Professor: Inte värt att låna för att rusta upp
Anslagen till militära försvaret ska öka till 2,6 procent av BNP fram till 2028. Att låna pengar till militära utgifter är inget som Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi, tror på.
– Ökade försvarsutgifter är en form av konsumtion och inte investeringar, och det ska vi inte vältra över på barn och barnbarn, säger han till TT.
Jonung ser besparingar i offentlig sektor och skattehöjningar som bättre alternativ.
För höjda skatter får han medhåll från professor Lars Calmfors, särskilt om det gäller en fastighetsskatt – men inte för besparingar. Calmfors tror i så fall att det är bättre med lån, säger han till nyhetsbyrån.
bakgrund
Försvarsbeslut
Wikipedia (sv)
Ett försvarsbeslut (FB) är ett beslut som fattas av Sveriges riksdag och som fastställer Sveriges försvarspolitik och Försvarsmaktens utveckling för kommande år. Beslutet baseras på regeringens proposition, framtagen med underlag från försvarsmyndigheter och Försvarsberedningen, och tas vanligtvis vart fjärde år.
Mellan åren 1901 och 1958 fattades försvarsbesluten ungefär vart tionde år, med undantag av 1942 års försvarsbeslut, vilket tillkom på grund av andra världskriget. Med 1968 års försvarsbeslut grundlades ett system med femåriga försvarsbeslutsperioder. Arbetet med ett nytt försvarsbeslut inleds med att Försvarsmakten och de övriga myndigheterna inom totalförsvaret utarbetar planer för vilken struktur och förmåga försvaret ska ha under de närmaste 10–15 åren. Efter en dialog med Regeringskansliet överlämnar myndigheterna ett mer detaljerat förslag till regeringen om hur försvaret kan utvecklas under en femårsperiod. Utifrån myndigheternas förslag tar regeringen fram propositioner för nästa försvarsbeslutsperiod. Därefter fastställer riksdagen försvarets inriktning för den kommande försvarsbeslutsperioden.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
