Det är bra att regeringen skjuter till mer pengar till kommunerna, men summan är alldeles för liten, enligt Swedbanks chefsekonom Andreas Wallström.

Han säger till SvD Näringsliv att kommunernas kostnadsökningar kopplade till invandring och en åldrande befolkning är exceptionellt stora.

– Möter man inte det med ökade statsbidrag kommer det att bli nedskärningar av personal, och då kommer vi förmodligen att landa i en lågkonjunktur, säger Wallström.

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist tycker däremot att regeringens extramiljarder räcker som ett första steg, och beskriver det som en effektiv åtgärd när konjunkturen nu viker.

Regeringspartierna är överens med C och L om att skjuta till 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna i år för att stärka välfärden.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är kritisk och partiet vill att kommunerna och regionerna ska ha ytterligare 1,7 miljarder kronor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) invänder i kvällens Aktuellt i SVT att KD:s förslag bygger på att 3 av de miljarderna tas från kommunerna.

– Då klingar hela hennes argumentation lite ihåligt, säger Andersson.

Busch Thor tillbakavisar samtidigt kritik om att de endast är intresserade av att sätta käppar i hjulen för regeringen.

– Även en socialdemokratisk finansminister måste klara av att kunna räkna ut att fem myror är fler än fyra elefanter, säger hon.

Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyr (M) vill se fler generella statsbidrag för att rädda kommunernas ekonomi istället för pengar som ges för specifika satsningar.

Finansminister Magdalena Andersson (S) säger till DI att det inte kommer lämnas något besked om den frågan förrän frågan förhandlingarna med C och L är klara. Stockholms finansborgarråd får också en känga för att hon ber om pengar samtidigt som det blå-gröna styret sänkt skatten.

– Hon inledde ju mandatperioden med att sänka skatten i Stockholm. Att sedan komma till mig och be om mer känns väldigt bakvänt, säger Magdalena Andersson.

I veckan har V öppnat för att förhandla med M och KD om mer pengar till kommunerna.

Kinas tillväxt 2020 väntas bli den lägsta på 30 år. Der framgår i färsk enkät som Reuters har gjort bland ekonomer.

83 ekonomer har deltagit och i genomsnitt tror de på en tillväxt på 5,9 procent för Kina under 2020. Det är den svagaste tillväxttakten sedan 1990.

Enligt Reuters kommer fas ett-avtalet mellan Kina och USA lätta lite på trycket, men samtidigt påverkas den kinesiska ekonomin av den allmänna nedgången i den globala ekonomin. Dessutom kvarstår de grundläggande skiljaktigheterna mellan Kina och USA.

– De strukturella problemen mellan Kina och USA, USA:s hårda tag mot kinesisk teknologi och den delvisa frikopplingen mellan de två ekonomierna kommer att göra friktionen till det nya normala, säger Zhang Monan, analytiker på China Center for International Economic Exchanges.

Den svenska statens budgetöverskott blev totalt 112 miljarder kronor under 2019, meddelar Riksgälden. Det motsvarar runt 12 000 kronor per svensk.

Den svagare konjunkturen gjorde att skatteinkomsterna växte mindre än tidigare år. Samtidigt ökade utgifterna bara måttligt då kostnaderna för bland annat arbetsmarknad och migration sjönk.

Den totala statsskulden krympte med 149 miljarder kronor till 1 113 mijarder kronor. Som andel av BNP har den svenska statsskulden sjunkit nära nog oavbrutet sedan en topp i mitten av 1990-talet. Den nuvarande nivån är den lägsta sedan slutet av 1970-talet.

Arvodet för experterna i det klimatpolitiska rådet är ungefär hälften så högt som för de experter som sitter i det finanspolitiska rådet, rapporterar Ekot.

Det klimatpolitiska rådet är inrättat av regeringen och består av en grupp experter som ska bevaka hur väl den svenska klimatpolitiken står sig i jämförelse med de klimatmål som riksdag och regering satt upp.

Rådets vice ordförande Johan Kuylenstierna är kritisk och säger att man förutsätter att arvodena nu korrigeras upp så att de ligger i linje med det finanspolitiska rådets eftersom arbetsuppgifternas omfattning är ungefär de samma.

– Vi utgår ju från att man värderar klimatfrågan lika högt som de finanspolitiska i arbetet i dag, säger han till Ekot.

Barnkonventionen blir till lag och det kommer leda till nya utgifter för kommunerna, rapporterar Ekot. All offentlig verksamhet berörs av förändringen, men det är oklart exakt hur mycket det kommer att kosta. Enligt en rapport från myndigheten Statskontoret uppskattas det bli en kostnad på cirka en halv miljard kronor fram till 2040 – varav kommunerna får stå för cirka tre fjärdedelar av notan.

Ett exempel på vad som dyrare är fler och längre handläggningstider av barnrättsärenden.

Regeringen kommer att skjuta till mer pengar till kommunerna de närmaste åren än den redan aviserade höjningen med fem miljarderna per år. Det säger civilminister Lena Micko, S, till nyhetsbyrån TT.

– Jag säger absolut inte nej till mer pengar till kommunerna, säger Micko utan att specificera någon summa.

Kommunernas kostnader och hur mycket arbetslösheten ökar kommer att spela in både i hur mycket pengar de får och när de får det statliga stödet.

Opinion Skolpolitiken, det ekonomiska läget i Sverige och kristnas utsatthet är några av de ämnen som lyfts på Sveriges lokala ledarsidor i dag. Nedan har Omni samlat fem av dagens mest intressanta ledartexter.

Argentinas statskassa är snudd på tom. Det säger president Alberto Fernández och liknar situationen med den ekonomiska kris som drabbade landet 2001, skriver AFP.

I en intervju med tv-programmet La Cornice säger Fernández att 57 procent ansågs som fattiga under krisåret 2001 – i dagsläget är den siffran 41 procent.

– Då kunde vi inte betala våra skulder, nu kan vi i princip inte heller göra det, säger han.

I fredags beslutade landets regering att skjuta upp en förfallande skuld på motsvarande nästan 85 miljarder kronor till augusti. Beslutet resulterade i en kreditsänkning från kreditvärderingsinstituten Fitch och Standard & Poor’s.