Chefsekonomen: USA vet inte vilket ben de ska stå på
USA:s nya besked att telefoner, datorer och andra elektronikvaror visst kommer att få tullar visar på att Trumpadministrationen vacklar i frågan, bedömer Nordeas chefsekonom i Danmark Helge J Pedersen.
– Man vet inte vilket ben man ska stå på, och det råder stor osäkerhet kring hela projektet, säger han till Berlingske Business.
Även om teknikvarorna om någon månad hamnar i en annan tullkategori ser chefsekonomen det som att USA blåst till reträtt. De tvingades backa eftersom tullarna på 145 procent mot Kina hade blivit ett ”mycket hårt slag” mot amerikanska bolag och USA:s ekonomi, säger Helge J Pedersen till tidningen.
USA:s och Kinas tullar
1 februari: Trump inför tullar mot Kina på 10 procent som träder i kraft den 4 februari.
4 februari: Kina svarar med 15 procent tullar på utvalda varor.
3 mars: Trump höjer tullarna mot Kina ytterligare 10 procent till totalt 20 procent. Kina meddelar att man kommer att svara.
4 mars: Kina svarar med tullar på 15 procent på en rad varor.
2 april: Trump höjer tullarna mot Kina med ytterligare 34 procent vilket sätter en tullnivå på 54 procent.
4 april: Kina svarar med att höja tullarna med 34 procent på alla varor från USA från och med 10 april.
7 april: Trump svarar med att hota om tullar på ytterligare 50 procent på kinesiska varor från den 9 april, vilket skulle ge en tullnivå på 104 procent.
9 april: USA:s tullar på 104 procent mot Kina införs – och höjs till 125 procent.
9 april: Kina svarar med att höja tullarna mot USA med 50 procent till totalt 84 procent från den 10 april.
9 april: Trump meddelar på kvällen att tullarna mot alla länder utom Kina får tullpaus på 90 dagar.
10 april: Vita husets ekonomiska rådgivare Kevin Hassett förtydligar att bastullarna på 10 procent på all import till USA fortfarande gäller. Vita huset förtydligar också att tullarna mot Kina nu är 145 procent, eftersom det finns en ”grundtull” för fentanylproblemet på 20 procent.
11 april: Kina höjer tullarna på amerikanska varor till 125 procent. USA undantar elektronikprylar som mobiltelefoner, datorer och halvledarutrustning från de så kallade ömsesidiga tullarna. Undantagen omfattar varor till ett värde av cirka 3 900 miljarder kronor, varav runt 1 000 miljarder gäller import från Kina.
