Turkiets omstridda köp av det ryska luftvärnssystemet S-400 är redan genomfört meddelar landets president Recep Tayyip Erdogan, enligt Reuters.

– Affären är klar. Jag hoppas att systemet kommer att levereras till vårt land nästa månad, säger Erdogan.

Köpet har väckt ont blod i USA som har hotad med att stoppa en försäljning av stridsplanet F-35 till sin Nato-allierade. Landet har nyligen avbrutit all utbildning av turkiska piloter.

Erdogan uppger dock att han hoppas att affären ska genomföras och att USA inte har legitima skäl att stoppa den, skriver AFP.

Saab kommer senare i år att börja testflyga en kapselliknande störsändare mot elektroniska attacker på Gripen C/D. Förhoppningen är sälja systemet till andra flygvapen inom Europa, skriver Flight Global.

– Inom Nato finns det ett stigande intresse för denna typ av förmåga. Vi har konkurrenter så klart men vi anser detta vara det mest avancerade systemet, säger Petter Bedoire, Saabs försäljningschef inom elektronisk krigföring.

Saab har redan börjat undersöka hur störsändaren skulle kunna användas på andra plan än Gripen, däribland Eurofighter och Panavia Tornado.

Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att militäralliansen är redo att använda alla medel för att svara mot potentiella cyberattacker, rapporterar AFP.

Varningen kommer samtidigt som gruppens medlemmar är på sin vakt mot eventuella påverkansförsök i EU-parlamentsvalet. Brittiske utrikesministern Jeremy Hunt säger att Storbritannien har delat uppgifter om rysk cyberaktivitet under de senaste 18 månaderna med 16 andra Natoländer.

– För att avskräckning ska ha full effekt måste potentiella angripare veta att vi inte är begränsade till att reagera i cyberrymden om vi attackeras i cyberrymden, sa Stoltenberg under en presskonferens i London.

– Vi kan och kommer att använda hela utbudet av möjligheter till vårt förfogande.

Såväl Frankrikes president Emmanuel Macron som Tysklands förbundskansler Angela Merkel har talat om behovet av en EU-armé. Det finns beslut om en militär ledningscentral och en gemensam försvarsfond men i Sverige splittrar frågan partierna.

Malin Björk, toppkandidat för V i EU-valet, säger i Aktuellt att en EU-armé vore att undergräva Sveriges alliansfrihet.

– Det här är att på bakvägen ansluta sig till en militär allians, säger Björk.

Liberalernas toppnamn i EU-valet, Karin Karlsbro, menar att det rör sig om en viktig form av grannsamverkan. Partiet kan tänka sig att ingå i både en EU-armé och Nato.

– Vi ser ett aggressivare Ryssland under Putin. Det handlar om militära hot och ökad aktivitet inom informationskrigsföring, och i det står vi starkare tillsammans, säger Karlsbro.

Opinion Försvarsmaktens remissvar om utredningen om huruvida Sveriges inställning till FN-konventionen om att förbjuda kärnvapen visar att man ingått kärnvapennära samarbeten utan att möta politiskt motstånd. Det skriver flera debattörer inom fredsrörelsen på DN Debatt.

Enligt debattörerna visar svaret att Sverige ingår i samarbeten med Natoländer som innebär ”en implicit nukleär dimension”.

”De strider mot den kompromisslösa hållning till kärnvapen som har en stark grund i opinionen, officiella politiska uttalanden och bilden av Sverige i resten av världen.”

FN, EU, USA och G7-länderna manar parterna i konflikten i Libyen till vapenstillstånd, skriver TT. Samtidigt meddelar Nato-chefen Jens Stoltenberg att han är ”djupt oroad” av de upptrappande våldet.

– Den nuvarande militära insatsen och offensiven mot Tripoli ökar det libyska folkets lidande och sätter civila i fara, säger den militära alliansens generalsekreterare i ett uttalande.

Tusentals boende i huvudstaden Tripoli har tvingats fly då krigsherren Khalifa Haftars östlibyska närmat sig staden.

Världen är mindre förutsägbar i dag än när Nato grundades för 70 år sedan. Det säger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg i en intervju med Der Spiegel. Under kalla kriget stod hundratusentals soldater redo för konfrontation.

– Den här konfrontationen mellan Nato och Warszawapakten var väldigt farlig, men samtidigt mycket förutsägbar. I dag har vi färre soldater, färre kärnvapen och Warszawapakten är historia. Men vi upplever en ny osäkerhet, säger Stoltenberg till tidningen och nämner bland annat den ryska annekteringen av Krim.

Nato vill inte se att det blir något nytt Kalla kriget mot Ryssland, säger generalsekreterare Jens Stoltenberg i sitt tal på militäralliansens 70-årsjubileum.

Stoltenberg pratade om hotet från Ryssland och lät meddela att Nato inte har någon avsikt att utplacera markbaserade nukleära missiler i Europa.

– Vi vill inte ha någon ny kapprustning. Vi vill inte ha ett nytt kallt krig. Men vi får inte vara naiva, säger han.

USA:s president Donald Trump hävdade på en presskonferens med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att hans pappa föddes i Tyskland – trots att han föddes i New York, skriver The Guardian.

Det var i samband med att han kritiserade Tysklands förbundskansler Angela Merkel för att landet inte betalar sin del till militäralliansen som kommentaren kom.

– Jag respekterar Angela och jag respekterar landet. Min pappa kommer från Tyskland, var tysk, han föddes på en fantastisk plats i Tyskland så jag har fina känslor för Tyskland.

Presidenten har tidigare felaktigt hävdat att hans pappa föddes i det europeiska landet.

Nato har anledning att fira och det är inte bara för att försvarsalliansen firar 70 år. Det skriver Politicos David Herszenhorn och Nahal Toosi i en analys inför mötet i Washington DC den här veckan.

Donald Trump har slutat att hinta om att lämna Nato och i stället blivit något av en hejarklack. Skribenterna pekar på att Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg träffade USA:s president i går och att Trump då sa att han är med Stoltenberg ”till 100 procent”.

Samtidigt har Nato stora frågor att diskutera när man nu möts. Herszenhorn och Toosi nämner försvarsalliansens förmåga att hantera asymmetriska hot, såsom terrorism och cyberattacker, samt misslyckandet med att stoppa Rysslands aggressioner.

The Atlantics Neil Hauer skriver i en analys att det transatlantiska samarbetet har sett bättre dagar och hänvisar till att Trump kallat Nato för ”överflödigt”. Men i östra Europa lever hotet från Ryssland, skriver Hauer. Han pekar på Georgien som ett land där ett Nato-medlemskap ses som närmast heligt.