Analyser: Att inte lösa klimatkrisen blir dyrare
Om vi misslyckas med att minska utsläppen snabbare kommer vi i slutändan att få spendera mer för att anpassa oss till följderna, skriver Financial Times Martin Wolfe om det pågående COP27-mötet.
Wolfe konstaterar att vi är på väg att misslyckas med utsläppsmålen där utvecklingsländer är den största utmaningen. En utmaning som bara kan lösas med enorma investeringar i främst nya energisystem där de rika länderna tar risken. Argumentet att vi inte skulle ha råd ger han inte mycket för.
”Vi har inte råd, praktiskt eller moraliskt, att låta världens klimat bli oåterkalleligt destabiliserat”, skriver Wolfe.
Bloombergs Clara Ferreira Marques konstaterar att kolkraft kan slå nytt produktionsrekord i år, trots löftena om att minska den så sent som under klimatmötet i Glasgow förra året. Hon konstaterar att det beror på energikrisen, men också att det finns hopp.
Ett exempel är en satsning i Sydafrika på 8,5 miljarder dollar för att fasa ut kolkraft till förmån för förnybar energi. Sådana projekt bör länder i Sydostasien inspireras av, skriver Ferreira Marques. ”Att fasa ut kol är inte bara möjligt, med tanke på de pengar, den ambition och uppmärksamhet som frågan ges – det är också bråttom.”
Läs också
Knäckfrågorna under COP27
Utsläppsminskningar
En av de tyngsta frågorna under mötet handlar förstås om arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. För att den globala uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader måste utsläppen minska med 43 procent till år 2030, enligt forskningen. Men den senaste FN-rapport pekar på att världen istället går mot en utsläppsökning med 10 procent.
Bara 24 av de nästan 200 länder som deltar i COP27 har lämnat in nya eller uppdaterade planer för utsläppsminskning sedan förra årets möte, trots att samtliga länder har åtagit sig att göra det.
Finansiering av skador och förluster
Oenighet kring vem som ska betala notan för klimatrelaterade skador och förluster väntas stå i centrum för årets diskussioner. Det kan exempelvis handla om finansiering av återuppbyggandet av hus och infrastruktur som förstörts i en storm eller översvämning såväl som åtgärder mot stigande havsnivåer.
Utvecklingsländer, som generellt drabbas hårdast av klimatförändringarna, vill att en särskild fond upprättas där rikare länder hjälper till att betala dessa kostnader. Det har dock både USA och EU motsatt sig med argumentet att det kan leda till obegränsade ekonomiska anspråk samt försvåra ett redan komplext finansieringssystem.
Klimatfinansiering
Klyftan mellan behovet av klimatfinansiering och de pengar som finns tillgängliga är fortsatt stort. Rika länder har misslyckats att leverera löftet om 100 miljarder dollar per år för att hjälpa utvecklingsländer att ställa om och bli mer hållbara. Hur man ska uppfylla detta åtagande samt höja beloppet ytterligare i framtiden ska diskuteras under mötet.
Metanutsläppen
Under förra årets klimatmöte enades majoriteten av länderna om målet att minska utsläppen av metangas med 30 procent till 2030. I år hoppas man att fler länder, däribland Kina, Indien och Algeriet, ska skriva under överenskommelsen. Det finns också en förhoppning om att mötet ska leda till fler konkreta åtgärder för att få ner utsläppen av metan, som allt jämt ökar.
EU har exempelvis gjort stora framsteg när det gäller att minska metanutsläppen inom energi- och avfallssektorerna, men har fortsatt stora problem att göra detsamma inom jordbruket.
