Bild från Pompeji 2021. (Gregorio Borgia / AP)

Alla dog inte – spåren från Pompeji leder till grannstäder

Berättelsen om Pompeji tycks lika fryst i tiden som själva staden: När vulkanen Vesuvius fick sitt utbrott år 79 och begravde allt i aska ska en hel befolkning ha utplånats. Men stämmer det verkligen?

Under sina många besök i Pompeji började den amerikanska professorn Steven Tuck se tecken på något annat, berättar han för CNN. Tomma hus och stall, båtar som inte ligger i hamnen och tömda kassaskåp.

Genom sin forskning har Tuck lyckats spåra överlevare till 48 andra städer i Romarriket. De tog sig inte långt, utan återuppbyggde sina liv i samhällen bara några mil från staden.

– Det förändrar berättelsen till en om överlevnad, om hopp, säger han.

bakgrund
 
Pompeji
Wikipedia (sv)
Pompeji (latin: Pompeii, italienska: Pompei) var under antiken en stad i nuvarande kommunen Pompei i Kampanien i Italien, sydost om vulkanen Vesuvius. Pompeji är känt för att tillsammans med städerna Herculaneum, Stabiae och Oplontis ha blivit förstörd av ett vulkanutbrott år 79 e.Kr. År 1748 började Pompeji grävas ut och blev snart en av inspirationskällorna till den så kallade nyklassicistiska inredningsstilen och arkitekturen. Därefter har utgrävningarna fortsatt samtidigt som Pompeji har blivit ett stort turistmål. 1997 upptogs de arkeologiska områdena i Pompeji, Herculaneum och Torre Annunziata på Unescos världsarvslista. Pompeji var en hamnstad som fick sin stadsmur på 500-talet f.Kr. Inledningsvis var det en självständig stadsstat men år 88 f.Kr. lyckades den växande stormakten Rom erövra hela den italiska halvön och Pompeji blev en fullvärdig del av det romerska riket. Vid vulkanutbrottet år 79 e. Kr var staden tätt bebyggd med flervåningshus av sten eller tegel, stenlagda gator, praktfulla tempel, ämbetsbyggnader och teatrar och världens äldsta kända amfiteater. Dricksvatten leddes till staden genom en akvedukt och fördelades till offentliga springbrunnar fördelade över staden. Offentliga badanläggningar var viktiga i stadens sociala liv. Endast de fria männen var medborgare och en stor del av befolkningen var slavar. Aristokratin levde på inkomster från jordbruk i omgivningen, och även inne i staden fanns en del odlingar. Där fanns också valkerier för ullberedning och tvätt, en stor anläggning för tillverkning av fisksåsen garum och en mängd bagerier, matställen och verkstäder för befolkningens dagliga liv. Antalet invånare vid tiden för vulkanutbrottet uppskattas till mellan 6 400 och 30 000. De flesta av dem antas ha hunnit fly, men ungefär 2000 har hittats döda. Utgrävningarna av Pompeji har givit mycket kunskap om livet i en romersk stad och har också inspirerat till en mängd litterära och konstnärliga verk. Fortfarande pågår utgrävningar och annan forskning som tolkar och ibland omtolkar de fynd som redan har gjorts.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen