”Dystopisk klimatdebatt – ett tecken på hybris?”
En apokalyptisk stämning har tagit över klimatdebatten, men konstigt nog verkar den gå hand i hand med ”business as usual”, skriver Aftonbladets kulturskribent Sven Anders Johansson.
Han anar ett inslag av hybris i klimatångesten – ett narrativ av antingen en undergång eller ett ”vi” som förvandlas till en hjälte och ”räddar klimatet”. Har alla klimatengagerade författare, filmproducenter och krönikörer rent av gjort mer skada än nytta i uppbyggandet av en känslomässig gemenskap, undrar han.
”Det enda jag vill säga är att kultursfären borde fundera en stund på sitt pompösa klimatengagemang. Är det verkligen ett tecken på insikt? Eller handlar det om något annat?”
Även SvD:s Lisa Irenius reflekterar över klimatdebattens ”dystopiska tongångar”. Vad borde man känna – rädsla, oro, flygskam? Irenius konstaterar att många debattörer på sistone kommit ut som optimister i klimatfrågan, vilket hon välkomnar.
”Inte för att den är det ”rätta” sättet att förhålla sig – det finns inget rätt sätt – utan för att den är en behövlig motvikt till rädsla, oro och domedagsprofetior.”
