Folkligt stöd för skattesystemet är en förutsättning för välfärdsstater med ambitioner på både omfördelning och tillväxt – men forskningen ger få svar om varför olika individer ser olika på skatt. Det skriver nationalekonomerna Spencer Bastani och Daniel Waldenström i det senaste numret av Ekonomisk Debatt.

De utgår från en enkät om skatteattityder som de genomförde tillsammans med SCB 2017 och fokuserar i artikeln på stödet för två inkomstskatter, tre kapitalskatter och tre punktskatter. Den variabel som sticker ut som positivt korrelerad med stöd för nästan samtliga skatteformer är universitetsutbildning.

”Varför högutbildade individer uttrycker ett starkare stöd än andra är inte klarlagt”, skriver Bastani och Waldenström och fortsätter:

”Kanske har det att göra med kunskap om hur skatteintäkterna används, kanske är högutbildade nuförtiden i högre grad anställda inom offentlig sektor och därigenom direkt beroende av skattefinansiering”.

DN:s Carl Johan von Seth skriver om studien i en kommentar och konstaterar utifrån den att synen på skatt som en kamp mellan välutbildade höginkomsttagare och resten förefaller förlegad.

”Nu ser striden ut att vara rörigare”, skriver han.