Två av dem som nu döms (TT)

Kritiserar fängelsedom: ”Kan inte delta i upplopp”

Tio flyktingar har dömts till fängelse i Ungern för att illegalt ha korsat gränsen i september förra året, skriver SR Ekot.
Bland dem som döms finns en synskadad 64-årig kvinna och en rullstolsburen 29-årig man, båda syriska flyktingar.
Enligt domstolen ska personerna förutom att ha korsat gränsen också deltagit i upplopp i september där 15 poliser och över 100 migranter skadades.
– Vi tror inte på att en person som sitter i rullstol, som är halvblind eller som knappt kan gå själv kan delta i ett våldsamt upplopp, säger försvarsadvokaten Balazs Tuth och kallar domarna för absurda.

bakgrund
 
Stängslet vid ungerska gränsen
Wikipedia (en)
The Hungarian border barrier is a border barrier that has been built by Hungary in 2015 on its border with Serbia and Croatia. The fence was constructed during the European migrant crisis (see timeline), with the aim to ensure border security by preventing immigrants from entering illegally, and enabling the option to enter through official checkpoints and claim asylum in Hungary in accordance with international and European law. The number of illegal entries to Hungary declined rapidly after the barrier was finished. Following an increased influx of migrants into the Schengen Area despite the Dublin Regulation, Hungary stated that the EU was "too slow to act", and started construction of the barrier in June 2015. According to the BBC, "many of the migrants currently in Hungary have been refusing to register there, in order to continue their journeys to Germany before seeking asylum", thus refusing to comply with European law. Hungarian Prime Minister Viktor Orbán commented: "Our job is only to register them." The barrier was completed in September. Later, Hungary announced construction of a barrier on minor sections of the Croatian border that are not separated by the Drava river.
bakgrund
 
Syriska inbördeskriget
Wikipedia (sv)
Syriska inbördeskriget är en pågående väpnad konflikt mellan syriska regeringstrupper, ledda av president Bashar al-Assad, och stridande från olika oppositionella grupperingar. Konflikten inleddes under den arabiska våren med de första lokala missnöjesyttringarna i januari 2011, vilka i mitten av mars växte till organiserade landsomfattande protester. Protesterna gällde till en början krav på demokratisering, stopp på den utbredda korruptionen, respekt för de mänskliga rättigheterna och ett slut på Assadregimens 40-åriga envälde, och möttes med omfattande våld av polis, säkerhetsstyrkor och militär. Under konfliktens gång växte inblandningen från utländska intressegrupper och Syrien såg ett inflöde av pengar och vapen från utlandet. Strider pågår på flera fronter mellan regimstyrkor och en lång rad olika organiserade rebellgrupper (med ett inte obetydligt inslag av utländska stridande), som i sin tur också strider mot varandra. Det ursprungliga motivet till proteströrelsen – demokratisering av Syrien – spelar numera en mindre roll, religiösa och etniska orsaker har istället trätt fram. I november 2013 uppskattade FN att minst 120 000 människor hade dödats under konflikten. Tre miljoner beräknades ha flytt till grannländer och sex och en halv miljon var på flykt inom landet 2015. Hälften av alla syrier var i behov av hjälp utifrån för att överleva.

Rättegången hölls i Szeged

karta
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen