Därför är olika zoner i klassrummet bättre – för alla
Alla ska ha möjlighet att hänga med i undervisningen. Med aktiva ytor och mysiga krypin i klassrummet går det att skapa en skolmiljö som är mer inkluderande.
– Zonerna kan ses som ett bra arbetssätt för att få till en mer anpassad läromiljö, säger Lou Thorén, projektsäljare för skola på AJ Produkter.
Lugn och ro för att kunna läsa en bok eller aktiva rörelser för att hålla hjärnan på topp. Vi är alla olika när det kommer till att ta in information – och detsamma gäller barnen i skolan. Ett klassrum med olika zoner där eleverna kan varva mellan fokus och aktivitet i samvaro har därför också blivit vanligare.
– Trenden vi ser just nu är att det efterfrågas fler och fler anpassningar i skolan, så att miljön kan passa alla barn i klassen, även barn med neuropsykiska funktionsnedsättningar, så kallade NPF-diagnoser, som adhd och add – alla ska ha samma möjlighet att orka vara med i undervisningen, säger Lou Thorén, projektsäljare för skola på AJ Produkter.
TIPS
Bäst effekt har zonerna om man blandar dem, så att man både har zoner för lugna aktiviteter med exempelvis soffor och aktiva zoner med skrivbordscyklar, ståbord eller balanspallar. Är klassrummets utrymme begränsat kan det räcka med att ha en fåtölj med höga väggar för att skapa ett litet krypin.
Möjligheten att komma undan en stund men ändå vara kvar i sammanhanget gör att många barn med NPF-diagnoser klarar av längre stunder i klassrummet utan att tappa i energinivån.
– En lärare som jobbar med zoner i sitt klassrum berättade att hans elever med npf-diagnoser, som tidigare inte orkat vara kvar i klassrummet långa stunder, nu kan lyssna på genomgångar genom att sitta i en av fåtöljerna eller på en skrivbordscykel. Detta har skapat en lugnare miljö för alla barn i klassen – men viktigast av allt så kan de här två eleverna ta del av undervisningen utifrån sina egna förutsättningar.
