Nato och den svenska coronahanteringen är två av de ämnen som tas upp på dagens svenska ledarsidor.

DN:s ledarsida anklagar regeringen för att selektivt välja att ta äran för det som fungerar i Sveriges hantering, och ducka ansvar för det som gått mindre bra.

Sydsvenskan frågar sig hur det kan ha tagit så lång tid innan regeringen började arbeta på den pandemilag som väntas börja gälla i mars nästa år:

”Tog regeringen alltså semester från utvecklingen av nya juridiska redskap mot pandemin? Eller antogs det bara att smittspridningen inte skulle ta hög fart på nytt?”

Både Expressen och Svenska Dagbladets Henrik Sundbom välkomnar beskedet att en riksdagsmajoritet nu är för en så kallad Natooption. Sundbom beskriver det som ett viktigt steg framåt för den svenska Natodebatten:

“Det kan tyckas vara ett litet steg, men den långsiktiga innebörden för svensk säkerhetspolitik ska inte underskattas.”

M-ledaren Ulf Kristersson kommenterar på Instagram att Sverige för första gången har en riksdagsmajoritet som vill se en så kallad Natooption.

”I dag skedde något historiskt”, skriver han i inlägget och förtydligar att det innebär att Sverige ”i klartext berättar för omvärlden att vi när vi själva vill, kan ansöka om ett fullvärdigt medlemskap i Nato”.

Kristersson menar att Sverigedemokraternas besked innebär att Sveriges säkerhetspolitiska linje kan moderniseras.

”Det är viktigt både för oss själva och för säkerheten i vårt närområde. Och det är en hälsosam tillrättavisning av regeringen, som för husfridens skull inte vill prata om Nato alls”, skriver han.

Kristersson skriver också att han förväntar sig att regeringen ställer sig bakom majoritetens linje.

Sedan Sverigedemokraterna meddelat att partiet svänger i frågan är nu en riksdagsmajoritet för att ha en Natooption inskriven i Sveriges säkerhetspolitiska linje.

Utrikesminister Ann Linde (S) är kritisk och menar att det är negativt för svensk säkerhet.

– Detta är en betydelsefull negativ händelse för säkerheten för oss i Sverige. Sådana här beslut ska diskuteras gemensamt, det ska tas med stora majoriteter, säger Linde.

Riksdagens sammansatta försvars- och utrikesutskott beslutade på onsdagen om ett tillkännagivande till regeringen. Det innebär att en så kallad Natooption ska föras in i Sveriges säkerhetspolitiska linje, skriver TT.

En Natooption innebär inte att Sverige ska söka medlemskap i försvarsalliansen. Syftet är att Sverige ska vara förberett för att snabbt kunna ansluta sig om det skulle behövas.

Sverigedemokraternas vändning i Natofrågan bygger på en ambition om ett förstärkt försvarssamarbete med Finland. Det skriver partiledaren Jimmie Åkesson, den säkerhetspolitiske talespersonen Björn Söder och försvarspolitiske talesperson Roger Richthoff på Aftonbladet debatt.

Tidigare i dag meddelade SD att man nu är för att Sverige uttalar en så kallad Natooption, vilket är en möjlighet att gå med i försvarsalliansen.

”Sakpolitiskt innebär inte detta någon avgörande förändring i vår politik. Det innebär inte att vi ändrat uppfattning i frågan om ett svenskt medlemskap i Nato. Konkret innebär Natooptionen i stället en harmonisering med Finlands synsätt och att vi får en utökad handlingsfrihet”, skriver de.

Sverigedemokraterna svänger i sin hållning om ett svenskt medlemskap i Nato och öppnar nu för möjligheten att gå med i försvarsalliansen, rapporterar Svenska Dagbladet.

Beskedet innebär att det för första gången finns en riksdagsmajoritet för en så kallad Natooption, skriver tidningen.

Däremot är det inte klart vad det innebär i praktiken, eftersom ett medlemskap enligt Moderaternas och Kristdemokraternas motion måste grundas i ”ett brett folkligt och parlamentariskt stöd”.

Beskedet från SD kom på onsdagen i utrikes- och försvarsutskottet, i samband med att regeringens proposition om totalförsvaret justerades.

I en debattartikel i Aftonbladet skriver partiledaren Jimmie Åkesson, säkerhetspolitiska talespersonen Björn Söder och försvarspolitiska talespersonen Roger Richthoff att Sverige en Natooption kan ”stärka försvarssamarbetet med Finland”.