Tio år sedan annekteringen av Krym – utvecklingen en varning till övriga Ukraina

Krimtatarerna är ett turkspråkigt folk om troligen minst 500 000 personer, bosatt främst på Krimhalvön och i trakten kring Cherson i dagens södra Ukraina (260 000), i Ryssland, främst runt Krasnodar och Stavropol, i Uzbekistan (150 000), främst runt Tasjkent och Fergana, i Turkiet, i regionen Dobrudzja i Rumänien (24 000) och Bulgarien (3 000). Mindre grupper finns i Finland, Litauen, Ryssland utöver i Krasnodar och Stavropol, i Vitryssland, Polen, Västeuropa, Nordamerika och Centralasien utöver Uzbekistan (främst Kazakstan). Enligt vissa uppgifter skulle 5 miljoner av krimtatariskt ursprung idag leva i Turkiet, men dessa torde, i olika hög grad, kunna räknas som assimilerade av den turkiska befolkningen. Krimtatarerna talar främst krimtatariska (eller krimturkiska) men många talar även ryska (i före detta Sovjetunionen) och turkiska (i Turkiet). De härstammar från de mongoler som blev kvar efter den mongoliska invasionen och erövringen av stora delar av Öst- och Centraleuropa på 1200-talet när Gyllene horden under kommando av Djingis Khans sonson Batu Khan drog fram ända till Österrike. När den Gyllene horden erövrade Krim på mitten av 1200-talet och invånarna i stora områden i norra och centrala Krim gick ett tragiskt öde till mötes. Krimhalvön, som då kallades för Taurien – Tavria, landet där allt finns. Mongolererna kom senare att bli starkt uppblandade med andra folk på halvön, däribland genuesare, goter och greker. Flertalet krimtatarer tvångsförflyttades till Uzbekistan och Kazakstan av Stalin under andra världskriget; på 1980-talet återvände många till Krim, dock bor idag nästan hälften av de 400 000 talarna av krimtatariska i Uzbekistan.