Elektronikbranschen ser ett uppsving i försäljningen – men oroas för att trenden vänder när den nya kemikalieskatten införs om några veckor.
– Det finns en oro att konsumenterna i stället köper samma produkter från e-handlare, säger Elektronikbranschens vd Klas Elm till TT.
Trafikverkets senaste besked var att tågtrafiken förbi Hässleholm skulle rulla tidigast fredag. Men enligt uppgifter till DN kan tågtrafiken vara igång redan vid 14-tiden på onsdagen.
Många tågresenärer har drabbats av inställda tåg och förseningar sedan i onsdags då en brand bröt ut i en tom lagerlokal i närheten av tågspåret i Hässleholm.
Många tågresenärer har drabbats av inställda tåg och förseningar sedan i onsdags då en brand bröt ut i en tom lagerlokal i närheten av tågspåret i Hässleholm, skriver TT. Branden orsakade stora skador på signalsystem och kontaktledningar och inte förrän tidigast fredag kan tågen rulla igen.
Nu pågår arbetet för fullt med att laga allt som förstördes.
– Det är en jätteinsats. Man arbetar i treskift för att få allting på plats så snabbt som möjligt. Det är närmare 30 personer i varje arbetsskift, säger Sara Lindström, presskommunikatör vid Trafikverket, till nyhetsbyrån.
Under söndagskvällen kommer ett avstämningsmöte att hållas för att kontrollera om tidsplanen håller.
Skånetrafiken har svårt att få tag på tillräckligt många busschaufförer i och med tågstoppet som råder i Hässleholm efter en brand i närheten av spåret tidigare i veckan, skriver Sydsvenskan.
Hittills har man satt in 60 ersättningsbussar, men då tågstoppet sannolikt kommer att pågå till på fredag nästa vecka kommer fler chaufförer att behövas.
– Det finns krav på dygns- och veckovila och vi slår snabbt i taket med körtider, säger trafikdirektör Linus Eriksson till tidningen.
Han berättar vidare att pendlare får räkna med att det kan ta upp till en timme längre, i alla fall i rusningstrafik och man bör ha ”lite tålamod”.
Ett regeringsdokument innehållande detaljer om Storbritanniens brexitförberedelser samt en bedömning av vad som väntar vid hård brexit har läckt, vilket väckt raseri inom den brittiska regeringen. Det skriver The Guardian.
Michael Gove, den minister som har ansvar för förberedelserna, försökte under söndagen tona ner det hela. Han menar att rapporten bygger på det mest pessimistiska scenariot samt att det inte längre är aktuellt och således inte återspeglar de framsteg som gjorts de senaste veckorna.
Samtidigt uppger en regeringskälla att läckan, som publicerades av Sunday Times, kommer från en av Theresa Mays ministrar och ska ha varit ett försök att underminera Boris Johnson inför hans möten med Angela Merkel och Emmanuel Macron i veckan.
Storbritanniens regering förutspår brist på såväl mat som mediciner och bränsle i flera månader efter ett avtalslöst EU-utträde, rapporterar tidningen The Sunday Times som fått tillgång till läckta regeringsdokument.
Dessutom tror regeringen att det blir svårt att undvika en hård gräns på Irland om Storbritannien lämnar EU utan avtal.
Den brittiske premiärministern Boris Johnson har upprepade gånger lovat att Storbritannien ska lämna EU senast den 31 oktober, med eller utan avtal.
Att regeringen vill att glesbygden ska få mer pengar genom det så kallade utjämningssystemet får tummen upp av Centerpartiet, rapporterar Ekot.
– Det här förslaget gynnar de kommuner vi skulle behöva gynna de kommande åren, inte sällan mindre landsbygdskommuner som har ett riktigt tufft beting för att få den kommunala ekonomin att gå ihop, säger C:s ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström.
Liberalerna har ännu inte kommenterat förslaget. Pressekreteraren Gabriella Ohlzon säger till Ekot att partiet måste sätta sig in i förslaget ordentligt innan de ger någon kommentar.
Stefan Löfvens (S) sätt att sparka igång det nya politiska året, med ett förslag om att förändra utjämningssystemet, är ”otroligt trist och tråkigt”. Det skriver Aftonbladets Lena Mellin i en analys.
”Som sagt, inget fel i det. Men får det hjärtat att banka? Nej. Inte ens de tre ministrarna på podiet såg engagerade eller glada ut”, skriver hon.
Mellin anser att Löfven varken uppfattades som karismatisk eller som en stark ledare när han sommartalade i dag efter att förslaget presenterats.
”Socialdemokraterna, med drygt 25 procent i senaste väljarbarometern från Inizio, är inte spännande. Det är deras största problem just nu.”
SVT:s Mats Knutson skriver i en analys att Löfvens förhoppning med förslaget nog är att det ska hejda avfolkning på landsbygden men han tar upp att det är högst oklart om det kommer ske.
”Åtskilliga insatser för att bromsa avfolkningen på landsbygden har genomförts sedan 1960-talet, men trots detta har flyttlassen fortsatt att gå till storstadsområdena”, skriver Knutson.
M:s ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson är kritisk till regeringens förslag om kostnadsutjämning mellan kommunerna.
”Löfven har tappat kontrollen över Sverige, brottslighet ökar och välfärden sviktar. Att reformera utjämningssystemet behövs men det är inte lösningen på Sveriges stora problem. Åren framöver krävs tuffa prioriteringar, bidragstak och en tillväxtpolitik som gör att kakan växer”, skriver hon på Twitter.
Svantesson utvecklar sitt resonemang för Expressen och menar att även stora kommuner, framför allt de som växer, behöver hjälp.
– Att kommuner behöver mer pengar generellt är jag den första att skriva under på, och då krävs det tuffa prioriteringar, men det krävs också en tillväxtpolitik, alltså hur ska kakan växa så att vi har mer att fördela och där står Stefan Löfven helt tomhänt, säger hon till Expressen.
En ny lag har gett utredare på Skatteverket rätt att punktbevaka personer som myndigheten misstänker ägnar sig åt omfattande kriminell verksamhet.
Skatteverket kan sedan den 1 juli själv utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter. Syftet är att komma åt kriminella gäng.
– Är det något som den organiserade brottsligheten gör så är det att tvätta pengar. Det här är ytterligare ett steg att bekämpa den organiserade brottsligheten, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till Dagens Nyheter.
Avdelningen, som har 45 tjänster, arbetar med brott som berör Skatteverket. Man kartlägger både individer och bolag som misstänks hålla på med organiserad brottslighet. Till skillnad från Skatteverkets andra avdelningar har underrättelsetjänsten rätt att bedriva fysisk spaning mot personer och arbeta dolt på internet.
”Gå på 100-årskalas” eller ”hjälpa frun att flytta”. Det är några av orsakerna till varför intagna på öppna anstalter i Sverige väljer att rymma. Det visar en rapport från Kriminalvården som SvD tagit del av.
Enligt myndigheten avviker mellan 13 och 31 intagna varje år, men hälften av personerna kommer nästan omgående tillbaka, det kan ta något dygn.
– Om de inte återkommer blir de upplockade av polis eftersom de blir efterlysta då de avviker, säger Annikka Holm, tillförordnad enhetschef på säkerhetsavdelningen, Kriminalvården, till tidningen.
När en intagen väl kommer tillbaka hålls förhör och sedan görs en ny individuell riskbedömning om vilket säkerhetsklass personen ska vara i.
Sexbrottsanklagade Jeffrey Epsteins vän, den brittiska societetskvinnan Ghislaine Maxwell, utreds som nyckelpersonen i den traffickingkrets som möjliggjorde våldtäkterna som miljardären misstänkts för, skriver AP. Enligt utredningen ska Maxwell ha skött arbetet kring hushållet på hans fastigheter – dit hon sedan rekryterade unga kvinnor att bli ”massörer” åt miljardären.
Ghislaine Maxwell är enligt AFP huvudmisstänkt i utredningen kring Epstein-fallet, men har ännu inte åtalats. Hon har tidigare förnekat anklagelserna. Sedan Epsteins död har hon inte synts till.
För att inte falla offer för andra intagna på häktet mutade sexbrottsanklagade miljardären Jeffrey Epstein dem, rapporterar New York Times som talat med flera anonyma källor. Epstein avskydde också sin cell så pass mycket att han betalade sina advokater för dagliga besök. I uppemot 12 timmar kunde han sedan sitta med dem i ett enskilt rum – större delen av tiden tyst och uttråkad.
Förra helgen hittades Jeffrey Epstein död i sin cell. Obduktionen har fastslagit att han dött genom hängning. Två vakter har stängts av från sina tjänster och fängelsechefen omplacerats medan utredningar om händelsen pågår.
Två kvinnor som påstår sig ha blivit utnyttjade av den avlidne Jeffrey Epstein stämmer hans dödsbo på 100 miljoner dollar, cirka 960 miljoner kronor, rapporterar Reuters.
Kvinnorna bodde i New York år 2004 när en person i Epsteins nätverk tog kontakt och erbjöd dem pengar för att massera Epstein. Men situationen tog en oönskad vändning enligt kvinnorna, som anklagar Epstein för att ha tafsat på dem och onanerat i rummet.
De två kvinnorna är anonyma och uppges i dag bo i Baltimore respektive Okinawa, Japan. Deras krav är åtminstone det andra som ställts mot Epsteins dödsbo sedan hans död.
Donald Trump vill undersöka möjligheterna för USA att köpa Grönland, bekräftar Vita husets rådgivare Larry Kudlow. Det skriver Wall Street Journal, som avslöjade tankegångarna tidigare i veckan.
– Jag säger att presidenten, som vet ett och annat om fastighetsaffärer, vill titta på möjligheten att köpa Grönland, säger Kudlow i en intervju med Fox News Sunday.
Han förklarar vidare vad intresset för världens största ö beror på.
– Danmark är en allierad. Grönland är en strategisk plats och de har gott om värdefulla mineraler, säger Kudlow.
Grönland är en autonom del av Danmark, dit Trump reser för sitt första statsbesök i september.
Om det stämmer att Donald Trump vill köpa Grönland från Danmark så är det inte första gången en amerikansk president har försökt sig på det företaget, skriver Washington Post. Redan på 1860-talet undersöktes saken av landets dåvarande president Andrew Johnson som konstaterade att regionen hade stora tillgångar på fisk och mineraler.
År 1946 gick president Harry Trumans administration längre med planerna och erbjöd Danmark hundra miljoner dollar i guld för den nordliga ön. I upptakten av kalla kriget eftertraktades området då som en strategiskt viktig tillgång.
Grönland avfärdar möjlighet att jätteön skulle köpas av USA – sedan amerikansk media rapporterat att Donald Trump börjat leka med tanken.
– Vi är öppna för affärer men vi är inte till salu, säger den autonoma regionens utrikesminister Ane Lone Bagger till Reuters.
Aaja Chemnitz Larsen, ledamot i folketinget för Grönlands näst största parti Inuit Ataqatigiit, säger till nyhetsbyrån att hennes spontana tanke var ”nej, tack”.
– Jag är säker på att en majoritet på Grönland uppfattar det som bättre att ha en relation till Danmark än USA, på lång sikt, säger hon.
Donald Trump har ett statsbesök till Köpenhamn inplanerat i september och Arktis kommer då att stå på agendan. Grönland har stor strategisk betydelse för USA som sedan en överenskommelse 1951 har en flygbas på öns norra delar.
Räddningsfartyget Open Arms, där 105 migranter befinner sig, har tackat nej till Spaniens erbjudande om att ta emot skeppet i hamnstaden Algeciras, rapporterar Reuters. Skälet är att det skulle ta för lång tid att resa från området kring den italienska ön Lampedusa, där skeppet befunnit sig sedan två veckor tillbaka.
– Läget är extremt akut, vad migranter behöver är att gå iland nu. Det är otänkbart att vi ska klara av att segla i sex dagar, säger en talesperson för Open Arms.
Enligt en aktivist på skeppet som intervjuats i spansk radio har man högst någon dag på sig innan ”sakerna här ombord urartar”, skriver DN.
Frankrikes inrikesdepartement har meddelat att landet är redo att ta emot 40 flyktingar från räddningsfartyget Open Arms – så länge som flyktingarna uppfyller kriterierna för att få flyktingsstatus, rapporterar AFP.
På räddningsfartyget, som befinner sig vid den italienska ön Lampedusa, finns 105 flyktingar som inte fått stiga i land i Italien. Spanien har erbjudit sig att ta emot Open Arms.
På lördagen fick 27 ensamkommande barn och unga lämna skeppet och gå iland i Italien, dagen efter åklagare inlett en utredning mot landets inrikesminister Matteo Salvini för ämbetsmissbruk.
Spanien erbjuder sig att ta emot räddningsfartyget Open Arms som under veckor har befunnit sig vid den italienska ön Lampedusa, skriver AFP. På fartyget finns 106 vuxna och två underåriga migranter som inte får stiga i land i Italien.
27 ensamkommande barn och unga som varit ute till sjöss i två veckor ombord på räddningsfartyget Open Arms fick på lördagen lämna skeppet och gå iland i Italien.
Beslutet kom samma dag som åklagare inlett en utredning mot inrikesminister Matteo Salvini för ämbetsmissbruk.
På söndagen sändes det sista sommarpratet för i år. SvD:s Therese Eriksson listar vilka värdar som utmärkte sig särskilt i sommar – och var starkast.
Hon nämner bland annat lyssnarnas sommarvärd Madeleine In Hwa Björks osannolika livshistoria, fotbollsjournalisten Erik Nivas unika röst och konstnären Britta Marakatt-Labbas strid för samernas rättigheter.
Eriksson lyfter även Stina Wollters sommarprat.
”Det är inte för inte som Wollters sommarprat tillhör sommarens mest omtalade; ibland är en hajp en hajp av det enkla skälet att något är riktigt, riktigt bra.”
Sydsvenskans Johan Malmberg skriver i och med att Sommar i P1 nu är slut för i år att även om programmet kritiseras så behövs det mer än någonsin som ”lägereld”. Han anser att kritikerna är oförstående inför Sommars roll som flaggskepp för public service.
”Resultatet må och bör kritiseras, det är också en annan fördel förresten: att den tränar folk i kritik, människor som annars sällan hittar gemensamma samtalsämnen. Men att önska att Sommar skulle ersättas av specialiserade poddar är rätt perspektivlöst”, skriver han.
Artisten Jill Johnson påpekar själv i inledningen av sitt sommarprat att det är svårt att vara sist ut bland årets sommarpratare, och även Göteborgs-Postens recensent tycker att hon har ett otacksamt läge.
”För antalet uppväxtskildringar har i år börjat klumpa ihop sig som en bunke kletigt äppelmos och det blir inte bättre av att Jill Johnson hivar på med sina egna äpplen”, skriver Carl Moberg.
Både Moberg och DN:s recensent Nils Hansson noterar att Jill Johnson själv framför alla låtar i programmet, men uppskattar inte draget.
”Hon begränsar sig dock till en egen låt, vilket hedrar henne”, skriver Hansson.
Artisten Jill Johnson är sist ut av årets sommarpratare i P1, något hon själv kommenterar i inledningen av programmet.
– Att vara sist i raden av sommarpratare är ett garanterat sätt att förstöra hela sommaren.
Johnson nämner också att hon har väldigt svårt att säga nej – och att hennes milda och försiktiga nej är anledningen till att hon sitter i studion i dag. Hennes sommarprat i övrigt kommer troligen landa i reflektioner över bland annat medberoende, MeToo och sårbarhet, enligt programmets presentationstext.
