ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
Arkivbild på en Ahmadiyya-moské. (Markus Schreiber / TT / NTB Scanpix)
Parisattackerna • Röster om Parisattackerna

Stockholmsimam: Våld inte lösningen i terrorkriget

Av Martin Mederyd Hårdh
Publicerad:

”Vi får inte se våldsmetoder som den ultimata lösningen i kriget mot terrorn, för våld föder hat, och terror föder ännu mer terror”, skriver Kashif Virk, imam inom Ahmadiyya Islamska Samfundet i Stockholm.
Han vill å alla muslimers vägnar uttrycka solidaritet med offren i Paris-dåden och deras anhöriga. Med det hänvisar han till Koranen, där det står att ett mord på en människa är ett mord på hela mänskligheten och att terror är värre än dråp.
Kashif Virk tycker att alla som står för humana värderingar ska söka fredliga lösningar:
”Genom att utbilda Mellanösterns framtida ledare, som delvis återfinns bland de flyktingar som kommit till Europa, så kan vi införliva demokratiska principer och ideal i dem.”
Ahmadiyya-förgreningen av islam följs av en minoritet av världens muslimer – uppskattningsvis 10-20 miljoner personer.

Virk: ”Vi tar avstånd från alla former av våld som utövas under täckmanteln av vår religion”
Expressen
bakgrund
 
Ahmadiyya har sitt ursprung i Indien på 1800-talet
Wikipedia (sv)
Ahmadiyya (urdu: احمدِیہ) är en gren inom islam som etablerades av Mirza Ghulam Ahmad av Qadian (1835–1908), i Punjab i Indien. Han gjorde anspråk på att vara den utlovade Mahdi och Messias, som samtliga världsreligioner har väntat på. Gruppen ser sig själv som förnyare av islam, dock hävdar de att de inte tillfört någon ny lära utan följer den ursprungliga läran som den siste lagbärande profeten, Muhammad, lärde ut. Majoriteten av muslimerna har inte accepterat anspråket utan väntar fortfarande på att den utlovade Mahdi och Messias skall komma.
Annons
Boka hotellweekend – upp till 30% rabatt hos Elite
Elite Hotels
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen

”När tar det slut? Inte på decennier”

En ny vecka börjar. Efter attackerna i Mali och Paris frågar sig The Guardians Asienkorrespondent Jason Burke när hotet från terrorn kommer att vara över. ”Troligen inte på decennier, är det korta svaret”, skriver han i en krönika. Burke blickar bakåt i tiden mot det som han kallar för roten till den aktuella terrorvågen, till 70-talet och islamismens framväxt. Därefter följde ytterligare tre faser – där den senaste utspelar sig efter den arabiska våren. På det stora hela har terrorhotet uppträtt cykliskt, det har kommit och gått, menar Burke. ”Att spåra det aktuella hotet är samtidigt nedslående. För även om vi kan se fram emot att IS på sikt kommer att försvagas så är chansen att den aktuella cykeln är den sista liten.”

Arkivbilder: Militär bevakning i Mali, Paris och Sinai.

Schulman: Inget våld i de starkaste Parisbilderna

Det gick inte att låta bli att titta på bilderna som spreds från terrordåden i Paris, skriver Alex Schulman i en krönika för Aftonbladet. ”Men det absolut starkaste klippet jag sett bär inga spår av våld, det bär bara spår av skräck.” Klippet som Schulman syftar på visar hur människor flyr när någon skjuter fyrverkeripjäser i centrala Paris, dagen efter dådet. ”Människor välter stolar och bord på sin väg bort från faran. De kastar sig in genom dörrar till kaféer. De tar skydd bakom bar­diskar. Det är människor som tror att de ska dö. Jag ser deras ansikten. Den där nakna skräcken, den rör mig i djupet.” Schulman konstaterar att även om han är rädd för terrordåd är han än mer orolig för skräcken vi känner. ”Så här går det när rädslan kopplar grepp på oss. Vi reagerar på minsta rörelse. Vi blir reptiler. Tankarna krymper och det gör vi också.”

ParisattackernaRöster om ParisattackernaIslamAhmadiyya Islamska SamfundetStockholmReligion