Då kan fusionskraft finnas i vägguttaget

För forskarvärlden är det en viktig milstolpe. Det säger Per Brunsell som professor och chef för KTH:s avdelning för Fusionsplasmafysik.

– Det visar att forskningen är på rätt väg. Det har en stor symbolisk betydelse för oss fusionsforskare, säger han till Omni.

Vad handlar då det här delmålet om? Jo, att nå det forskarna kallar ”break even”, alltså att få ut lika mycket energi som man petar in. Det är en punkt som forskare har strävat efter ända sedan 1950-talet. Enligt de uppgifter som publicerats i bland annat Financial Times har Lawrence Livermore-labbet i Kalifornien nu nått dit. Man ska ha producerat 2,5 megajoule genom att förbruka 2,1 megajoule.

Det handlar om att hitta vägar att skala upp, så att fusionsenergi så småningom kan driva kraftverk. Delmålet som har nåtts nu skänker optimism kring att vi kan nå dit, tror Per Brunsell.

– Det visar att fusionsforskning i framtiden kan bli en praktiskt energikälla, säger han.

– Men det betyder inte att det finns någon reaktor runt hörnet.

För att få en ”praktisk reaktor”, som gemene man kan ha nytta av, måste man kunna generera mer energi än man förbrukar. Mycket mer än man lyckats med nu, när man i princip gått jämnt ut. Enligt Per Brunsell handlar det om att generera kanske minst tio – eller hundra – gånger mer energi än man matar in.

Fusionsforskaren Jeremy Chittenden vid Imperial College i London säger till CNN att marginalen på 0,4 megajoule räcker till att koka ungefär tio kannor vatten. För att gå från det till ett kraftverk krävs ett ”väsenligt mycket större” energiöverskott.

Kanske kan genombrottet göra att det går lite snabbare än man trott tidigare, menar Per Brunsell. Men hans gissning är att det fortfarande handlar om 20 till 30 år innan vi har reaktorer på plats i praktiken.

– Det kräver fortfarande mycket forskning, säger han till Omni.

Samtidigt är han hoppfull kring att det kan komma större satsningar på fusionsforskningen i och med den här milstolpen.

Nej, så stora växlar kan man inte dra, enligt Per Brunsell. Mycket kan fortfarande hända på vägen mot en praktiskt reaktor.

– Man kan absolut inte säga att vi nu är säkra på att det kommer att fungera och att vi kan släppa alla andra spår, säger han.

Rent hypotetiskt: Om det finns en fusionsreaktor på plats inom ett par decennier så skulle den kunna ta en stor del av energikakan. Det skulle kunna vara ett pålitligt, väderoberoende och relativt storskaligt energislag – utan radioaktivt avfall. Det är också därför forskare så länge velat knäcka nöten. Och till slut skulle fusion kunna slå ut andra energislag, tror Per Brunsell.

– Vi skulle i varje fall komma bort från de fossila energislagen mycket snabbare.

Men beroende på hur ekonomiskt lönsamt fusionskraft blir kan vissa energislag bli kvar, tror han. Till exempel vindkraft, som är relativt billigt att producera men som man i nuläget inte har några bra sätt att lagra.