Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
Arkivbild. Föreställer ett amerikanskt par där mannen har utvecklat Alzheimers sjukdom.
Arkivbild. Föreställer ett amerikanskt par där mannen har utvecklat Alzheimers sjukdom. (Kayla Wolf / Ap)
Demensforskningens framsteg

Studie: Nytt bältrosvaccin minskar risk att bli dement

Av Marcus Andersson
Publicerad: 26 juli 2024
ANNONS

Ett bältrosvaccin som relativt nyligen godkändes tycks dramatiskt minska risken att utveckla demens. Det visar en ny studie från Oxforduniversitetet som har publicerats i Nature Medicine och som omskrivs av bland andra BBC och The Guardian.

När ett annat bältrosvaccin, Zostavax, började användas i USA 2006 visade flera studier att det tycktes minska risken för demens. År 2017 ersattes Zostavax av Shingrix.

I studien undersökte forskarna över 200 000 amerikaner, där ungefär hälften fått Shingrix. Risken att utveckla demens inom sex år från vaccinationstillfället var 17 procent lägre i den gruppen och effekten var ännu tydligare hos kvinnor.

Sören Andersson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, tycker att studien verkar mycket stor och välgjord. Till TT säger han att den stärker tidigare fynd som har pekat i samma riktning.

ANNONS
Läs rapporten här
www.nature.com
För kvinnor var sannolikheten 22 procent lägre, för män 13 procent
www.theguardian.com
Forskare: Även om det bara försenar förloppet vore det en stor grej
BBC
Snittåldern i gruppen var 71 år
www.newscientist.com
De två vaccinen baserar sig på olika virus
TT
bakgrund
 
Demens
Wikipedia (sv)
Demens är ett syndrom (en samling symtom) som innefattar en organisk psykisk störning av högre intellektuella funktioner med försämring av minne och logiskt tänkande, samt personlighetsförändringar och emotionella störningar utan medvetandesänkning. Demens innebär en kognitiv reduktion som är så allvarlig att det innebär en påtaglig eller invalidiserande oförmåga. En mildare kognitiv reduktion benämns mild kognitiv störning. Demenssjukdomarna räknas globalt till en av de stora folksjukdomarna och ålder är en av de viktigaste riskfaktorerna. Livsstilsfaktorer och utbildningsnivåer är också starka påverkansfaktorer, vilket gör att risknivåerna i olika delar av världen varierar. Antalet personer som levde med demenssjukdom i världen 2019 var uppskattningsvis 57,4 miljoner människor och till år 2050 förväntas antalet nästan tredubblas till 152,8 miljoner. Under samma period förväntas antalet personer som lever med demenssjukdom i Sverige att öka med 62 procent från 154 000 till omkring 250 000. Alzheimers sjukdom är den vanligaste orsaken till demens. Demenssjukdomar brukar kallas "de anhörigas sjukdom" eftersom de närmast anhöriga ofta får ta ett stort ansvar där social isolering och psykisk ohälsa inte är ovanligt. Det går inte att bota en demenssjukdom, utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionshinder som personen drabbas av.
Annons
Förläng helgen på hotell — bo från torsdag eller fredag hos Elite Hotels och få 30% rabatt vid minst två nätter
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Demensforskningens framstegForskning & vetenskapFolkhälsomyndighetenHälsa

Rekordstor miljongåva till Karolinska institutet

Karolinska institutet i Stockholm har fått en gåva på 538 miljoner kronor. Det medicinska universitetet uppger att det är den största donationen till ett svenskt lärosäte i modern tid.

26 mars, 05.20
Karolinska institutet.

Göteborg satsar 60 miljoner på ny demensforskning

Göteborgs universitet har fått 60 miljoner kronor för att etablera ett tvärvetenskapligt centrum för bättre demensvård, skriver Göteborgs-Posten. Bland annat kommer Chalmers institution för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik att delta kring samhällsplanering och boendemiljöer. I styrgruppen och referensgruppen har patienter och anhöriga varit med.

29 november 2025, 07.22

Studie: Demenssjukdom kan upptäckas före symtom

Med bara ett nålstick i ryggen är det möjligt att upptäcka parkinson och demens redan innan de första symtomen börjat visa sig. Det visar en studie gjord av forskare vid Lunds universitet, rapporterar Sydsvenskan och SVT Nyheter Skåne.

19 juli 2023, 10.20
Kvinna drar en shoppingvagn, Stockholm. Illustrationsbild.