Det driver på avkastningen för räntefonderna
I den nya räntemiljön, som tycks vara här för att stanna, slår räntefonderna de flesta aktiefonder. Lannebos ränteförvaltare Katarina Ponsbach Carlsson reder ut hur man ska tänka kring räntefonder.
Att spara i aktier eller aktiefonder är väldigt vanligt och intresset för aktieinvesteringar har varit stekhett under de senaste åren då börsen stigit kraftigt drivet av lågräntemiljön.
När verkligheten nu ser annorlunda ut framstår sparande på börsen kanske inte längre som lika självklart. Men det finns ett attraktivt alternativ som till skillnad från både privatpersoner och många företag gynnas av högre räntor, nämligen räntefonder.
Hög avkastning i år
Att intresset för räntefonder nu är högre än tidigare kan Katarina Ponsbach Carlsson, ränteförvaltare på Lannebo Fonder, intyga.
– Tack vare att våra räntefonder har gått så bra och att folk ser att det går att få en helt annan avkastning än tidigare så har vi ganska stora inflöden i år i våra fonder, säger hon.
Lannebos räntefonder är så kallade företagsobligationsfonder. En företagsobligationsfond skiljer sig egentligen inte speciellt mycket från en aktiefond förutom att den istället för att investera i ett företags aktier investerar i obligationer utgivna av olika företag, så kallade företagsobligationer. Hittills i år har Lannebo High Yield avkastat cirka 9 procent.
Förräntningstakt
En term som är viktig att ha med sig när det gäller räntefonder och jämförandet dem emellan är förräntningstakt. Förräntningstakt är den avkastningen som fonden kommer att generera om alla obligationer hålls till förfall och inget bolag tvingas ställa in betalningar. Det ger alltså en fingervisning av vilken avkastning fonden kan generera i nuvarande makromiljö.
När marknadsräntorna stiger ökar då räntan på dessa obligationer och leder till högre förräntningstakt. Lannebo High Yield, har just nu en förräntningstakt på cirka 8,8 procent efter avgift (per 2023-10-31). Det är en nivå vi inte sett på många år för ränteinvesteringar.
Det är viktigt för oss att bolagen vi investerat i går bra men vi får inte mer betalt om det går fantastiskt, det viktigaste för oss är ju att de inte börjar gå dåligt.
Så sprids riskerna
Lannebo High Yield, den fond med högst risk bland Lannebos räntefonder, finns en del börslistade bolag men också mindre privatägda bolag. I varje fond finns 50 till 60 innehav vilket sprider riskerna. Generellt är också risknivån betydligt lägre i räntefonder jämfört med aktier eller aktiefonder.
När Katarina Ponsbach Carlsson och hennes kollegor analyserar ett bolag handlar det främst om att säkerställa att det kan betala sina räntor och fullgöra sina åtaganden, inte att det kan överträffa aktiemarknadens förväntningar.
– Det är viktigt för oss att bolagen vi investerat i går bra men vi får inte mer betalt om det går fantastiskt, det viktigaste för oss är att de inte börjar gå dåligt. De ska kunna betala sin ränta och betala tillbaka obligationen vid löptidens slut, säger hon.
Ränta det normala igen
I en tid då aktiemarknaden är skakig är företagsobligationsfonder ett möjligt alternativ för den som vill ha mer förutsägbarhet och balansera risken i ett långsiktigt sparande. Lannebo High Yield har riskklass 2 av 7 på den standardiserade riskskalan och har därmed lägre riskklass än vanliga aktiefonder.
- Med tanke på att risken är betydligt lägre än på börsen är det ett bra alternativ för den som vill ha ett lite mer förutsägbart sparande. Handlar det om pengar som ska användas inom några år är räntefonder att föredra framför aktiesparande.
Det finns heller ingenting som pekar på att vi ska tillbaka till en nollräntemiljö igen.
– Man ska se nollränteperioden som onormal och att vi nu har en ränta igen, det är det normala, säger hon.
Tre korta om Lannebo High Yeild
Lannebo
Riskinformation:
Lannebos artiklar innehåller information om värdepappersfonder och specialfonder. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
