Den ”svenska modellen” kan ha lett till läkemedelsbrist
Pristaket på den svenska läkemedelsmarknaden kan ha bidragit till den ökande läkemedelsbristen de senaste åren. De säger experter till TT.
Mellan 2021 och 2022 ökade restnoterade mediciner med 54 procent och året därpå var ökningen 102 procent.
Man behöver få bra betalt för läkemedel och vara på en relativt stor marknad för att få vara kvar. Därför är den lilla svenska marknaden utsatt, enligt Maria Wanrud som är gruppchef på Läkemedelsverket.
Jenny Carlsson som är enhetschef på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, som sätter pristaket, är inne på samma spår.
– Det kan ha haft en sådan effekt. I kombination med att den svenska kronan har varit svag, så har den effekten blivit större.
Pristaket
Pristaket innebär att det bara är det billigaste läkemedlet med samma aktiva substans som omfattas av högkostnadsskyddet. Det finns även en gräns för hur mycket ett läkemedel får kosta om det ska ingå i läkemedelsförmånen.
Källa: TT
Årets smartaste investering
Hur kommer lågkonjunkturen att påverka börsåret 2024? Kommer vi att få se de räntesänkningar som marknaden prisar in? Och hur kommer det amerikanska presidentvalet att prägla den globala ekonomin?
Med Omnis systerapp Omni Ekonomi får du alla affärsnyheter du behöver på ett ställe – inklusive dagliga aktieanalyser, kommentarer från experter och fördjupning och förklaring av utvecklingen på marknaderna.
Annonsfri läsning och möjlighet att dela din prenumeration med en vän eller familjemedlem ingår.
