Dna-släktforskning används nu skarpt inom polisen
Den dna-släktforskningsmetod som löste dubbelmordet i Linköping används nu skarpt inom Polismyndigheten, skriver TT.
Sedan 1 juli har polisen lagstöd för att använda metoden även i andra fall, såväl nya som gamla. Målet är att prova metoden på en handfull ärenden under 2025.
Erik Borendal, chef på laboratorieenheten på Nationellt forensiskt centrum (NFC), är optimistisk. Han säger att metoden inte bara kan användas i mordfall, utan även vid grova sexualbrott.
– Det finns jättestor anledning att titta på de grövsta sexualbrotten. Man kan ju tänka sig att det finns aktiva gärningsmän som fortfarande skulle kunna begå nya brott.
Polisens metod för släktforskning
Ett fall som kan bli aktuellt för släktforskning går igenom fyra steg, när man valt ut ett lämpligt ärende.
1. Dna-analys: En utvidgad analys av det biologiska spåret görs, och svaret formateras för att kunna jämföras med släktforskningsdatabaser.
2. Jämförelse med släktforskningsdatabaser: Datan förs över, och Integritetsskyddsmyndigheten informeras. Hanteringen sker separat, så att ingen annan kan söka mot det aktuella dna-spåret.
3. Träfflista och urval. Polisen får svar i form av en träfflista, och utifrån den så genomförs ganska traditionell släktforskning för att se vem gärningspersonen kan vara.
4. Träff mot person. Om en person kan pekas ut som skäligen misstänkt kan den tvingas till topsning, som sedan kan testas mot dna-spåret. Topsning kan också ske på frivillig väg och ge träff.
Källa: TT/Polisen
