Skulderna till Kronofogden växer – i både antal och storlek, framgår av ett pressmeddelande. Under första halvåret 2020, jämfört med samma period i fjol, har skuldberget vuxit med 11,5 procent. Och det har inte med corona att göra utan är del av en längre trend, enligt Kronofogdens enhetschef Rebecka Öhman.

– Det är en accelererande utveckling, så det är ganska alarmerande och bekymmersamt (...) Det är klart att kreditsamhället behöver finnas, men det behöver också regleras, säger hon till TT.

Skuldbeloppen har ökat med 27 procent och obetalda skulder i storleken 100 000–500 000 kronor har blivit allt vanligare uppger Öhman.

Tink har gått från svensk privatekonomi-app till Europas största open banking-plattform. För den resan korades fintech-bolaget till vinnare av Business Model Awards 2019.

Appen finns fortfarande kvar och har omkring en halv miljon användare i Sverige, men sedan den lanserades i början av 2010-talet har bolaget ställt om sin affärsmodell, mycket tack vare ny lagstiftning som innebär att bankerna inte längre har monopol på kunddata.

Tinks affärsidé har alltid varit att hämta kunddata från olika banker för att privatpersoner ska kunna ha sin ekonomi samlad i en app. Från början var det en verksamhet i lagens gråzon och en storbank hotade att stämma Tink, berättar Breakit i ett reportage om bolagets resa.

När EU:s nya bankdirektiv PSD2 trädde i kraft stod det klart att Tinks verksamhet var laglig och då passade man på att ställa om affärsmodellen. I dag är Tink en B2B-affär, business-to-business, vilket innebär att man säljer sina tjänster till andra företag, i motsats till privatpersoner.

Bland företagskunderna märks SEB, Klarna, Nordea, Paypal och BNP Parisbas. De betalar en licensavgift för att få tillgång till Tinks teknologi och enorma infrastruktur med kunddata från över 2 500 europeiska banker.

I dag värderas Tink till runt 4 miljarder kronor och bolaget kommer att fortsätta ta in nytt kapital samtidigt som det går med allt större förluster. Det är helt i linje med strategin där tillväxt prioriteras framför lönsamhet. Nu gäller det nämligen att bli störst – först. Tink siktar på att bli nummer ett eller två, globalt.

– Fler kommer det inte finnas plats för, säger Fedrik Hedberg, medgrundare och utvecklingschef, till DI.

Årets första hummer är såld, rapporterar flera medier. Priset på hummern blev 34 000 kronor, en bit från fjolårets första hummer som kostade 52 000 kronor och ännu längre i från rekordet från 2012 då premiärhummern kostade 102 000 kronor.

– Jag har en kund som ska köpa dem, så det är en beställning, säger Pontus Johansson från Västkustpojkarna, som vann auktionen, till GP.

Hummertinorna slängdes som brukligt i den första måndagen efter den 20 september, vilket var i går. Vilken hummer det är som säljs först avgörs via lottdragning.

Det är tydligt att regeringen vill få fart på konsumtionen med sin höstbudget, även om alla detaljer ännu inte är kända. Maria Landeborn, privatekonom på Danske bank, liknar det för TT med en sockerchock i en dyster tid.

– Risken är annars att det sprids en oro som får folk att sluta spendera pengar. Det försöker regeringen undvika, säger hon och fortsätter:

– Det är fokus på låg- och medelinkomsttagare. Sedan ska skatten sänkas ytterligare, men då betalas sänkningen ut som en klumpsumma till midsommar 2022.

Söderberg & Partners Proaktiv-fonder hamnar i topp när Småspararguiden listar ”finansbranschens värsta skitprodukter”. Det är femte året i rad, noterar guidens grundare Patrick Siegbahn i ett blogginlägg.

Enligt Småspararguiden är fonderna framför allt dyra och levererar svag avkastning.

Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold håller inte med om kritiken. Till DI säger han att fondens avgift inte är oskälig.

– Jag förstår inte riktigt vad de menar, en fond har ju sin avgift och den är vad den är, säger han.