Ekonomiåret 2014: Då vi lärde oss stava till inflationsmål

Ekonomiåret 2014 har präglats av geopolitisk oro, ”tomma lador”, oljekriser, hög inflation, låg inflation, valutakriser och ett växande svenskt skuldberg.
I skuggan av den dystrare utvecklingen har det slagits en hel del rekord. Tech-jättarna Facebook och Apple har toppat sina aktiekurser och den svenska börsen har passerat all-time-high många gånger om.
Nedan följer ett axplock ur det gångna årets nyhetsflöde på Omni Ekonomi.

Riksbanken har chocksänkt reporäntan två gånger under året och den landade till slut på rekordlåga 0,00 procent. Syftet har varit att pressa upp den obefintliga inflationen till målet på 2 procent.
Den svenska centralbanken har samtidigt fått utstå skarp kritik. Riksbankens tidigare direktionsmedlem Lars EO Svensson var en av kritikerna som menar att Riksbankens agerande kom för sent.
Spiken i kistan levererades dock av den Nobelprisade ekonomen Paul Krugman som i april menade att Sverige var på väg att bli det nya Japan, i sin kolumn på The New York Times.

Det har inte varit ett bra år för den ryska ekonomin. Bottennoteringen för den krisande rubeln kom i mitten av december, trots en chockhöjning av räntan. Vid det tillfället hade rubeln tappat hälften av sitt värde mot dollarn under året.
Tillbakagången har dels förklarats genom de sanktioner som västvärlden riktat mot landet, till följd av vårens annektering av Krimhalvön. Dels var Ryssland ett av de länder som drabbades hårdast av oljekrisen.

En av årets hetaste privatekonomiska storys har varit det växande svenska bolåneberget. För Finansinspektionen stavades lösningen obligatorisk amortering och myndigheten annonserade ett nytt amorteringskrav i november, som väntas träda i kraft till sommaren.
Vid årets slut är problemet fortfarande överhängande och röster har höjts för ytterligare åtgärder. Nästa åtgärd kan bli att justera ränteavdragen, vilket bland annat finansmarknadsminister Per Bolund (MP) öppnat för.

Under året har många råvarupriser fallit. Ett av offren har varit det svenska gruvbolaget Northland Recources, som ansågs beroende av ett högt pris på järnmalm.
I somras ansökte bolaget om rekonstruktion, i oktober stoppade man produktionen helt i Pajalagruvan och i december ansökte de slutligen om konkurs.

I takt med lanseringen av en rad nya produkter har Apple-aktien skjutit i taket under det gångna året. Peaken nåddes under november då Apple hade ett marknadsvärde som översteg samtliga bolag på Moskvabörsen, tillsammans.

Mitt i högsommaren gav ett gäng amerikanska fondmäklare girigheten ett ansikte. I alla fall i Argentina. Landet lyckades inte lösa en infekterad konflikt med en samling hedgefonder över en skuld med rötterna i landets föregående finanskris.
Det hela slutade med att Argentina gick statsbankrutt för andra gången sedan 2001.

Japans ekonomi föll in i recession under hösten och många frågade sig om slutet för Abenomics – Shinzo Abes ekonomiska riktning – hade kommit. Premiärministern svarade med att utlysa nyval för att söka nytt förtroende, ett val som Abe och hans konservativa parti LDP vann stort.
– Segern visar att väljarna gett sitt godkännande till Abenomics, sa finansminister Taro Aso på valdagen enligt Sveriges Radio.

Under hösten har priset på olja halverats till följd av ett överutbud. Prisfallet har varit ett hårt slag mot länder som är beroende av oljeexport, som Venezuela och Ryssland.
Oljekartellen Opec beslutade att inte strypa produktionen, något som SvD:s Farzaneh Roostaee såg som en saudisk attack mot ovännerna ”Ryssland, Iran och den amerikanska skifferoljan”.
På sikt ser krisen ut att även drabba den norska ekonomin.

En av de mindre direkta konsekvenserna av ebolautbrottet i Västafrika var den ekonomiska kris som följde. I Liberia, det land som drabbats hårdast av epidemin, förstördes en stor del av årets skörd. En av anledningarna är att man i landet, i avsaknad av jordbruksmaskiner, förlitar sig på ett system som bygger på att man hjälps åt manuellt – ett system som omkullkastades i rädsla att föra smittan vidare.

I november avslöjade tusentals hemliga dokument hur Luxemburgs skattemyndighet hjälpt hundratals internationella företag med avancerad skatteplanering. Avslöjandet, som kom från det internationella journalistnätverket ICIJ, fick ringar på vattnet.
Först anklagades Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens nuvarande ordförande och Luxemburgs tidigare premiärminister, för upplägget. EU-parlamentets extremhögerpartier fick i genom en misstroendeomröstning mot Juncker, som fick fortsatt förtroende.
Avslöjandet nådde även Sverige då det visade sig att bolaget bakom bygget av Nya Karolinska var inblandat i härvan.

Anders Borgs och Filippa Reinfeldts nya jobb, Vattenfalls katastrofrapport, Eniros kris, Pfizers närmanden mot Astra Zeneca, Gripenförsäljningen till Brasilien och Saabs köp av Kockum.