WHO: ”Troligt” att Zika har koppling till nervsjukdom
Världshälsoorganisationen WHO:s assisterande chef Marie-Paule Kieny säger att de snart väntar sig ett genombrott kring Zikaviruset. Inom fyra till åtta veckor väntas besked om viruset har kopplingar till mikrocefali och den dödliga nervsjukdomen Guillain-Barrés syndrom.
Kieny säger redan nu att kopplingen är ”mycket trolig”.
Om 18 månader räknar WHO med att vaccin mot Zikavirus ska börja testas.
bakgrund
Mikrocefali
Wikipedia (sv)
Mikrocefali (av grekiskans μικρός (mikrós – liten) respektive κεφαλή (kephalē – huvud)) är en medfödd missbildning av hjärnan, som innebär att den drabbade får ett mindre huvud än vad som är genomsnittligt för dess åldersgrupp. Mikrocefali uppkommer redan i fosterlivet på grund av att hjärnans tillväxt av någon anledning störs. Anledningen till att huvudet blir litet är att hjärnan inte växer som den ska och innehåller för lite hjärnsubstans. Hjärnans vikt är ofta under 1 000 gram.
Ofta leder detta tillstånd till utvecklingsstörning och ibland även till andra former av hjärnskador. Mikrocefali kan i vissa fall vara ärftligt och uppträder ofta inom olika syndrom. Ansiktet förblir dock normalstort. Sjukdomen har diskuterats som en förklaring till Homo floresiensis och delar för tillfället paleoantropologerna i två läger.
Mikrocefali ökade dramatiskt bland födda 2015 i Brasilien med 3000 fall, vilket är 20 gånger fler än vanligt i landet. Orsaken tycks vara zikafeber som uppkommer av ett virus som överförs av myggor.
Förekomsten av primär mikrocefali varierar mellan olika länder. I Skandinavien uppskattas frekvensen till mindre än ett barn per 100 000, eller ungefär ett barn per år i Sverige.
bakgrund
Guillain-Barrés syndrom
Wikipedia (sv)
Guillain-Barrés syndrom (GBS) är en akut autoimmun polyneuropati som kännetecknas av förlamning i armar och ben som tilltar under loppet av några dagar eller veckor. Även känselsymtom och symtom från autonoma nervsystemet kan vara framträdande. Eftersom sjukdomen i allvarliga fall kan ge andningspåverkan och hjärtarytmi behöver patienter med GBS observeras på sjukhus. Symtomen kan gå över av sig själv, men i de flesta fall ges behandling med immunoglobuliner eller plasmaferes som påskyndar förbättringen. Trots behandling får ca 15 procent bestående nervpåverkan. Guillain-Barrés syndrom är den vanligaste orsaken till akut polyneuropati i Sverige och drabbar ca 1-2 personer per 100 000 varje år.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen