Bolund: Skatten på ISK kommer inte höjas

Investeringssparkonto (ISK) är en sparform för privatpersoner (och för dödsbon men inte juridiska personer) som infördes i Sverige den 1 januari 2012 enligt beslut av riksdagen och är tänkt att stimulera sparandet i aktier och investeringsfonder utan att den enskilda spararen drabbas av krångliga deklarationsregler. Kapitalvinster och utdelningar ska alltså inte redovisas i inkomstdeklarationen utan dessa kommer att vara helt skattefria. Däremot ska innehavaren av investeringssparkontot i sin inkomstdeklaration ta upp en schablonberäknad inkomst som beräknas på ungefär samma sätt som för kapitalförsäkringar, där statslåneräntan för året före ligger till grund för beräkningen. För schablonbeskattningen beräknas först ett kapitalunderlag, som är en fjärdedel av summan av värdet av tillgångarna på kontot vid ingången av varje kvartal, och värdet av de insättningar och överföringar till kontot som gjorts (av kontoinnehavaren eller från annans investeringssparkonto) under året. Schablonintäkten beräknas sedan som denna summa (kapitalunderlaget) multiplicerad med statslåneräntan per den 30 november föregående år, ökad med 1,0 procentenheter. Schablonintäkten är dock lägst 1,25% av kapitalunderlaget. Schablonintäkten beskattas sedan med 30%. Före inkomståret 2016 användes statslåneräntan rakt av utan ökning eller minimumnivå. Under inkomståren 2016 och 2017 var ökningen 0,75%. Sparformen skiljer sig gentemot kapitalförsäkringen i flera avseenden men skattemässigt har ambitionen från regeringens sida varit att de båda sparformerna ska vara neutrala. Det här är de viktigaste skillnaderna: Kapitalinkomsterna från investeringssparkontot tas upp som en intäkt i inkomstslaget kapital och beskattas här tillsammans med övriga kapitalinkomster efter avdrag för utgifter såsom ränteutgifter, förvaltningskostnader och så vidare. Kapitalförsäkringen beskattas separat med en avkastningsskatt av försäkringsbolaget och påverkas inte av övriga inkomstförhållanden. Man äger de värdepapper som finns på kontot till skillnad från kapitalförsäkringen, där det är försäkringsbolaget som äger värdepapperen. Detta innebär att kontots ägare kan bevaka sina intressen vid en bolagsstämma. Kontot ingår i den avlidnas kvarlåtenskap och omfattas av arvsordningen medan kapitalförsäkringen vid dödsfall betalas ut enligt försäkringens förmånstagarförordnande.