Opinion Moderaternas förslag om bidragstak är bra, men fler skärpningar behövs. Det skriver Muf:s förbundsordförande Benjamin Dousa och 24 andra M-politiker på DN Debatt.

”Vi vill därför att partistämman senare i veckan, utöver partistyrelsens förslag, beslutar om en rad skärpningar av bidragspolitiken”, skriver de.

Politikerna anser att bidragspolitiken har skapat ett utanförskap i Sveriges som ”går i arv och göder otryggheten”.

Förslag som lyfts i debattartikeln är bland annat en nolltolerans mot bidragsfusk och att man ser till att skärpa och bredda aktivitetskraven.

Finansutskottet i riksdagen vill att regeringen ska utreda hur en detaljerad statistik över hushållens tillgångar och skulder kan byggas upp, skriver TT. Om en majoritet i riksdagen ställer sig bakom förslaget kan ett tillkännagivande riktas till regeringen.

Riksbanken har tidigare efterlyst den här typen av statistik eftersom det gör att de kan bedriva ett krisförebyggande arbete och motverka finansiell instabilitet.

Frågan är dock komplicerad eftersom den data som behövs utgörs av känslig oh skyddad personinformation. Sverigedemokraterna har av den anledningen reserverat sig mot beslutet.

Inom kort kommer de svenska pensionärerna i Portugal inte längre att komma undan att skatta på sin privata tjänstepension, rapporterar Ekot. Den portugisiske skatteexperten Carlos Lobo menar att en lösning är nära efter att valet i Portugal avklarades förra veckan.

– Det rör sig om en lägre skattenivå och alla kommer att bli nöjda, säger Lobo.

Han kan inte säga något om den exakta storleken på skatten, men den kommer inte att vara retroaktiv. Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare kallat avsaknaden av skatt i Portugal för en ”orättvis lucka i regelverket”.

Partiledare Annie Lööf (C) går till motattack efter att Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt anklagat henne för att göra de rika ännu rikare, i samarbetet med regeringen.

”Det var glasklart för Vänsterpartiet och dig att värnskatten skulle slopas 2020 när ni tryckte gult och släppte fram denna regering i januari”, skriver Lööf på Twitter.

Vänsterledarens kritik handlade om att Sveriges kommuner går på knäna samtidigt som värnskatten tas bort. Men Annie Lööf vill betona vad partiet fått igenom för satsningar i budgetförhandlingarna – bland annat på landsbygden och integrationen.

Opinion Sveriges kommuner går på knäna samtidigt som regeringen tar bort värnskatten, skriver Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på Expressen Debatt. Han menar att Socialdemokraterna blivit ett parti för de rikaste i och med samarbetet med Centerpartiet.

”Det är Annie Lööf som de rika männen i Danderyd och Djursholm ska tacka när de får ännu mer pengar att vältra sig i”, skriver han.

V-ledaren jämför kostnaden på sex miljarder för den slopade värnskatten med höstbudgetens satsning på fem miljarder i generella statsbidrag till kommunerna.

”Tänk, Annie Lööf, vad du hade kunnat göra för kommunerna om värnskatten hade varit kvar.”

Höjd skatt på koldioxidutsläpp är det bästa finanspolitiska verktyget för att minska den globala uppvärmningen och minska luftföroreningar. Den bedömningen gör Internationella valutafonden IMF i en ny rapport.

– Det går att stöpa om skattesystemet och finanspolitiken överlag i syfte att motverka koldioxidutsläpp, säger Paolo Mauro som är chef på IMF:s finanspolitiska avdelning.

Enligt IMF måste finansministrarna nu spela en central roll för att leda och implementera finanspolitik för att begränsa klimatförändringarna.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson kritiserar regeringens förslag om kostnadsutjämning mellan kommuner som väntas gå igenom efter att SD gett tumme upp.

Svantesson skriver i ett inlägg på Facebook att förslaget innehåller relevanta uppdateringar och att det är bra att man tar hänsyn till glesbygdskommuner men kritiserar att förändringarna ska träda i kraft redan vid årsskiftet. Det är för kort tid för att kommunerna ska hinna anpassa sin ekonomi, menar hon.

”Alltifrån Umeå i norr till Malmö i söder har varit kritiska mot alltför tvära kast. Svensk välfärd är för viktig för att regeringen på flera ställen ska rycka undan stora resurser utan rimlig tid för anpassning”, skriver M-toppen.

Den blågröna majoriteten i Stockholm stad har bestämt att skatten inte kommer att sänkas mer än den redan gjort, skriver SvD.

Moderata finansborgarrådet Anna König Jerlmyr säger till tidningen att kommunen behöver ligga kvar på samma skattenivå.

– Vi kommer alltså att varken sänka eller höja skatten. Stockholm kommer likt många andra kommuner ha ett stramt läge med ökade kostnader.

M lovade inför kommunvalet 2018 att skatten skulle sänkas, men König Jerlmyr menar att man håller löftet då skatten sänktes i förra budgeten.

Budgeten har tagits fram av majoriteten i kommunen, M, L, KD C och MP.

Opinion Pensionssystemet är djupt orättvist mot de pensionärer som byggt landet, men ändå får obetydligt mer i pension än de som inte har jobbat alls. Det skriver företrädare för Pensionärernas Riksorganisation, PRO, i en debattartikel i Aftonbladet.

Organisationen vill därför att garantipensionen och bostadstillägget höjs. Därutöver önskar PRO en total översyn av pensionssystemet där man bland annat höjer avsättningen till pensionssystemet från dagens 17,21 procent till 18,5 procent i ett första steg.

Under lördagen kommer PRO att anordna en demonstration på flera platser i landet för att få politiker att höja den allmänna pensionen.

En kör av bankekonomer uppmanar regeringen att möta den ekonomiska inbromsningen med finanspolitiska stimulanser. Men inget av åtta riksdagspartierna utmanar finansminister Magdalena Anderssons (S) strama linje, visar oppositionens färska skuggbudgetar.

Sverigedemokraterna var sist ut att presentera skuggbudget nu vid lunchtid på torsdagen. Partiet är visserligen det som vill spara minst nästa år men tidigare föreslagna skattesänkningar har urvattnats i den senaste upplagan.

Vänsterpartiet vill också dra ner på sparandet men i mindre skala än SD. Moderaterna och Kristdemokraterna vill i stället spara mer och minska statsskulden i ännu snabbare takt än vad regeringen föreslagit.

I regeringsbudgeten som tagits fram av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet är kalkylen att statsskulden sjunker från förra årets 25,0 procent av BNP till 14,8 procent av BNP vid utgången av 2022.

Den så kallade Maastrichtskulden, där även kommunernas och landstingens skulder räknas in, är redan lägre än de 35 procent som anges i det nyinförda skuldankaret.