Regeringen: Irankrig och AI-bubbla orosmoln i prognosen
Den svenska ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas efter en längre period av svag utveckling, men framtidsprognoserna präglas av stor osäkerhet. Det konstaterar regeringen i vårbudgeten.
Det är framför allt högre energipriser till följd av Irankriget som kan leda till ett ökat inflationstryck med högre globala räntor och lägre BNP.
Man lyfter även AI-boomen som en potentiell riskfaktor som kan leda till ekonomiska svårigheter för bolag och en korrigering på aktiemarknaden om framtida vinster inte införlivas.
Regeringen pekar däremot ut det försämrade säkerhetsläget i Europa – både till följd av Rysslands krig i Ukraina och osäkerheten kring USA:s framtida roll i Nato – som en faktor som kan leda till högre BNP-tillväxt än man tidigare spått om europeiska länder rustar upp.
Vårbudgeten — det gäller saken
- Regeringen lade fram vårbudgeten på 7,7 miljarder kronor den 13 april 2026.
- Villaägare och bilister blev de största vinnarna, då hälften av reformerna gick till elstöd och tillfälligt sänkt drivmedelsskatt.
- Socialdemokraterna kritiserade regeringens beslut att låna dessa 7,7 miljarder kronor till skattesänkningar och elstöd, och varnade för att Sverige närmar sig EU:s underskottsgräns.
- Regeringen pekade ut Irankriget, AI-boomen och det försämrade säkerhetsläget i Europa som osäkerhetsfaktorer för ekonomin i budgetprognosen.
- Finansminister Elisabeth Svantesson (M) betonade att Sverige står stabilt trots global oro, och att budgeten innehåller satsningar på bland annat fler IVF-försök och sommarbemanning i vården.
