Tysklands förbundskansler Angela Merkel stämmer inte in i Emmanuel Macrons kritik mot Nato.

I en intervju med The Economist sa Macron att Nato ”går mot hjärndödhet och att Europa borde ta sitt öde i egna händer. Merkel, som i dag träffade Natochefen Jens Stoltenberg, säger att Macrons utspel var ”drastiskt”.

– Vi har problem som vi måste ta itu med, men jag tycker att sådana svepande omdömen är onödiga, sa Merkel.

USA:s bristande ledarskap för Nato har gjort att EU måste ta sitt öde i egna händer. Det säger Frankrikes president Emmanuel Macron i en intervju med The Economist.

– Vi ser hur Nato går mot hjärndödhet, säger Macron.

Enligt den franske presidenten visar USA tecken på att ”vända Europa ryggen”. Han exemplifierar med Donald Trumps beslut att dra tillbaka amerikanska soldater från Syrien.

– Europa står inför ett vägskäl. Vi måste börja agera som en geopolitisk stormakt, annars kommer vi inte att kunna kontrollera vårt eget öde, säger han.

Natochefen Jens Stoltenberg kräver på nytt att Rysslands militära närvaro i östra Ukraina upphör. Det det gjorde han klart under onsdagen, skriver AFP.

Samtidigt välkomnar Stoltenberg att den ukrainska armén och de Moskva-stödda rebellerna har meddelat att de drar tillbaka sina styrkor från området. Tillbakadragandet är en förutsättning för ett kommande första möte mellan den ryske presidenten Vladimir Putin och hans ukrainske kollega Volodymir Zelenskyj.

USA ska placera fler än 50 stycken F-35A Lightning II stridsflygplan i Europa fram till slutet av 2021, uppger USA:s flygvapen för SVT.

De nya flygplanen kan bära taktiska kärnvapen av typen B61 och ingår i moderniseringen av äldre amerikanskt stridsflyg i Europa.

– Den samlade Nato-förmågan för avskräckning av ryska militära aktioner ökar dramatiskt, säger Mike Winnerstig, enhetschef på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Moderaternas utrikespolitiske talesperson Hans Wallmark menar att ett framtida svenskt Nato-medlemskap som partiet vill se inte påverkas av den pågående offensiven i Syrien där Nato-landet Turkiet gått in i nordöstra delen av landet.

– Det är viktigt att komma ihåg att det inte är Nato som agerar när Turkiet angriper Syrien, det är ett enskilt land, säger Wallmark i P1-Morgon.

Janine Alm Ericson, gruppledare för Miljöpartiet i riksdagen och ledamot i utrikesutskottet, ser en splittring i försvarsalliansen.

– USA:s abdikering att stödja kurderna i deras kamp mot IS visar att det är snabba kast och det är alltid dåligt för säkerhetspolitiken som bygger på stabilitet och ömsesidig förståelse, säger Alm Ericson.

Natos försvarsministrar kritiserade Turkiet för den militära insatsen i Syrien, skriver AFP. Man erkände samtidigt att det är svårt att sanktionera mot sin strategiskt viktiga allierade.

Natochefen Jens Stoltenberg sa på torsdagen när Natos tvådagarsmöte inleddes att diskussionen inom alliansen har varit öppen och utan dispyter.

– Vi har sett oenigheter tidigare, men den transatlantiska alliansen har bestått, sa han enligt nyhetsbyrån.

Stoltenberg betonade även att ministrarna enats kring behovet att upprätthålla en enad kamp mot IS i Syrien, Irak och Afghanistan.

Inom Nato har framför allt Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen varit tydlig med att landet fördömer den turkiska insatsen och även USA-kollegan Mark Esper har varit tydlig med sin kritik.

– Turkiet har satt oss alla i en förfärlig situation, sa han tidigare i dag.

Turkiet kommer troligen att få någon typ av reprimand från Nato efter landets offensiv i Syrien. Det bedömer Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet, inför militäralliansens försvarsministermöte i Bryssel i dag, skriver TT.

Natomedlemmen Turkiet slöt ett avtal med Ryssland nyligen om ett samarbete vid den syriska gränsen.

– Att Turkiet på det sättet lierar sig med en stat som är den potentiella fienden till Nato är ju utomordentligt uppseendeväckande, säger Jan Hallenberg.

Enligt Hallenberg kan Nato komma att ifrågasätta Turkiet alternativt fördöma landets agerande.

Opinion Om Sverige blir medlem i Nato skulle vi kanske tvingas att stå vid Turkiets sida i en upptrappad konflikt i Syrien – vet svenska folket om det? Den frågan ställer sig SD-politikerna Björn Söder och Roger Richthoff i ett inlägg på SvD Debatt.

Debattörerna lyfter ett scenario där Syrien och Ryssland slår tillbaka mot Turkiet på turkiskt territorium och där Turkiet åberopar Natos artikel 5, där övriga länder ska hjälpa det land som attackeras. Söder och Richthoff menar att situationen i Syrien nu har tystat svenska Natoförespråkare.

”Och det finns givetvis all anledning till detta”, skriver de.

Opinion Flera svenska ledarskribenter tar i dag upp den senaste tidens utveckling i Syrien.

Aftonbladets Jonna Sima menar att den geopolitiska kartan ritas om när syriska trupper tar sig norrut för att konfrontera den turkiska invasionen av ladet. ”Donald Trumps halvkokta "America first"-strategi kan i värsta fall leda till att vi inom kort står inför ännu ett storskaligt krig i Mellanöstern”, skriver hon.

Ledarskribenten Mats Skogkär på Sydsvenskan menar att Rysslands president Vladimir Putin framstår som en möjlig vinnare eftersom han till skillnad från Trump inte överger sin allierade, Syrien. ”Han kan förnöjt åse hur sprickorna i försvarsalliansen Nato mellan Turkiet och USA vidgas och hur USA:s ställning i regionen försvagas”, skriver Skogskär.

UNT:s Sakine Madon skriver att statsminister Stefan Löfven i det här läget borde veta bättre än att glorifiera EU:s flyktingavtal med Turkiet. ”När nu Erdogan hotar EU med att skicka syriska flyktingar västerut ska man ha i åtanke att det krig som Turkiet har startat kommer leda till betydligt fler desperata människor på flykt”, skriver hon.

Opinion Turkiets intåg i Syrien väcker reaktioner på de svenska ledarsidorna. Efter att USA gett grönt ljus till den turkiska offensiven öppnas nu nya frontlinjer, skriver Svenska Dagbladets ledarskribent Daniel Schatz, som har läst den franske filosofen Bernard-Henri Lévys bok.

”I detta geopolitiska maktvakuum växer sig, enligt Lévy, de fem auktoritära ’kungarna’ – Iran, Turkiet, Ryssland, Kina och radikala islamistiska grupper – allt starkare”, skriver Schatz.

Ett krig mot kurderna kan hjälpa Erdogan i det stundande valet, tror Borås tidnings oberoende moderata ledarsida. EU, fortsätter tidningen, står handfallet eftersom unionen har låtit bakbinda sig av ”ett omoraliskt flyktingavtal med Erdogan”, vilket ger Turkiet ett ytterligare överläge.

Socialdemokratiska Arbetarbladets Robert Sundberg påminner om att USA och Turkiet är de två största militärmakterna i försvarsalliansen Nato.

”Ändå är de fyra borgerliga partierna för en svensk anslutning”, skriver han.