Stefan Ingves: Krispolitiken är det enda alternativet

Riksbankens agerande under coronapandemin kan bidra till att klyftorna ökar – bland annat genom att börsen och bostadspriserna stiger medan arbetslösheten ökar, skriver TT. Nyhetsbyrån lägger till att löneökningarna dessutom stagnerar.

Men det finns inga alternativ till den krispolitiken som Riksbanken bedrivit, anser Stefan Ingves.

– Det är vår bedömning att det bidrar till att hålla arbetslösheten lägre än vad den annars skulle ha varit. Och att då tillgångspriser stiger får vi liksom leva med, säger han om krispolitiken.

Han säger också:

– Det stora folkflertalet har det bättre om vi gör på det här sättet jämfört med att sitta med armarna i kors.

Riksbanken går in i 2021 med en styrränta på noll procent och ett program för stödköp av obligationer på upp till 700 miljarder kronor, som ska pågå fram till december 2021.

Minusränta diskuteras i direktionen, som leds av riksbankschefen Stefan Ingves. Men hittills under coronakrisen har Riksbanken valt att avstå från det.

Krishanteringen har istället bestått av att erbjuda bankerna att låna pengar av Riksbanken och stora köp av värdepapper från staten, kommuner och företag samt genom köp av så kallade bostadsobligationer, som banker använder för att finansiera bolån.

Syftet med åtgärderna är att hålla kreditförsörjningen igång och ränteläget lågt. Ränteläget har när det gäller företagsobligationer med cirka 1,25 procentenheter och för bostadsobligationerna cirka 0,60 procentenheter från nivåerna när coronakrisen slog till.

Riksbankens arbete går ut på att skapa prisstabilitet, säkra och effektiva betalningar och ett stabilt finansiellt system. Penningpolitiken bedrivs med sikte på inflationsmålet, som är angivet till kring 2 procent per år enligt KPIF-måttet.

I november 2020 uppmättes KPIF-inflationen till 0,2 procent efter att under pandemiåret ha pendlat mellan minus 0,4 och plus 1,2 procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).