Frågan om nedtrappade ränteavdrag är återigen på tapeten och partierna har lite olika syn på saken. Det visar en rundringning som SvD Näringsliv har gjort. Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) vill se en sänkning med ett par procentenheter redan i höstbudgeten.

Flera av de övriga partierna öppnar för att se över ränteavdraget, förutsatt att det sker under brett samförstånd och att hushållen kompenseras på andra sätt.

Att frågan ska tas upp redan till höstbudgeten är det dock inte tal om, menar flera av partierna.

Anders Borg kritiserar finansminister Magdalena Anderssons (S) uttalande om att ränteavdraget borde trappats ned redan 2008. Enligt Borg hade det varit ett historiskt misstag som hade kunnat leda till en fastighetskrasch, rapporterar Dagens Industri.

Borg är positiv till förslaget om att trappa ner ränteavdraget i dag, under en längre period.

– Det är viktigt att hushållen ska kunna se hur det här påverkar deras privatekonomi, säger Anders Borg, tidigare moderat finansminister, till Dagens Industri.

Miljöpartiet vill göra en första sänkning av ränteavdraget redan nästa år, säger finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) till DI.

Ett första steg kan vara en sänkning med 1–2 procentenheter i höstbudgeten.

Lindhagen välkomnar att finansminister Magdalena Andersson (S) nyligen öppnade för att trappa ner ränteavdraget och konstaterar att flera partier lyft frågan tidigare.

– Jag tycker att man kan se en öppning att äntligen kunna göra något åt ränteavdraget, säger hon till DI.

Ministern vill inte gå in på hur mycket ränteavdraget ska sänkas men vill se en ”ordentlig nedtrappning”.

De svenska, kanadensiska och nyzeeländska bostadsmarknaderna är världens mest bubblande enligt en sammanställning som Bloomberg Economics har gjort, rapporterar Direkt. Den heta marknaden uppvisar liknande tendenser som inför finanskrisen 2008.

De låga räntorna, stimulanser, mer sparande, positiv konjunktursyn samt ökat intresse för boende i spåren av pandemin lyfts fram som orsaker.

”När lånekostnader börjar öka kommer fastighetsmarknader och större åtgärder på plats för att säkra finansiell stabilitet möta ett avgörande test”, skriver ekonomen Niraj Shah i en rapport.

Även de brittiska och amerikanska bostadsmarknaderna beskrivs som problematiska.

Eurozonens ekonomiska återhämtning är på rätt väg men måste ske kontrollerat och hållbart innan ECB överväger att skala ner krisstöden. Det säger ECB-chefen Christine Lagarde till Politico.

– Det är alldeles för tidigt för att diskutera dessa åtgärder, säger centralbankschefen om stödköpsprogrammet PEPP på 1 850 miljarder euro som har preliminärt slutdatum 31 mars.

Ekonomer väntar sig att ECB ska börja diskutera slutet för PEPP i samband med centralbankens septembermöte. En majoritet ledamöter väntar sig inte att PEPP kommer att utvidgas eller förlängas, enligt en enkät som Reuters har gjort.

Den globala bolagsskatt som G7 i helgen ställt sig bakom kommer att drabba både svenska bolag och statsfinanser. Det anser Svenskt Näringslivs skatteexpert Claes Hammarstedt, rapporterar TT.

Miniminivån på 15 procent är inget problem för Sverige generellt, eftersom den svenska bolagsskatten ligger på 20,6 procent. Men den drabbar svenska företag med investeringar i länder med lägre bolagsskatt, säger Hammarstedt.

Samtidigt innebär det en inskränkning i ländernas möjlighet att fatta beslut utifrån vad som vore bäst för det egna landet.

– Sverige är ju ett litet land. Det är klart att vi själva inte kan vrida runt det här skeppet. Det vet vi är kört, säger Claes Hammarstedt till TT.