Finlands nya premiärminister Sanna Marin 34 innehar just nu titeln världens yngsta regeringschef. Men hennes finansminister Katri Kulmuni är ännu yngre: 32 år.

Att Kulmuni skulle bli finansminister var väntat eftersom finansministerposten brukar tillfalla regeringens näst största parti och partiets ordförande, skriver Svenska Yle.

– Det var ganska givet att Kulmuni skulle överta posten som finansminister. Hon behöver en tung post för att bygga upp Centerns profil och prestige, speciellt efter sina svaga uttalanden i samband med regeringskrisen, säger Mikko Majander, till Huvudstadsbladet.

Samtliga fem regeringspartier leds nu av kvinnor och bara en är över 35, skriver BBC.

Var tionde kommun kommer att få kommunala skattehöjningar nästa år, enligt en genomgång av SvD Näringsliv.

Bland Stockholm läns 26 kommuner är det endast Danderyd som ser sin skatt lyfta med 1,40 kronor. Inte heller Göteborg, Uppsala, Västerås, Jönköping, Malmö eller Lund kommer att påverkas.

– Alla kommuner i landet försöker effektivisera verksamheterna och hela 80 procent av kommunerna gör nu också besparingar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Ta del av hela listan var skatten höjs och sänks nästa år i länkarna nedan.

Riksbankskommittén överlämnade under förmiddagen förslag till ny riksbankslag till finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Betänkandet överlämnas vid en pressträff av ordföranden Mats Dillén.

I slutbetänkandet har kommittén velat tydliggöra Riksbankens ansvar för finansiell stabilitet, där det ska vara lagstadgat en hänsyn till produktion och sysselsättning. Även Riksbankens uppdrag att i kris ge likviditetsstöd ska slås fast.

Sedan tidigare är det känt att kommittén föreslår att ansvaret för inflationsmålet ska delas mellan riksdagen och Riksbanken. Om Riksbanken vill göra förändringar i inflationsmålet så måste det godkännas av politikerna i riksdagen.

Syftet är att höja legitimiteten för målet, säger Dillén.

Riksbanken föreslås för nya befogenheter i penningpolitiken, bland annat ska centralbanken få köpa statspapper och privata värdepapper, det sistnämnda i sista hand när andra åtgärder har prövats.

Den nuvarande riksbankslagen är i grunden från 1989, vilket gör den utdaterad, enligt Mats Dillén.

Att ersätta överskottsmålet med ett balansmål vore den bästa vägen framåt för svensk politik nu. Det sa finansminister Magdalena Andersson (S) i en interpellationsdebatt i riksdagen på tisdagen, skriver Direkt.

Enligt Andersson vore det bättre att underlätta för kommuner och landsting att klara av sina åtaganden än att fortsätta att betala av på den mycket låga statsskulden.

Hon sa även att Sverige nu är inne i det demografiska skifte som överskottsmålet syftat till att förbereda landet på. Om det finns stöd i riksdagen vill hon därför påskynda en översyn av målet.

Liberalerna riktar en känga mot finansminister Magdalena Andersson (S) inför de stundande förhandlingarna om skattereformer, skriver Direkt.

Bakgrunden är att Andersson uttryckt att hon vill se höjda kapitalskatter för att minska klyftorna i samhället.

– Jag har noterat den kraftiga retoriken från finansministern. Jag måste säga att jag är förbluffad. Klasskampsretoriken bekymrar mig, säger Liberalernas ekonomisk-politiske talesperson Mats Persson till Direkt.

Enligt Persson kommer Liberalerna att gå in i samtalen med ambitionen att sänka kapital- och marginalskatterna samt se över bolagsskatten.

Moderaterna vill att regeringen via en extra ändringsbudget ger mer pengar till kommuner och regioner, samt till rättsväsendet. Enligt partiet behövs fem miljarder till nästa år för att ”upprätthålla” både välfärd och trygghet i Sverige, rapporterar SVT Inrikes.

Pengarna ska tas från biståndet, som enligt Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson är dubbelt så stort som resurserna till polisen nästa år.

– Det tycker vi inte är en rimlig prioritering, så det är ett sätt. Minska biståndet något för att kunna stärka välfärden och tryggheten, säger hon.

Opinion Det finns goda förutsättningar för att klara av finansieringen av välfärden, menar fackliga tankesmedjan Katalys i en ny rapport som de presenterar på DN Debatt.

Katalys skriver att lösningen ligger i att höja skattekvoten, överge överskottsmålet och stabilisera statsskulden.

Gällande skatterna skriver debattörerna Daniel Suhonen, Balder Bergström och Enna Gerin att ”den svenska skattekvoten som andel av bnp har minskat dramatiskt de senaste tjugo åren” och att det lett till att det svenska välfärdsystemet eroderat.

Katalys skriver vidare att ”en svältkultur inte är nödvändig” och att Socialdemokraterna som statsbärande parti måste se striden om välfärdens finansiering som en ödesfråga.

Opinion Allt fler höjer rösterna för att överskottsmålet bör slopas men det är ett riskfyllt förslag som i förlängningen kan leda till populism, skriver nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung på DN Debatt.

Debattörerna skriver att överskottsmålet har tjänat Sverige väl och att tillväxten har varit god under åren som det har funnits. Man varnar också för att ha en hög statsskuld vid en kommande ekonomisk kris. 2000-talet har visat att hårda åtstramningspaket har fött politisk extremism, skriver de.

”Dagens populistiska strömningar i Europa och Brexit i Storbritannien är starkt kopplade till den åtstramningspolitik som följde i spåren av den internationella finanskrisen 2008.”

Finansminister Magdalena Andersson (S) saknar stöd i riksdagen för balansmålet – tänkt att ersätta överskottsmålet. Men ministern har stöd både från inom LO och Svenskt Näringsliv, skriver SvD Näringsliv.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svenskt Näringsliv, gillar idén. Samtidigt anser han att det kan vara för tidigt att ändra målet.

– Även med ett överskottsmål så har du möjlighet att låta budgeten gå med underskott i en konjunktursvacka, säger han.

LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden Bergström vill skrota överskottsmålet och införa ett nytt mål, att den sammanlagda skulden i offentlig sektor ska få vara maximalt 35 procent av BNP. Det skulle innebära att regeringen kan låna mer och låta ekonomin gå med underskott.

Den tidigare finansministern Anders Borg (M) är inte nöjd med den Stefan Löfven-ledda regeringen, meddelar han i en lång intervju med ekonominyhetssajten EFN.

– Den socialdemokratiska regeringen har egentligen inte gjort en enda vettig strukturreform på snart sju år. Det är nog den sämsta socialdemokratiska regeringen vi har haft på åtminstone tre–fyra decennier, säger Borg i intervjun.

Samtidigt tycker han inte heller att oppositionen ”sätter i gång och arbetar”. Borg menar att det beror på att politiken har blivit ”helt lamslagen” kring invandringen och att motsättningar kring identitet och migration ”förgiftar hela det politiska klimatet”.