Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är oroad för att attacken mot oljeanläggningar i Saudiarabien i lördags ska leda till ökade spänningar, rapporterar AFP. Han anklagar även Iran för att destabilisera regionen.

– Vi uppmanar alla parter att förhindra att sådana här attacker inträffar igen eftersom det kan ha negativa konsekvenser för hela regionen, sa han.

Uttalandet var Stoltenbergs första efter drönarattacken, som Huthirebellerna tagit på sig, men som USA och Saudiarabien menar att Iran ligger bakom.

Irans utrikesdepartement förnekar all inblandning.

USA lär sig mycket från den misslyckade robotexplosionen i Ryssland, skriver president Donald Trump på Twitter. Detta efter nyheten om att landets underrättelsetjänst tror att Ryssland vid explosionen på en militärbas i Dvinabukten använde en kryssningsrobot kallad SSC-X-9 Skyfall.

”Vi har liknande, men mer avancerad teknik”, skriver han och fortsätter: ”Den ryska ’Skyfall’-explosionen gör människor oroliga för luften omkring anläggningen och mycket längre bort. Inte bra!”

SSC-X-9 Skyfall är en kryssningsrobot som uppges drivas av en liten kärnreaktor, vilket gör att den kan färdas längre än normalt. Ryssland har tidigare medgett att ”kärnkraftsarbetare” var inblandade i explosionen på militärbasen samt att strålningsnivåerna höjdes i området.

USA:s underrättelsetjänst tror att Ryssland vid explosionen på en militärbas i Arkangelsk i Dvinabukten använde vad Nato kallar en SSC-X-9 Skyfall, skriver New York Times.

SSC-X-9 Skyfall är en kryssningsrobot som president Vladimir Putin hävdat kan nå alla världens hörn eftersom den delvis drivs av en liten kärnreaktor, vilket innebär att det vanliga distanshindret inte längre är något problem. Kryssningsroboten är dessutom designad att färdas på en lägre höjd, vilket gör att det är omöjligt för USA:s nuvarande antimissilsystem att stoppa den.

”Vår misstanke är att någonting gick snett under eller efter Rysslands test av sin kryssningsrobot med en kärnreaktor”, skriver de amerikanske vapenkontrollspecialisten Jeffrey Lewis enligt The Guardian.

Ryssland har sedan tidigare medgett att ”kärnkraftsarbetare” var inblandade i explosionen samt att strålningsnivåerna höjdes i området.

USA kommer att lägga i en högre växel i utvecklingen av nya robotsystem, till följd av det havererade INF-avtalet. Det meddelar försvarshögkvarteret Pentagon, enligt AFP.

Under fredagen meddelade USA att man drar sig ur avtalet, som slöts 1987 med målet att avveckla alla medeldistansrobotar med en räckvidd på mellan 500 och 1 500 kilometer. USA motiverade det med att Ryssland bryter mot avtalet, något ryssarna förnekar.

Ansvaret för att det historiska kärnvapenavtalet mellan USA och Ryssland nu har fallit vilar helt på Ryssland, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en presskonferens på fredagen.

Han backar också fullt upp USA:s president Donald Trump i bedömningen att Ryssland bröt mot INF-avtalet.

– Inget avtal är effektivt om det bara respekteras från en sida. Ryssland bär enskilt ansvaret för paktens död, säger han.

Natos eventuella svar kommer vara välavvägt och balanserat, uppger generalsekreteraren.

– Vi vill inte ha en ny kapprustning, säger han.

I dag faller formellt det historiska kärnvapenavtal som USA och Ryssland slöt 1987 för att hindra ett kärnvapenkrig, rapporterar flera medier.

Hotet från USA:s president Donald Trump om att han ville avsluta INF-avtalet (Intermediate-Range Nuclear Forces Treaty) kom för flera månader sedan men en sista dag för Ryssland att leva upp till avtalets villkor sattes till 2 augusti.

Trump menar att Ryssland bryter mot villkoren som förbjuder långdistansrobotar. USA:s allierade i Nato gav stöd till den amerikanska bilden att Ryssland utvecklar en ny robottyp.

Efter Trumps besked om utträde övergav även Rysslands Vladimir Putin avtalet.

USA stoppar försäljningen av stridsplanet F-35 till Turkiet efter att landet köpt missilsystem från Ryssland, rapporterar Wall Street Journal.

Donald Trump meddelade motvilligt att Turkiet nu förbjuds att köpa över 100 plan och skyllde på den tidigare Obama-administrationen för att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ”tvingats in i en tuff situation”, skriver CNN.

– Det är många jobb och ärligt talat har jag alltid haft en väldigt god relation med Erdogan, sa Trump.

Den amerikanske presidenten nämnde ingenting om de sanktioner som Washington tidigare hotat med om köpet skulle genomföras.

Beskedet om att Sverige inte kommer att skriva under FN:s konvention om kärnvapenförbud var väntat, enligt SVT:s reporter Jonas Olsson.

– Sverige kan inte ha kakan och äta den. Vi har ett nära samarbete med flera kärnvapenmakter i och med vårt samarbete med Nato, så det går inte att skriva på avtalet som det ser ut nu, säger han till den egna kanalen.

Han lyfter fram att frågan splittrar Socialdemokraterna internt – och att den är ännu mer kontroversiell inom delar av Miljöpartiet.

DN:s säkerhetspolitiska reporter Mikael Holmström menar också att frågan om avtalet är känslig inom S.

– Två traditionella linjer inom partiet krockar med varandra, fredsvänner och försvarsvänner. Eller om man så vill idealister och realister, säger han i en kommentar.

Den första leveransen av Rysslands mest avancerade luftvärnssystem, S-400, har anlänt till Turkiet, rapporterar flera medier med hänvisning till försvarsdepartementet i Ankara.

Turkiet tillhör Nato och köpen av ryskt luftvärn har lett till amerikanska hot om att skrota vapenavtal mellan USA och Turkiet. Dock har USA:s president Donald Trump haft en oklar position i frågan.

Det väntas fler leveranser de kommande dagarna.

Opinion Samarbetet med andra länder och partnerskapet med försvarsalliansen Nato måste fortsätta för att Sverige ska kunna stärka sin militära förmåga, skriver försvarsminister Peter Hultqvist (S) i DN Debatt.

Genom samarbetet med andra höjer vi tröskeln för eventuella hot eller angrepp, fortsätter han. Att avbryta eller på annat sätt rubba dessa samarbeten skulle vara skadligt för Sveriges säkerhet och för landets trovärdighet vid en katastrof eller ett angrepp.

Hultqvist understryker att Sverige ska fortsätta vara militärt alliansfritt. Men med en allt osäkrare omvärld och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är samarbeten med andra länder en viktig del i regeringens försvars- och säkerhetspolitiska strategi, vilket regeringen ämnar att fördjupa.