Ekonomiåret 2015: Kriser i ett moln av avgaser

Ekonomiåret 2015 bjöd på både sura och söta karameller och förstås också en rejäl portion kriser.
En av årets värstingar i den sistnämnda kategorin är Grekland, som hela året kämpat med nödlån, inrikes- och utrikespolitiska stridigheter och som var på vippen att både gå i konkurs och kastas ur eurozonen. Och Volkswagen, världens största biltillverkare och Tysklands industriella stolthet, avslöjades med att ha fuskat med utsläpp från dieselbilar på det mest plumpa sätt.
Men allt var inte elände. 2015 var också året då andelen människor som lever i extrem fattigdom för första gången minskade till under tio procent.

När ekonomiska kriser, krig och terror skakar världen i dess grundvalar lånar svenska folket som aldrig förr. Politiker, centralbanker, professorer, myndigheter och utländska analytiker skakar samfällt sina huvuden i förundran över köpfesten och undrar; när ska den ta slut?
Motorn i alltihop – de låga räntorna – ligger alltjämt lågt, även om de börjat stiga en aning. Ovanpå det börjar bostadspriserna vika som ett möjligt tecken på att avkylningens tidevarv är här.

Redan i fjol förutspåddes Apple bli det första företaget att värderas till en biljon dollar (1 000 000 000 000 dollar) under 2015. I våras hände det, enligt vissa värderare. Andra påstod att det dröjde till sommaren. Och ytterligare några hävdar att den värderingen bara är nys, särskilt som Apple Watch inte slagit igenom som förväntat och försäljningen av iPhone visar tecken på att vika. I vilket fall är företaget värt mer än många länders BNP, däribland Sveriges.

Under sommaren hettade eurokrisen till när den grekiske premiärministern Alexis Tsipras och finansminister Yanis Varoufakis for som skottspolar mellan Bryssel, New York, Moskva och Aten och hotade, lovade, anklagade och förhandlade fram nya nödlån för det krisdrabbade landet. Faran är ännu inte över, men så nära en kollaps för euron som i somras har vi aldrig tidigare varit.

I slutet av september briserade Volkswagen-bomben. En inspektör på en miljömyndighet i USA hade intresserat sig för VW:s utsläppsvärden från sina dieselbilar och kom något skumt på spåren. Snart stod det klart att bolaget utvecklat och installerat programvara som drog ner värdena när bilarna kördes i testmiljö. Skandalen var ett faktum och ett par månader senare var biljättens värde halverat och varumärket solkat för mycket, mycket lång tid.

I september lade finansminister Magdalena Andersson fram den sittande regeringens första egna budgetproposition med krona-för-krona-princip och utgiftstak. Två månader senare tvingades hon lägga fram en tilläggsbudget på elva miljarder för att lösa kommunernas och Migrationsverkets kostnader för flyktingmottagandet. Flyktingkatastrofen har präglat mycket av den svenska nationalekonomin redan i år och kommer att göra så framöver också, det är alla överens om. Men i vågskålen ligger också en stigande ekonomisk konjunktur och en BNP-tillväxt på närmare 4 procent.

I juni började det mullra i öster, och i juli kraschade Shanghaibörsen flera gånger om. Världen har ännu inte hämtat sig från det som kallats för den kinesiska börskrisen och inte Kina heller.
Exakt vad krisen berodde på är oklart – enligt kommunistregimen låg en stor del av skulden på ickelojala journalister som hade ”fräckheten” att sköta sina jobb och rapportera ekonomiska nyheter.

2015 togs ett stort steg mot det historiska målet att utrota fattigdomen i världen till år 2030. Världsbanken rapporterade i oktober att för första gången någonsin hade andelen människor som lever i extrem fattigdom sjunkit till under tio procent. Gränsen är visserligen extremt låg med svenska mått mätt (1,9 dollar per dag) men fokuset att bekämpa fattigdomen kvarstår. Årets ekonomipristagare Angus Deaton konstaterade att världen genomgått en remarkabel förbättring de senaste 20 åren och tror att fattigdomen ska fortsätta minska.

För att blidka den växande skaran av brittiska EU-skeptiker fick landets konservativa regering lova att förhandla om villkoren för medlemskapet och dessutom utlysa en folkomröstning om detsamma. Premiärminister David Camerons EU-kollegor är inte imponerade och det finns säkert anledning att ta upp ”Brexit” i nästa årskönika också.

Skandaler som involverar statliga företag fanns det ett par under året, även om de är nygamla. Efter – som det hette – moget övervägande beslutade Telia att dra sig ur alla verksamheter i sitt affärsområde Eurasien. På ett liknande sätt bestämde Vattenfall sig för att avsluta sin kritiserade koldrivna kraftproduktion i Tyskland. Försäljningen av dessa bägge jätteverksamheter återstår dock att genomföra.

Ericssons framtid är en fråga som skapar rynkor på många svenska investerares pannor. Företaget, som byggt hela sin existens på innovation och spetsteknologi, anses av en del bedömare ha stagnerat och ha sina bästa dagar bakom sig. Så när det kom ett rykte om att amerikanska Cisco, som Ericsson nyligen startat ett samarbete med, i själva verket var ute efter att köpa Ericsson satte spekulationerna igång.