Det krävs bättre vård och mer förebyggande insatser för psykisk ohälsa bland äldre kvinnor, skriver tre debattörer i Sydsvenskan.

De konstaterar att kvinnor över 65 år har betydligt mer depression och ångest än män i samma ålder och än befolkningen i övrigt. De använder dessutom mer antidepressiv medicin.

Trion föreslår bland annat att tillgången till psykologhjälp för både äldre kvinnor och män måste öka, att vårdpersonalens kunskap om antidepressiva läkemedels påverkan på äldre förbättras och att äldrepsykiatrin utökas.
”Det är dags att det svenska samhället, framför allt vården, gör upp med ålderismen”, skriver de.

Det finns flera orsaker till varför Stockholm halkat efter när det gäller vaccinationer mot covid-19, säger regionens vaccinsamordnare Magnus Thyberg i Aktuellt.

Dels pekar han på att Stockholm har fått en låg tilldelning av vaccin sett till befolkningsmängd eftersom invånarna överlag är unga och friska. Dessutom nämner han att de uteblivna leveranserna från Astra Zeneca i kombination med att det vaccinet inte är rekommenderat till personer över 65 blir extra märkbart i en stor region som Stockholm.

Enligt Thyberg är omställningen från Astra Zenecas vaccin till andra vaccin nu i stort sett klar.

– Nu har vi fått bra fart, nästa vecka bedömer vi vara färdiga med hemtjänst och hemsjukvård, säger Thyberg.

Han tror också att det fortfarande går att nå målet om att erbjuda alla vuxna vaccin under första halvåret.

Invånarna i Houston, Los Angeles och Detroit har drabbats hårdast under pandemin. I alla fall om man får tro Bloombergs analys av enkäter från officiella statistikbyrån Census Bureau.

Statistikbyråns enkäter handlar bland annat om anställning, förmåga att betala de dagliga utgifterna och tillgång till mat och ett tryggt boende.

Samtidigt har städer med hög andel befolkning som kunnat arbeta hemifrån uppgett att de mått bättre i enkäterna. I städer som Seattle, Boston, Washington DC och San Francisco uppgav mer än hälften av hushållen att minst en vuxen har arbetat på distans under pandemin, skriver Bloomberg.

Pandemin och dess effekter står fortsatt högt på agendan på svenska kultursidor, där flera skribenter debatterar vägen framåt.

På Expressens kultursida tar Jonas Gardell upp de negativa effekter som nedstängningarna haft för barnen. Han ifrågasätter om det finns några belägg för att skolstängningarna leder till färre dödsfall.

”Annars är barnens hälsa, lycka och framtid något vi offrat förgäves.”

SvD:s kulturchef Lisa Irenius skriver om en annan aspekt av den svenska coronahanteringen, nämligen att utrikesfödda drabbats oproportionerligt hårt. Hon tror att svenska myndigheter behöver uppdatera sin informationsstrategi, och ta mer hänsyn till kulturella och språkliga skillnader.

”Det behövs helt enkelt en uppdaterad bild av vad Sverige är. Att inte mer har gjorts är illa”, skriver hon.

Folkhälsomyndigheten föreslår en nationell stödlinje för personer som mår psykiskt dåligt eller är självmordsbenägna, rapporterar Ekot.

Myndigheten har utrett frågan på uppdrag av regeringen och har kommit fram till att pandemin har ökat behovet av tidiga insatser mot psykisk ohälsa.

De stödlinjer som finns, och som drivs ideellt, hann bara besvara en tredjedel av samtalen som kom in förra året. En nationell stödlinje bedöms kosta 15–20 miljoner kronor om året.