Makedoniens namnbyte är tänkt att öppna dörrar in i EU och Nato – men riskerar även att sätta djupa politiska ärr i landet, skriver Politico.

– Den största bedriften i den här processen är att skapa stabilitet, säger Ljupcho Petkovski, chef för den Skopje-baserade tankesmedjan Eurothink, till sajten.

Landets opposition menar att kampanjen för namnbytet präglats av politiskt fulspel, vilket konfliktanalytikern Eric Manton tror riskerar att sätta käppar i hjulet i framtiden:

– Kommer vissa EU-länder utvärdera processen och anse att de värderingar den visar på går emot EU:s, och därmed utgör ett hinder för EU-ambitionerna? frågar han sig.

Opinion Fokus under de kommande åren bör ligga på att stärka det svenska försvarets förmåga. Det skriver Hans Wallmark, Beatrice Ask och Karin Enström, Moderaternas företrädare i försvarsberedningen, på SvD Debatt. Trion tycker att en annan viktig satsning är att Sverige går med i Nato.

”Dagens allianslöshet gör oss sårbara. Ett medlemskap bidrar till ökad stabilitet och förutsägbarhet i hela Östersjöområdet”, skriver de.

Wallmark, Ask och Enström, som tycker att M-KD-budgeten som nyligen antogs var ett viktigt steg i rätt riktning, skriver att M kommer att fortsätta arbeta för ett stärkt försvar och ett fördjupat samarbete med andra länder.

Makedoniens parlament har röstat ja till att ändra i konstitutionen så att landet kan byta namn till Nordmakedonien.

Ett sådant namnbyte skulle innebära slutet på en långdragen namnstrid med Grekland – och öppna dörrar för landet att försöka gå med i EU och Nato.

Nu återstår för Greklands parlament att ratificera avtalet innan namnbytet kan träda i kraft.

Opinion 2019 bör bli året då Sverige undertecknar FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen, skriver flera S-debattörer på SvD Debatt.

Frågan har lett till diskussioner inom regeringen efter att USA och Nato gjort påtryckningar mot Sverige om att inte skriva under. Debattörerna skriver att det mest rör sig om ”skrammel” och hänvisar till att de länder som har undertecknat inte har drabbats av några sanktioner från USA.

Man konstaterar också att det finns ett stort folkligt stöd för ett undertecknande – 85 procent enligt en Sifo-mätning.

Den stabilitet som rått i stora delar av världen sedan andra världskriget rubbades under 2018, skriver The Guardians Simon Tisdall i en analys av året som gick.

Tidigare robusta organisationer som Nato, WTO och IMF utmanades av framför allt Donald Trump, skriver han. Den amerikanske presidenten drog sig även ur FN:s människorättsråd samtidigt som Ryssland och Kina blockerade resolutioner mot Syriens president Bashar al-Assads användning av kemvapen mot den egna befolkningen.

”Det var ett år då världen tog ett steg tillbaka [...] bindande avtal upphävdes, multilaterala organisationer svärtades ner, internationell rätt ignorerades och FN:s auktoritet utmanades på ett aldrig tidigare skådat sätt”, skriver han.

Diplomaten Richard Haas är inne på ett liknande spår i en analys i Foreign Affairs. Det relativa lugn som föranleddes av två världskrig är på väg att upphöra, menar han.

”Den goda nyheten är att det är långt ifrån oundvikligt att världen är på väg mot en katastrof. Den dåliga nyheten är att det är långt ifrån säkert att det inte är på väg att ske.”

Kosovos parlaments beslut om att rösta ja till en egen armé är olägligt. Det uppger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i ett pressmeddelande.

”Jag beklagar att det här beslutet fattades trots att Nato uttryckt sin oro”, skriver han.

Stoltenberg uttrycker att Nato stödjer utvecklingen av Kosovos säkerhetsstyrkor i dess nuvarande form. Däremot kommer Nato nu behöva ompröva nivån för sitt engagemang i Kosovos säkerhetsstyrkor.

”Alla sidor måste se till att dagens beslut inte längre kommer att öka spänningarna i regionen. Alla ansvariga politiska aktörer i regionen måste fokusera på framsteg med reformer och dialog”, skriver Stoltenberg och uppmanar Pristina och Belgrad att avstå från några uttalanden eller handlingar som kan leda till en eskalering.

Det ryska beslagtagandet av flera ukrainska fartyg i Azovska sjön utanför Krimhalvön föregicks av en över ett år lång desinformationskampanj i ryska medier, sa EU:s säkerhetskommissionär Julian King i dag enligt AFP.

– Den som tror att den här incidenten kom oväntat har fel, sa King.

Enligt King har ryska medier bland annat skrivit att Ukraina har spridit ut kolerabakterier i havet, att brittisk och ukrainsk underrättelsetjänst planerat att att placera kärnvapen på Krimhalvön och att Nato gjort förberedelser för att placera ut en flottstyrka i Azovska sjön.

Det är upp till Ryssland att rädda nedrustningsavtalet INF med USA, som slöts i samband med Kalla krigets slut. Det skriver Nato-länderna i ett gemensamt uttalande efter dagens möte. USA har hotat med att lämna avtalet med motiveringen att det inte följs från ryskt håll – vilket Nato håller med om.

– Med utplacerandet av deras nya robotsystem äventyrar Ryssland INF-avtalet, sa generalsekreteraren Jens Stoltenberg på en presskonferens i Natohögkvarteret.

I övrigt stod de upptrappade spänningarna mellan Ryssland och Ukraina i fokus på mötet:

– Det här mötet i sig skickar ett viktigt budskap till Ryssland, konstaterade Stoltenberg.

Nato tänker dock inte trappa upp situationen i området utan hänvisar till den närvaro man redan har i området.

De ökade spänningarna mellan Ryssland och Ukraina kommer dominera mötet mellan Nato-ländernas utrikesministrar, som inleds i morgon, skriver Wall Street Journal.

Men Ukraina kommer sannolikt gå besviket från mötet, skriver AFP. President Petro Porosjenko har uttryckt en önskan om att Nato ska skicka militärfartyg till Azovska sjön, där flera ukrainska fartyg stoppades för över en vecka sedan.

I ett uttalande på måndagen upprepade Nato-chefen Jens Stoltenberg sitt krav på att Ryssland ska släppa de gripna besättningsmännen och ge ukrainska fartyg fri passage genom Kertjsundet – men ville inte uttala sig om några nya konkreta åtgärder för att stötta Ukraina.

Han lovade dock att ministrarna kommer att ”skicka ett väldigt tydligt budskap till Ryssland” i samband med mötet.

Det är otroligt jämnt mellan kandidaterna när Georgien i dag går in på den andra presidentvalsomgången.

Salome Zurabishvili som stöds av regeringspartiet Georgisk dröm fick 39 procent av rösterna i första omgången för en månad sedan, mot 38 procent för oppositionsledaren Grigol Vashadze från Förenade nationella rörelsen, rapporterar AFP.

Om Zurabisjvili vinner blir hon den första kvinnliga presidenten i Georgien. Båda kandidaterna har lovat föra Georgien närmare EU och Nato.