Centralbank backar från hyllning av Hitler
”Enastående” finans- och penningpolitiska reformer stärkte Adolf Hitlers grepp om Nazityskland, vilket i sin tur fick fruktansvärda konsekvenser. Det sa Bank of Japans styrelseledamot Yutaka Harada i veckan – en hyllning han nu backar från efter omfattande kritik, bland annat från Simon Wiesenthalcentret.
”Det är inte första gången som representanter för den japanska makteliten uttrycker sin beundran för Hitler och Nazityskland”, skriver organisationen i ett uttalande.
bakgrund
Nazitysklands ekonomi
Wikipedia (sv)
Nazitysklands ekonomi syftar på den nationalekonomiska utvecklingen i Tyskland under nazisterna. Perioden inleddes med Adolf Hitlers utnämning till rikskansler år 1933 och varade till andra världskrigets slut år 1945.
Den nazistiska regimen kom till makten i stor utsträckning som ett resultat av den svåra ekonomiska situationen i den internationella depressionens spår. Arbetslösheten minskade till följd av omfattande offentliga arbetsprogram, som bland annat omfattade de nya motorvägarna. Senare drevs ekonomin av ett omfattande upprustningsprogram, som delvis finansierades av sedelpressarna. Inflationen hölls dock nere genom en hård statlig kontroll av ekonomin och arbetstagarna. Regimen försökte vidare övervinna en svår brist på utländsk valuta genom bilaterala handelsavtal med omgivande länder och omfattande ransonering av importvaror.
Vid andra världskrigets utbrott hade Tyskland full sysselsättning, men mindre god reallöneutveckling för löntagare eftersom resurser styrdes till upprustningen. Statens skuldsättning hade även ökat kraftigt. Under kriget plundrades erövrade områden och tvångsarbetskraft användes i stor utsträckning. Mot slutet av kriget var det inte minst Tyskland som drabbades av bombningar och truppförluster. Mycket av Tysklands industriella bas förblev dock intakt.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen