”Revisionens kris visar att en epok nått vägs ände”
Att konstitutionsutskottet ska utreda Riksrevisionens framtid är ett klokt beslut, skriver historikern Sverker Sörlin på DN Debatt.
”Vad vi bevittnar med Riksrevisionens kris är på sätt och vis hur en epok och en tankestil har nått vägs ände. Det har visat sig vara en illusion att definiera samhällsnytta med hjälp av bokföring”, skriver han.
Att ”effektivitet” är revisionens ledord är inte okomplicerat, menar Sverker Sörlin.
”Risken är att ordet tolkas på snävt ekonomiska grunder och att en viss begränsad typ av expertis ges exklusiv makt att värdera hela statens förehavanden”, skriver Sörlin och tillägger att revisionen då de facto blir politisk – utan att ha demokratiskt mandat för det.
Debattören:
Sverker Sörlin är historiker och professor på KTH.
Tidigare i debatten:
bakgrund
Riksrevisionen
Wikipedia (sv)
Riksrevisionen är en svensk myndighet under Sveriges riksdag med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Genom ett grundlagsskyddat oberoende granskar Riksrevisionen hur statliga medel används samt rapporterar om eventuella brister.
Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt. Verksamheten ska bidra till demokratisk insyn och ge medborgarna möjlighet att se hur beslut fattas och genomförs.
Riksrevisionens huvuduppgifter är finansiell revision och effektivitetsrevision. Dessutrom bedriver Riksrevisionen internationellt utvecklingsamsarbete, som finansieras av ett särskilt anslag från riksdagen på omkring 40 miljoner kronor per år (2016)- Riksrevisionen granskar årligen omkring 250 myndigheters årsredovisningar samt genomför ett trettiotal effektivitetsgranskningar.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
