Opinion Finansministern Magdalena Andersson (S) och kulturministern Amanda Lind (MP) hoppas att den lokala journalistiken ska stärkas i hela landet av beslutet om att sänka den digitala momsen från och med den 1 juli.

”Det spelar ingen roll om det du läser är en papperstidning vid frukostbordet, ett digitalt magasin i plattan”, skriver ministrarna i en debattartikel på Aftonbladet.

I början av året stärktes presstödet och ett nytt mediestöd infördes.

Alla alternativ kommer att utvärderas när förhandlingarna om den skattereform som utlovas i Januariavtalet inleds, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till SvD Näringsliv.

Precis som Stefan Löfven gjorde i helgen öppnar hon för att höja någon av de sex skatterna på kapital. Syftet är att motverka de ekonomiska klyftorna.

– Det vi har sett under de senaste åren är att inkomstklyftorna har ökat, det är inte i huvudsak arbetsinkomster som ligger bakom det, utan i huvudsak kapitalinkomster, säger Andersson till SvD.

Precis som statsministern vill hon heller inte gå in på vilken av skatterna som kan komma att höjas.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Finansminister Magdalena Andersson (S) gläntade i går på dörren till ett nytt försök att ändra 3:12-reglerna, som styr hur fåmansföretagare blir beskattade för utdelning. Det får företagarorganisationen Företagarnas vd Günther Mårder att se rött.

I intervju med Dagens Industri uppmanar han Centerpartiet och Liberalerna att slå igen dörren.

– Centern och Liberalerna måste gå ut med kraft och markera att det här är oacceptabelt och att det här inte ingår i Januariavtalet, säger han till tidningen.

För att minska de ekonomiska klyftorna så vill statsminister Stefan Löfven (S) ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja, säger han till TT.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Löfven vill inte heller svara på om han anser att de totala skatterna bör öka eller minska.

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Centerpartiets Annie Lööf har visat sig mer säker. Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska, anser hon. Tillsammans med Jan Björklund (L) har C-ledaren sagt nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Om Riksbanken ska börja dansa i takt med verkligheten krävs extern hjälp – av en expansiv finanspolitik. Det skriver Per Lindvall i en analys för Realtid.se efter Stefan Ingves besked att räntan ligger kvar på minus 0,25 procent på onsdagen. ”Men den synkade tyska, holländska, finska och svenska budgetdisciplinen ihop med sparsamhetsdygden har låst in det instrumentet. Förhoppningsvis inte för gott”, fortsätter han.

Även DI:s Johanna Jeansson anser att centralbankerna har slut på krutet och att räntevapnet är satt ur spel vid nästa lågkonjunktur.

Då kan det behövas expansiv finanspolitik även om en sådan är svår att tajma och dessutom svår för folkvalda politiker att avsluta. En annan lösning kunde vara nya typer av utökat samarbete mellan finanspolitiken och Riksbanken, skriver Jeansson.

Placeras Pekka Kääntä konstaterar att Riksbankens signal om ny räntehöjning i höst villkoras av att inflationen och konjunkturen håller i sig. Det är också här han ifrågasätter Ingves bedömning. ”För Riksbanken gäller det nu att hålla tummarna för att deras konjunkturbedömning håller. Det är långtifrån säkert”, skriver han.

Som ett brev på posten kommer nu en flod med analytikerkommentarer där Storbritanniens inbromsning i fjärde kvartalet skylls på osäkerhet inför brexit. Men de som tror att de kan separera brexiteffekten på den brittiska ekonomin från de parallella effekterna från penningpolitiska åtstramning, inbromsningen i euroområdet och en recession i världshandeln måste ha rökt kraftfullt gräs. För vetenskap är det inte, skriver Telegraphs ekonomikrönikör Ambrose Evans-Pritchard.

Evans-Pritchard räknar sedan upp världsekonomins oroshärdar och konstaterar att läget nog kunde varit lika illavarslande även om brexit inte funnits. Oavsett analys är ändå Evans-Pritchards lösning densamma – kraftfulla offentliga investeringar

”Vi är alla Krugmaniter nu. Så släpp taget, finansminister Hammond. Bränn dig igenom den globala lågkonjunkturen”, skriver han.

Analysen får medhåll från Krugman själv.

”Ambrose Evans-Pritchard tenderar att se kriser överallt hela tiden. Men hans varningar om Europa verkar rimliga ur min synvinkel”, skriver Krugman på Twitter.

LO rasar mot att Pensionsgruppen enbart går vidare med förslagen om höjd pensionsålder och samtidigt struntar i satsningar på bättre arbetsmiljö, höjd pension och möjligheten att få a-kassa och sjukpenning längre upp i åldrarna.

– Det är en förolämpning mot våra medlemmar. Om de inte klarar av att jobba längre än till 63 år nu, så klarar de inte en höjd pensionsålder utan de andra åtgärderna, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till TT.

LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson menar att partierna sviker ett löfte de gjorde för något år sedan.

Skattesänkningarna i M/KD-budgeten som började gälla vid årsskiftet verkar inte ha fått de alltmer pessimistiska svenska hushållen att se ljusare på ekonomin, säger Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl angående den senaste konjunkturbarometern.

– Vi hade trott att skattelättnaderna i M/KD-budgeten skulle bidra till ett förbättrat lägre och starkare konsumtion, säger hon till Direkt.

Hedén Westerdahl pekar på att bostadsmarknaden också har stabiliserats.

– Men samtidigt har vi allt tal om att högkonjunkturen snart är över och mycket tal om olika risker, som brexit. Dessutom har Riksbanken höjt räntan.

Konsumentförtroendet i den månatliga enkäten sjönk till 92,0 från 96,1, den lägsta nivån på sex år.

Regeringens och samarbetspartiernas skattereform i januariavtalet får svidande kritik av experter, skriver DI. Kjell-Olof Feldt som var finansminister vid den förra stora skattereformen för 30 år sedan menar att de försöker ”uträtta mirakel”.

– Man har stoppat in allt som alla partier vill ha. Det kommer att bli svårt. Det verkar inte riktigt genomtänkt, säger han till tidningen.

Även skatteexperten Åsa Hansson vid Lunds universitet menar att det blir svårt att få ihop alla önskemål och att skattesystemet kommer att bli ännu mer komplext med nya särregler. Dessutom riskerar skattesystemet att bli mindre konkurrenskraftigt för att locka kvalificerad arbetskraft, menar hon.

Efter januariöverenskommelsen ska det spenderas som aldrig förr och hundratals miljarder ska satsas på höghastighetståg i den största infrastrukturinvesteringen i svensk historia. Men problemet är att den svenska ekonomin 2019 har andra behov än tåg. Det skriver DI:s Henrik Mitelman i en analys. Om de nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden krävs en ”alldeles extraordinär utbildningssatsning” när vi i dagsläget inte ens lyckas ”med de infödda barnen vars skolresultat är sämre än Vietnams”, skriver han.

Sjunkande tillväxt ökar risken för att vi får en riktig lågkonjunktur på halsen, skriver DN:s Carl Johan von Seth efter Nordeas konjunkturrapport på måndagen. Utifrån tyngs vi av svagare global konjunktur, handelskrig och brexit. Och på hemmaplan deppar hushållen och byggsektorn över sjunkande bopriser, menar han. Samtidigt kan Riksbanken inte sänka räntan mer. ”Återstår alltså att regeringen och finansminister Magdalena Andersson är redo om ekonomin viker.”

Realtids krönikör Per Lindvall kallar den svenska penningpoltitiken för ”ett moras” där det blivit ”allt mera uppenbart att Riksbanken inte kommer att nå sitt inflationsmål”. Snarare driver vi mot deflationsträsket, menar han.