”Att vara efterklok hindrar inte terrorattacker”
Det finns en risk med att debatten efter terrordådet på Drottninggatan handlar om ett ansvarsutkrävande och en efterklok logik i stället för att vi lär oss inför framtida möjliga attacker, skriver fyra säkerhetsforskare vid Lunds universitet på DN Debatt.
Det äventyrar vår förmåga att avvärja terrorbrott, menar de, och tar upp betonglejonen på Drottninggatan som ett exempel. I efterhand vet vi att kraftigare betonghinder skulle kunnat förhindra lastbilen från att köra på gågatan.
”Men tror någon på fullaste allvar att gärningsmannen inte hade siktat in sig på något annat gångstråk då?”, skriver de och pekar på att det vi i stället behöver är att ha framtiden i fokus.
Om skribenterna
- Per Becker, docent i risk och säkerhet vid Lunds universitet.
- Johan Bergström, docent i risk och säkerhet vid Lunds universitet.
- Christian Uhr, universitetslektor i riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet.
- Misse Wester, professor i riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet.
bakgrund
Attentatet i Stockholm 2017
Wikipedia (sv)
Attentatet i Stockholm 2017, i media även benämnt som terrordåd, var ett attentat som inträffade på eftermiddagen fredagen 7 april 2017 när en person i en lastbil körde på människor längs Drottninggatans gågatudel i Stockholm. Som en följd av detta avled fem personer: tre på Drottninggatan och två senare på sjukhus. Ingen organisation har tagit på sig ansvaret för dådet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
