Omni Ekonomi

Tomas Ekelund

Claudio Bresciani/TT

Svenska kronans utveckling

Stina Stjernkvist/SvD/TT

Opinion

Amorteringskravet

SJ. 

Se filmen om en rätts hållbara resa – från köket till magen.

SJ Partner

Marcus Andersson

Jessica Gow/TT

Svenska skatterna

Patrik Dahlin

Sandra Johansson

Claudio Bresciani / TT

Svenska inflationen

Omni Mer låser upp en mängd artiklar. En smidig lösning när du vill fördjupa dig.

Gå förbi betalväggar!

AJ Produkter

AJ Produkter Partner

Pontus Lundahl/TT

Kin Cheung / AP

Brittiska levnadskostnaderna

Adam Wahlfeldt

Fredrik Sandberg/TT

Måndag den 23 januari håller finansminister Elisabeth Svantesson pressträff för att presentera vad som har hänt och vad som planeras i det samarbetsprojekt som rör tillväxt och hushållsekonomi. Under pressträffen kommer även en nyhet för att främja företagande och ökad tillväxt att presenteras. Det här är en i ledet av flera pressträffar om de 100 första dagarna och de olika samarbetsprojekten.

3:12-reglerna kallas det regelverk för ägarbeskattning som gör att utdelning från småföretag i vanliga fall beskattas betydligt högre än utdelning från storföretag i Sverige. Den som träffas av regelverket betalar en marginalskatt på 56,7 procent medan den som inte omfattas betalar 30 procent platt skatt istället. Fram till år 2000 fanns reglerna i 3 kap. § 12 lagen om statlig inkomstskatt, vilket har givit 3:12-reglerna deras namn.Den högre skatten gäller bara entreprenörer, det vill säga företagare som arbetar eller på annat sätt bidrar till företagets vinst, medan en ägare som kan bevisa att han har förhållit sig passiv i företaget de senaste fem åren inte omfattas. Riskkapitalister, globala investerare, banker och finansmän som äger bolag via hedgefonder och andra internationella strukturer betalar därmed regelmässigt den lägre skattesatsen, medan småföretagare som huvudregel betalar den högre skattesatsen. 
Företagare som börsnoterar sina bolag eller säljer minst 30 procent av bolaget till riskkapitalister utanför den egna familjen äger också rätt att jobba i sitt bolag utan att träffas av den högre skattesatsen, oavsett omfattning, om ägandet har bestått längre tid än fem år.Slutligen är utdelningar över 5,8 miljoner kronor helt befriande från den högre skattesatsen.  Sveriges mäktigaste finansfamiljer slipper därmed nästan helt 3:12-reglerna.
Reglerna gäller för cirka 450 000 företag med nästan 474 000 delägare. I dessa företag, inklusive deras dotterbolag, finns drygt 1,5 miljoner anställda. 
Sverige tillämpar en platt skatt om (normalt) 30 procent på finansiella inkomster medan inkomster av eget arbete taxeras med en progressiv skatt beroende på inkomstens omfattning plus vissa sociala avgifter på lönebeloppet. 3:12-reglerna kräver att småföretagare delar upp sina inkomster i två inkomstslag, "inkomst av tjänst" och "inkomst av kapital". För tjänsteinkomsterna tillämpas sedan samma skattesats som för arbete. Man bör i detta sammanhang notera att vid aktieutdelning har företaget i normalfallet först erlagt 20,4 procent bolagsskatt på rörelsevinsten.
Reglerna är endast tillämpliga på fåmansföretag, som har definierats på så vis att de flesta småföretag i landet omfattas. Regelverket är tekniskt komplicerat och anses höra till de mest komplexa beskattningsreglerna som finns för fysiska personer.

3:12-reglerna

Anders Hovne

Leif R Jansson / TT

Ralph Orlowski / REUTERS

Lars Anders Calmfors, född 12 juli 1948 i Sankt Matteus församling, Stockholms län, är en svensk nationalekonom och professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Han har varit verksam där från 1974 (som professor 1988–2015, biträdande chef 1988–1995 och chef 1995–97). Han är forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) sedan 2015.

Lars Calmfors

Euro (rikssvenskt uttal: [ˈɛvɾʊ] eller [ˈɛuɾʊ], finlandssvenskt uttal: [ˈeʉro]) är sedan den 1 januari 1999 den officiella valutan i euroområdet och den valuta som används av Europeiska unionens institutioner. Eurosystemet, bestående av Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna inom euroområdet, ansvarar för den monetära politiken i euroområdet och utgivningen av euro, som sedan den 1 januari 2002 existerar kontant i form av eurosedlar och euromynt. Valutan betecknas ofta med eurosymbolen (€) eller valutakoden EUR.
Inom Europeiska unionen har följande 20 medlemsstater infört euron som valuta: Belgien, Cypern, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland och Österrike. Följaktligen utgör euron officiellt betalningsmedel för cirka 350 miljoner människor och euroområdet är en av världens största ekonomier. Även de europeiska mikrostaterna Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten har euron som valuta genom monetära avtal med unionen, medan Kosovo och Montenegro har euron som valuta utan några monetära avtal. Euron har också en stor internationell betydelse som handels- och reservvaluta och som ankare för att stabilisera nationella valutor. Detta gör euron till världens viktigaste valuta näst efter den amerikanska dollarn.
Eurosamarbetet och dess ekonomiska och politiska effekter har varit föremål för omfattande diskussioner och utgör en kontroversiell fråga i vissa delar av unionen. Kritiker hävdar bland annat att en gemensam valuta hindrar medlemsstaterna från att bedriva en självständig monetär politik och att de monetära besluten hamnar alltför långt ifrån medborgarna, medan förespråkarna hävdar att samarbetet utgör en viktig del i den europeiska integrationen och gynnar den europeiska ekonomin genom att underlätta handel.

Euro

Finanspolitik

Mina bevakningar