Opinion ”Sverige och EU bör lätta på regelverken och öppna för en mer expansiv och samtidig grön finanspolitik”. Det skriver Swedbanks Anna Breman och Andreas Wallström på DN Debatt.

De anser att finanspolitiken bör ändras redan i höstbudgeten för att underlätta satsningar på grön infrastruktur och en energiomställning från fossila bränslen. Debattörerna vill även att regeringen på EU-nivå ska driva frågan om att göra undantag från treprocentsregeln när det gäller satsningar på klimatomställning.

De tar även upp att riksbanken bör undersöka möjligheten att köpa så kallade gröna obligationer.

Efter att ha haft kraftig medvind under några år så säger nu finansminister Magdalena Andersson att vinden mojnat. Prognoserna för exakt hur ekonomin kommer att utvecklas spretar, men flera mediers kommentatorer tar upp hur finansministern kan agera om det blir lågkonjunktur:

DI:s Johanna Jeansson konstaterar att finansministern nu har möjlighet att spendera för att isolera det svenska huset inför den kommande snålblåsten. Statens finanser är goda och dessutom är räntorna låga. Reformutrymmet finns, skriver hon, ”för den som vill och vågar”.

DN:s Carl Johan von Seth menar att förutsättningarna för internationellt samordnade krisinsatser är sämre nu än under finanskrisen. Då ställde till exempel Fed upp med stora lån till utländska centralbanker, men numera heter det ”America first”.

SR:s Fredrik Furtenbach säger apropå de miljarder som finansministern anser finns kvar i reformutrymme att det är viktigt att komma ihåg att Anderssons beräkningar är politiska bedömningar av vad man kan göra av med utan att få kritik från utomstående bedömare.

SVT:s Mats Knutson slutligen, skriver att det även finns långsiktiga utmaningar. Bland annat att det, enligt finansministern, behövs satsningar inom välfärden på 90 miljarder fram till år 2026.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman anser att finansminister Magdalena Andersson (S) är för optimistisk i sin syn på svensk ekonomis utveckling. I ett tal i Harpsund tidigare på torsdagen sa finansministern att medvinden i svensk ekonomi ”mojnat något”. Men när Breman sträcker upp fingret i luften blåser det åt ett annat håll, säger hon till TT.

– Jag skulle nog säga att det är tydlig motvind.

Magdalena Andersson meddelade tidigare på torsdagen att regeringen skruvar ner sin BNP-prognos för i år och nästa år och att hon ser ett reformutrymme på 25 miljarder kronor år 2020. Enligt Anna Breman är det alldeles för lite – det handlar snarare om 50–70 miljarder, menar hon.

– Vi har en mycket stark grund att stå på i Sverige och nu är rätt läge att utnyttja den styrkan, säger hon till TT.

Trots att svensk ekonomi går trögare står statsfinanserna starka. Det säger finansminister Magdalena Andersson i ett pressmeddelande som släpptes på torsdagen, i samband med att hon presenterade regeringens syn på ekonomin under en pressträff i Harpsund.

– Att börja bedriva en kraftigt åtstramande finanspolitik i det här läget vore inte en balanserad finanspolitik. Vi har dessutom flera samhällsproblem i Sverige som vi bara kan lösa genom ett starkare samhälle, säger Andersson.

Nästa år förväntas det strukturella sparandet uppgå till 0,2 procent av BNP, heter det.

Regeringen bedömer att utrymmet för ofinansierade reformer är omkring 25 miljarder kronor för nästa år, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff i Harpsund.

– Det innebär att vi bedriver en neutral finanspolitik, att bedriva en åtstramningspolitik vore oklokt i det här läget.

Konjunkturinstitutet, KI, såg i sin senaste bedömning ett reformutrymme på 20 miljarder för 2020, skriver Direkt.

Sveriges ekonomi är på väg att avmattas och regeringen skruvar därför ner sin prognos för BNP-tillväxten till 1,4 procent i år och 1,4 procent nästa år. Det meddelade finansminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff på torsdagen efter det årliga mötet i Harpsund.

Regeringens tidigare BNP-prognos från april låg på 1,6 procent, både för 2019 och 2020.

– Om vi haft kraftig medvind i seglen under några år ser vi nu att vinden mojnar något. Vi ser ingen motvind, men några orosmoln tornar upp sig, sa Andersson på presskonferensen.

Finansministern gjorde bedömningen att flera risker har ökat, bland annat handelskonflikten mellan USA och Kina samt ett avtalslöst brexit.

Tidigare på torsdagen gav Andersson en kortfattad bild av läget. Då sa hon till TT att nedgången i ekonomin är väntad och att Sverige står väl rustat:

– Vi har skapat ordning och reda i statsfinanserna, sett till att betala av rejält på statsskulden så att vi har muskler för alla eventualiteter.

Under eftermiddagen presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens bedömning av det ekonomiska läget från det årliga mötet på Harpsund.

Eftersom den senaste prognosen från statliga Konjunkturinstitutet, KI, pekade på en snabb inbromsning av högkonjunkturen under våren väntas även finansministern presentera en dystrare prognos än i april, skriver TT. Samtidigt lär ministern tala om en normal avmattning snarare än en ekonomisk tvärnit, skriver nyhetsbyrån.

Anledningen till de mer dämpade förväntningarna är händelseutvecklingen under sommaren, med ett upptrappat handelskrig och ökad risk för en avtalslös brexit.

Finansminister Magdalena Andersson (S) står fast vid sitt uttalande att en nedgång i världsekonomin inte behöver leda till en nedgång i den svenska ekonomin. Samtidigt öppnar hon för att Sverige kan öka den rekordlåga statsskulden om avmattningen blir kraftigare än befarat.

– Om de riskerna vi pekar på skulle falla in och vi skulle få en betydligt kraftigare avmattning i världsekonomin ska man naturligtvis använda det vi byggt upp för att föra en mer offensiv finanspolitik, säger Magdalena Andersson till Expressen.

På torsdag presenterar Magdalena Andersson och regeringen sin lägesrapport över den svenska ekonomin vid det årliga höstmötet på Harpsund.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är orolig för de satsningar som regeringen och samarbetspartierna kommer att presentera i den kommande höstbudgeten. Enligt henne är reformutrymmet väldigt begränsat.

– Pengarna kommer inte att räcka till det, säger hon till Dagens Nyheter.

Svantesson pekar på en nedåtgående konjunktur i kombination med stora reformlöften från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna och kräver att partierna tar sitt ansvar.

Svenska myndigheter används av kriminella för att tvätta pengar, visar en rapport från polisen som DN tagit del av.

Särskilt utsatt är Kronofogden då myndigheten kan tvingas ta emot stora summor i kontanter utan att man behöver ställa några frågor.

– De kommer till receptionen med papperskassar fulla med sedlar, säger kronokommissarie Johannes Paulson, till tidningen.

Pengarna tvättas genom att brottslingarna deponerar pengarna på myndigheternas konto och tar sedan ut dem vitt.