Leif Östlings sommarprat är bara formellt personligt och han berättar inget om sina drivkrafter som framgångsrik företagsledare, skriver DN:s recensent Hans Strandberg. ”Det gnistrar aldrig till, här saknas humor”, fortsätter han – och tycker att Östlings sanningar om privatisering och avskaffade landsting känns ”lite platt”.

Alexander Hultman på GP håller med om att sommarpratet tappar fart utan det personliga. Men trots att det bitvis är ostrukturerat så tycker han ändå inte att det någonsin blir tråkigt – och mest intressant är spelet bakom Volvos försök att förvärva Scania.

Sydsvenskans Isabelle Ståhls dom är desto hårdare. ”Jag längtar efter en redaktör som kanske hade kunnat slipa fram en dramaturgi”, skriver hon – och kallar sommarpratet ett typiskt exempel på hur en person som redan har makt och inflytande får berätta sin egen version utan att bli ifrågasatt.

”Själv undrar jag vad fan jag får för public service-avgiften”, skriver hon.