Allt om kyrkovalet: Hur går det till – vad röstar vi om?
Den 19 september är det dags för kyrkoval i Sverige och sedan 6 september går det bra att förtidsrösta – men vad är det vi röstar om, och vilka är alternativen?
Omni ger svaren på allt du behöver veta och länkar till annan matnyttig information inför kyrkovalet 2021.
Vilka får rösta?
Alla Svenska kyrkans medlemmar som är folkbokförda i Sverige och som har fyllt 16 år. Det handlar om fler än 4,9 miljoner människor. Vid det förra kyrkovalet röstade nästan en miljon i Sverige.
Vilka kan man rösta på?
Kyrkovalet skiljer sig på många sätt från riksdagsvalet och de som ställer upp kallas för nomineringsgrupper. Bland dessa är somliga inte bundna till något politiskt parti, medan andra har en tydlig partikoppling.
I årets val finns det 14 nomineringsgrupper att rösta på varav tre känns igen från riksdagen: Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Andra är avknoppningar från politiska partier: Borgerligt Alternativ, Vänstern i Svenska kyrkan, Fria liberaler i Svenska Kyrkan, Kristdemokrater i Svenska kyrkan och Miljöpartister i Svenska Kyrkan.
De mer kyrkliga nomineringsgrupperna i kyrkomötet är Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, Öppen kyrka och Frimodig kyrka. Även Himmel och jord, Alternativ för Sverige och Kyrklig samverkan i Visby stift ställer upp i årets val.
Läs mer om vilka frågor nomineringsgrupperna vill driva via länkarna nedan.
Varför har vissa partikoppling och andra inte?
En ständigt pågående stridsfråga inom kyrkan. Flera nomineringsgrupper vill göra om kyrkovalen och de mer kyrkliga nomineringsgrupperna vill att politiken ska hållas långt borta från kyrkan. ”Det är unikt att politiska partier har inflytande och kan diktera villkor för en kyrkas teologi och tro. Det sker endast hos diktaturer i andra länder”, skrev tre av grupperna i Aftonbladet för några veckor sedan.
Socialdemokraterna, som är störst i Kyrkomötet, skriver i sitt partiprogram att partiet vill bevara kyrkovalet i sin nuvarande form för att ”säkerställa ett demokratiskt medlemsinflytande”.
Hur går det till?
Kyrkans medlemmar får tre olika valsedlar och väljer representanter till kyrkomötet, stiftsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Enkelt förklarat handlar det om beslut på nationell, regional och lokal nivå där kyrkomötet med sina 251 platser kan ses som kyrkans motsvarighet till riksdagen.
Vad görs på respektive nivå?
Kyrkofullmäktiges uppgift är bland annat att hantera gudstjänster, hålla i undervisning och att utöva diakoni – till exempel att ge krisstöd och att hjälpa utsatta människor.
Stiftfullmäktige är den instans som styr arbetet i kyrkans tretton stift. De stöttar församlingarnas arbeten och ger bland annat råd i teologiska frågor.
Kyrkomötet, det högst beslutande organet, beslutar om kyrkans regelverk och fastställer kyrkans budget på nationell nivå varje år. Kyrkomötet väljer även ledamöterna till Svenska kyrkans styrelse.
Vilka frågor är heta inför årets kyrkoval?
Olika nomineringsgrupper har olika prioriteringar men det finns ett antal frågor som pekats ut som särskilt heta inför årets kyrkoval.
En aktuell fråga handlar om huruvida präster ska ha rätt att säga nej till att viga samkönade par eller inte. Alla församlingar måste ordna vigsel för samkönade, men ska en präst kunna säga nej på ett individuellt plan?
En annan het fråga gäller skogsbruket. Kyrkan är en av Sveriges absolut största ägare och frågan är hur dessa enorma skogsområden ska förvaltas. Sker det enligt kristna värderingar? Det är en fråga som skapat splittring.
En tredje fråga handlar om kyrkans arbete och inriktning på en mer generell nivå: Ska man hjälpa utsatta grupper i större utsträckning än i dag, eller räcker det som det ser ut 2021?
När har vi ett resultat?
Ett preliminärt valresultat väntas vid midnatt mellan den 19 och 20 september, alltså under eller direkt efter valdagen. Ett slutgiltigt resultat väntas till månadsskiftet mellan oktober och november.
