppers kultur och andlighet. Revet är en populär turistattraktion, speciellt Whitsundayöarna och Cairns-regionen. Turism är väldigt viktigt för regionens ekonomi och turisterna genererar en miljard australiska dollar per år.