Riksbanken lämnar som väntat styrräntan oförändrad på 0 procent. Samtliga sex ledamöter i direktionen var eniga om beslutet. Det framgår av ett pressmeddelande.

Riksbankens räntebana visar att styrräntan förväntas ligga kvar på noll hela prognosperioden, som sträcker sig fram till tredje kvartalet 2023. Samtidigt understryker Riksbanken att ”alla verktyg som står till buds” ska användas för att ge stöd till ekonomin och inflationen och att ”reporäntan kan sänkas om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd”.

Under sammanträdet beslöt de även att utöka ramen för tillgångsköp från 300 till 500 miljarder kronor, till och med 2021. För att stötta ekonomin under krisen ytterligare kommer Riksbanken även att köpa företagsobligationer, med start i september.

Opinion Dagens ledarsidor bjuder på blandade ämnen.

Vi måste våga tro på den värld vi har skapat, skriver Dagens industris ledarskribent Gustaf Reinfeldt. Han menar att det inte är dags för radikala idéer om ett nytt samhälle efter coronakrisen. I stället behöver vi gå tillbaka till ”världen av i går” och lita på den världsordning som har gett oss välstånd och tekniska framsteg.

”Coronakrisen har avslöjat brister i våra system, som behöver fixas, men efterkrispolitiken behöver snarare präglas av mer öppenhet, marknadsekonomi och globalisering”, skriver han.

Aftonbladets ledarskribent Ingvar Persson skriver att planerna på att Arbetsförmedlingen ska läggas ner måste skrotas.

”[...] låt Arbetsförmedlingen göra sitt jobb. Det behövs nu”, skriver han.

Expressens ledarsida skriver om kritiken mot att oljekraftverket i Karlshamn har tvingats dra i gång. Tidningen menar att kärnkraften inte är problemfri men det rimligaste alternativet just nu när Sydsverige lider av elbrist.

Den generella nedsättningen av arbetsgivaravgiften för 30 anställda i samtliga företag och inte bara de som är drabbade under coronapandemin är slöseri med resurser, menar Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam, enligt SvD Näringsliv.

– Begränsa det till de hårdast drabbade branscherna som hotell, restaurang och resor, säger Harry Flam till tidningen.

Flam påpekar också att Finanspolitiska rådet hade kunnat komma med finansiella rekommendationer om regeringen tillsatt en kommitté med sakkunniga, som det gjordes i Norge, men att rådet inte fick resurser och mer folk till det.

Alla med en månadslön på 49 000 kronor eller mindre ska betala samma skattesats – en så kallad platt skatt. Det är ett av förslagen i Finanspolitiska rådets nya rapport.

För inkomster över det föreslås den statliga skatten minska till 5 procent från nuvarande 20 procent. Finansminister Magdalena Andersson (S) säger sig välkomna förslaget från expertmyndigheten.

”Rapporten lyfter till exempel att jobbskatteavdraget gör det svårt att förstå för folk vilken skatt de egentligen betalar”, skriver hon i kommentar till TT.

Samtidigt föreslås höjda skatter på bland annat kapital, fastigheter och bostäder. Just det tycker LO:s ordförande Susanna Gideonsson är bra.

– Men de vinsterna tycker vi inte ska användas för att hålla nere skatten för höginkomsttagare, säger hon till TT.

Finanspolitiska rådet föreslår höjd fastighetsskatt, sänkt statlig inkomstskatt, ett enhetligt skatteavdrag på förvärvsinkomster och en enhetlig moms på 21 procent.

”3:12-reglerna [är] komplicerade och har på grund av skatteskillnaden mellan skatten på förvärvsinkomst och kapitalinkomst lett till en betydande skatteplanering”, skriver expertmyndigheten i en färsk rapport.

Rådet menar att förslaget skulle göra skattesystemet enklare och minska de så kallade skattekilarna. Skattekilar är till exempel skillnaden mellan vad en arbetsgivare betalar och vad arbetaren får ut efter skatt och anses leda till samhällsekonomiska kostnader.

Förslaget är helt neutralt enligt rådet, vilket betyder att de totala skatteintäkterna skulle förbli detsamma.

Moderaterna har samlat en majoritet i riksdagen för att bygga ut Arlanda, rapporterar Dagen Industri.

– Vi har samlat en majoritet i riksdagens finansutskott som är väldigt tydlig med hur viktigt Arlanda är för jobb och tillväxt, säger Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

Enligt henne så säger även utskottet att Arlandas fortsatta utveckling inte ska stoppas genom politiska beslut.

Fredrik Olovsson (S), ordförande i finansutskottet, säger till DI att riksdagsmajoritetens initiativ är ”tramsigt”. S och MP reserverar sig mot beslutet.

Den svenska statsskulden väntas öka kraftigt till 45 procent 2021 som en följd av coronakrisen. Då ökningen sker från låga nivåer anser den amerikanska fondjätten Pimco att Sverige ändå ser ut som ett bra investeringsland, rapporterar TT.

Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare på Pimco, lyfter bland annat fram fördelarna med att Sverige har en egen centralbank ”som är villig att fortsätta finansiera underskott med sedelpressen”.

– Från ett investeringsperspektiv ser vi inte någon kreditrisk i att investera i Sverige – det vill säga, vi ser ingen risk att Sverige inte kommer att betala tillbaka lånen, säger Beck-Friis.

I slutet av 2019 var den svenska statsskulden nere på 35,1 procent.

Omställningsstödet för företag som sett kraftigt minskade intäkter gäller för mars och april och har inte förlängts. Intresseorganisationen Företagarnas skatteexpert Patrick Krassén är kritisk och argumenterar för att en ”konkursvåg” möjligen kan hota, skriver SvD Näringsliv.

– Företag som har mer omsättning under sommaren kanske inte hade något omsättningstapp överhuvudtaget under mars och april, säger han till tidningen.

Kritik kommer även från Småföretagarnas riksförbund samt Svenskt Näringsliv. Regeringen pekar samtidigt på att släppta restriktioner kommer innebära en injektion för många företag.

Europas regeringar står inför ett tufft dilemma när de efter sommaren ska besluta om krisstöden till företagen ska förlängas eller inte, skriver Financial Times.

45 miljoner människor i Europa omfattas i dag av krisstöden, eller en tredjedel av arbetsstyrkorna i länder som Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Om stöden dras tillbaka riskerar nio miljoner människor att bli arbetslösa, enligt Allianz beräkningar. Men förlängda stödprogram har också tydliga nackdelar.

Förutom skenande statsskulder kan bidragen och subventionerna leda till att många blir kvar i så kallade ”zombiejobb”, det vill säga i företag som förr eller senare är dömda att gå under.

– Att förlänga skyddet av jobben kommer bara att skjuta upp problemet, säger Allianz seniorekonom Katharina Utermöhl.

Flera ekonomer efterlyser nu stora satsningar för att omskola arbetskraften till sektorer med bättre utsikter.

Regeringens utredare Karolina Skog (MP) tittar tillsammans med Finansinspektionen på bolånekraven i syfte att underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Hon kommer även titta på utländska modeller, såsom ett CSN-liknande upplägg med startlån för bostad, berättar hon i EFN-podden Kvadrat.

– Frågan är: Är tröskeln lagom hög i Sverige eller är den för hög?