Efter Sverige: Ungern säger nej till Mark Rutte
Som sista land att godkänna Sveriges Natoansökan har Ungern nu hittat något nytt att säga nej till inom alliansen, skriver AFP. Den här gången handlar det om nederländske Mark Rutte som har pekats ut som efterträdare till Jens Stoltenberg.
Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto säger att det vore ”bisarrt” att godkänna Rutte som ny Natoledare.
– Vi kan givetvis inte stödja valet till Natos generalsekreterare av en man som tidigare velat tvinga Ungern på knä, sa Szijjarto på en presskonferens enligt TT.
Enligt AFP syftar den ungerske ministern på att Rutte år 2021 sa att Ungern inte bör bli en del av EU efter att landet drivit igenom en lag som förbjuder information till minderåriga om hbtq-frågor.
Läs mer
bakgrund
Mark Rutte
Wikipedia (sv)
Mark Rutte, född 14 februari 1967 i Haag, är en nederländsk politiker för det liberala Folkpartiet för Frihet och Demokrati (VVD) och Nederländernas premiärminister sedan 14 oktober 2010.
Han var statssekreterare för sociala frågor och arbetsmarknad från 22 juli 2002 till 17 juni 2004 och statssekreterare för utbildning, kultur och vetenskap från 17 juni 2004 till 27 juni 2006 i regeringarna Balkenende I och II. Han lämnade därefter statssekreterarposten för att bli gruppledare för VVD i andra kammaren i Nederländernas parlament.
Han var VVD:s toppkandidat i valet 2006 och åter i valet 2010, där VVD blev det största partiet. År 2012 utlyste han nyval efter sammanbrott i samarbetet med PVV. I nyvalet 2012 ledde han åter partiet till valseger med partiets högsta siffror någonsin. Efter en full mandatperiod var Rutte åter toppkandidat i valet 2017 och VVD blev återigen största parti. Efter regeringsförhandlingar fick Rutte under hösten 2017 på nytt förtroendet att leda regeringen. Sedan 31 maj 2006 är han VVD:s partiledare.
Ruttes första regering som tillträdde 2010 var Nederländernas första minoritetsregering sedan andra världskriget. Regeringskoalitionen bestod av VVD och kristdemokratiska CDA och hade parlamentariskt stöd från högerpopulistiska Frihetspartiet och dess ledare Geert Wilders. På grund av oenighet kring nedskärningar i den nederländska ekonomin, drog emellertid Frihetspartiet tillbaka sitt stöd i april 2012 och den 23 april 2012 lämnade därför Mark Rutte in sin avskedsansökan till drottning Beatrix av Nederländerna. I parlamentsvalet 2012 vann VVD 41 mandat och partiet fortsatte att vara de största partiet i andra kammaren, vilket, efter en regeringsombildning, resulterade i att Rutte påbörjade sin andra mandatperiod. Ruttes andra regering tillträdde 5 november 2012, och är en majoritetsregering där VVD regerar tillsammans med Arbetarpartiet.
Efter fem års regerande var det dags för ordinarie val under 2017. I parlamentsvalet 2017 vann VVD 33 mandat och blev trots ett opinionstapp åter det största partiet i andra kammaren. Efter en rekordlång regeringsombildning påbörjade Rutte sin tredje regering Rutte III som tillträdde 26 oktober 2017. Regeringen och Rutte lämnade in sin avskedsansökan den 15 januari 2021 efter kritik mot regeringens roll i en bidragsskandal.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
