Svenske 18-åringen Rasmus Dahlin fortsätter att göra succé under sin debutsäsong i NHL, skriver Sportbladet.
I natt gjorde han poäng för sitt Buffalo för femte matchen i rad, vilket innebär att han tangerar rekordet för en rookie-back.
Buffalo besegrade Calgary på bortaplan med 4–3 efter förlängning.
Källor inom det brittiska Labourpartiet säger att parlamentets talman John Bercow kommer att neka premiärminister Boris Johnson att hålla en skarp omröstning om brexitavtalet under måndagen, rapporterar The Guardian.
Efter bakslaget i lördags, då Johnson enligt lag tvingades be EU om mer tid för brexit, hade han hoppats på en ny omröstning redan under måndagen. Samtidigt försöker Labour att skapa en ny allians med Toryrebeller och det nordirländska unionistpartiet DUP för att en gång för alla döda Johnsons utträdesavtal: Få honom att gå med på en mjukare brexit eller rösta om man överhuvudtaget ska lämna EU.
Europa och Sverige har ett intresse av att Storbritannien inte lämnar EU utan ett avtal. Det säger Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) i Agenda.
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk kommer att ringa runt till EU:s stats- och regeringschefer för att höra hur de ställer sig till britternas förfrågan om ett framflyttat utträdesdatum. Dahlgren påpekar att det är statsminister Stefan Löfven som kommer att meddela Sveriges hållning men tillägger:
– Vi vill naturligtvis att det ska vara ett ordnat utträde. Vi vill inte att de ska krascha ut ur EU.
EU kommer troligen gå med på att skjuta upp brexitdatumet i tre månader, om inte det brittiska parlamentet röstar igenom brexitavtalet veckan som kommer, enligt uppgifter till The Sunday Times.
Unionen är redo att göra en ”mjuk förlängning”, vilket skulle innebära att Storbritannien kan lämna tidigare än i februari om allt är på plats, skriver tidningen.
Enligt uppgifterna kommer EU att följa utvecklingen i det brittiska parlamentet innan man fattar något beslut om förlängning.
Sex av tio väljare vill se ett politiskt samarbete med Sverigedemokraterna i frågor där åsikterna stämmer överens, enligt en Sifo-mätning som gjorts på uppdrag av Expressen. För tre år sedan var siffran 38 procent av väljarna.
– Vi ser stegvis mer acceptans för att samarbeta med SD. För första gången på 100 år ser vi en väldigt kraftig förändring av den politiska arenan, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo.
Viljan att samarbeta med SD är störst bland Moderaternas och Kristdemokraternas väljare, där 85 respektive 95 procent ställer sig positiva.
Anledningen till att viljan att samarbeta med Sverigedemokraterna ökar bland väljarna är dels att partiet har vuxit, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo till Expressen. SD och andra partier har även rört sig allt närmre varandra i frågor rörande invandring och lag och ordning.
– SD har vuxit sig starkt och blivit en maktfaktor. Samtidigt har andra partiers politik delvis flyttat på sig medan SD breddat sig i väljarnas ögon, säger Toivo Sjörén.
Sex av tio väljare vill se ett politiskt samarbete med Sverigedemokraterna i frågor där åsikterna stämmer överens, enligt en Sifo-mätning som gjorts på uppdrag av Expressen.
En stor svensk bilimportör håller inne med sina leveranser av laddbilar och elhybrider till nästa år för att då kunna registrera så många lågutsläppsfordon som möjligt, skriver DN. Flera källor vittnar om liknande agerande bland biljättarna.
Trots att bilarna i vissa fall står klara och väntar på att levereras till kunderna hålls fordonen kvar för att undvika böter i samband med de skärpta utsläppskraven nästa år.
Per Witasp har väntat på sin elbil sedan i våras och frågar sig hur det ens är rimligt.
– Att jag ska få 2019 års modell levererad 2020 när det normalt sett är tvärt om?
Bara tre företag i Sverige har konkreta planer på att fånga in koldioxid – trots att tekniken kan vara nödvändig för att vi ska kunna nå både det svenska klimatmålet och Parisavtalet, rapporterar Ekot.
– Vi behöver egentligen alla olika åtgärder för att nå det här. Det är en väldigt stor utmaning att nå det här 1,5 graders-målet. Även 2-graders målet är en stor utmaning, säger Filip Johnsson, professor på Chalmers tekniska högskola.
Företagen som planerar koldioxidinfångning är byggmaterialföretaget Cementa, oljebolaget Preem och energiföretaget Stockholm Exergi.
Framtidens skyfall över Skandinavien blir sannolikt betydligt kraftigare än klimatforskningen hittills har visat, skriver TT.
Slutsatsen baseras på en svensk klimatmodell som simulerar bildning av enstaka ovädersmoln. En konsekvens blir att säkerhetsmarginalerna vid stadsplanering behöver skärpas, menar forskarna. Det kan bland annat handla om bättre förutsättningar för avrinning och dagvatten.
– Det är väldigt tydliga resultat, som är viktiga att ta hänsyn till i arbetet med att klimatanpassa våra städer, säger Erik Kjellström, professor i meteorologi vid SMHI.
Efter oktober 2017 finns inga säkra uppgifter om antalet apatiska barn i Sverige, rapporterar SVT Nyheter. Enligt Socialstyrelsen vårdades 173 asylsökande för uppgivenhetssyndrom mellan 2014 och 2016, men sedan dess saknas uppdaterade uppgifter.
– Det krävde en stor arbetsinsats, och därför har vi än så länge inte kunnat uppdatera skattningarna där, säger en utredare och statistiksamordnare på myndigheten.
Inte heller vägledningen kring hur vården ska hantera barns uppgivenhetssyndrom har uppdaterats sedan 2013, och flera läkare har nu krävt att råden ses över. Debatten om de apatiska barnen har tagit ny fart efter ett reportage i magasinet Filter.
Opinion Poängen med bosättningslagen är att förbättra integrationen när antalet nyanlända som hänvisas till olika kommuner fördelas efter arbetsmarknadsförutsättningar och befolkningsstorlek. Men i stället väljer storstadskommuner att göra absolut minimum under etableringstidens två år, för att sedan skicka vidare personerna och friskriva sig från ansvar, skriver tre S-politiker i SvD Debatt.
I Kramfors kommer 57 personer få försörjningsstöd och samtliga dessa har flyttat dit från Stockholms län. Bara i år har Solna flyttat 14 personer till Kramfors kommun – vilket för Solna kanske är ett effektivt sätt att få till en bra statistik, men som för Kramfors blir en betungande kostnad, skriver debattörerna.
Att flytta kostnaden och ansvaret för integrationen från storstadskommunerna i den här takten är inte hållbart. Effekten av bosättningslagen uteblir om större kommuner, där förutsättningarna för integration och egen försörjning är bättre, skjuter ifrån sig ansvaret, menar de.
Opinion Moderaternas partistämma och Johnsons brexitutmaningar. Det är några av de ämnen som tas upp i morgonens ledarsidor.
Med M-stämman färskt i minne skriver Göteborgs-Postens Karin Pihl att hon inte håller håller med partiledare Ulf Kristersson om att partiet är Sveriges just nu viktigaste politiska kraft. Trots hans ambition att vara den ”vuxna i rummet” är utmaningarna för många, menar hon.
”Moderaternas ambition att förändra Sverige är det inget fel på, men de måste nog börja med att förändra det egna partiet”, skriver hon, syftandes på att ledningen emellanåt kritiserar den tidigare regeringen Reinfeldt, där både Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson var statsråd.
När det gäller brexit reflekterar såväl DI:s PM Nilsson som BT:s Mikael Hermansson över helgens turbulens, där Nilsson ändå ser en chans för Johnson att visa sig som en ”kraftfull europeisk ledare” om han lyckas.
”Han misstolkas ofta som en skamlös populist. Men han har en intressant idé om Londons roll i världen, tydligt uttalad i lördagens tal i parlamentet”, skriver PM Nilsson.
Moderatledaren Ulf Kristersson är inte orolig för att inkomstklyftorna i Sverige ska öka med Moderaternas skattepolitik, säger han i Agenda.
SVT:s granskning visar att höginkomsttagare gynnas mest av M:s skattepolitik. Ulf Kristersson, som tjänar 176 000 kronor i månaden, får 10 500 kronor mer i plånboken med M:s politik. En person som tjänar 30 000 kronor får 300 kronor mer. Kristersson menar att det inte är orättvist eftersom de som tjänar mer också betalar mer i skatt.
– Jag är inte så bekymrad över inkomstklyftor så länge de är förändringsbara, så länge man kan jobba sig in i dem, så länge man kan få bättre lön, säger han.
På partistämman i Västerås har Moderaterna föreslagit ytterligare ett jobbskatteavdrag, vilket partiet menar är bra för sysselsättningen. Men Eva Mörk, professor i nationalekonomi, säger i SVT:s ”Agenda” att det inte går att vetenskapligt bevisa att avdragen faktiskt påverkat sysselsättningen.
De positiva effekter som noterades när jobbskatteavdragen infördes kan lika gärna bero på försämrad sjukpenning och a-kassa som infördes samtidigt.
– De är så övertygade om att det här är bra. De bryr sig inte om att ta reda på om det verkligen är bra eller inte, säger Eva Mörk om Moderaternas vurm för jobbskatteavdragen.
Minst sju personer har dött i de pågående protesterna i Chile, rapporterar flera medier. Fem omkom när plundrare satte eld på en klädfabrik i en förort till huvudstaden Santiago, och två dog i helgen i samband med att en mataffär sattes i brand.
Protesterna startade med kritik mot höjda priser på tunnelbanebiljetter, men gäller nu regeringens ekonomiska politik i stort. Militärtrupper har skickats ut på landets gator för första gången sedan Pinochets diktatur.
– Vi är i krig med en mäktig fiende som är beredd att ta till gränslöst våld, säger presidenten Sebastian Piñera i ett uttalande.
Undantagstillståndet som i helgen utlystes i Santiago utökades under söndagen till att omfatta flera städer.
Chilenska myndigheter har utfärdat utegångsförbud i huvudstaden Santiago för andra kvällen i följd. Detta efter de våldsamma protester som präglat staden de senaste dagarna.
Efter klockan 19.00 lokal tid ska invånarna ”vara hemma och hålla sig lugna”, enligt den chilenska arméns chef Javier Iturriaga.
Demonstrationerna i huvudstaden mot den sociala ojämlikheten och skattehöjningar har skakat den chilenska regeringen som tvingats dra tillbaka ett förslag om prishöjningar i kollektivtrafiken.
