Bara en panda kvar i Latinamerika – oklar framtid
Xin Xin är 35 år gammal och Latinamerikas sista panda, en åldring i pandamått mätt, rapporterar AP.
Hon lever på Mexico Citys zoo och var del av ett banbrytande avelsprogram i Mexiko, då Mexiko som första land utanför Kina lyckades föda upp pandor. Xin Xin var den sista som föddes i programmet, men fick aldrig egna ungar och är nu den enda pandan som finns kvar.
Jättepandor blir i genomsnitt omkring 15 år i det vilda, men kan leva upp till 38 år i fångenskap. Vad som kommer att göras den dagen som Xin Xin dör har Mexikos regering inte meddelat. Det kostar i dagsläget drygt tio miljoner att hyra en panda från Kina.
Zoochefen Alberto Olascoaga säger dock att hon är i utmärkt hälsa.
bakgrund
Xin Xin
Wikipedia (en)
Xin Xin is a female giant panda that lives in the Chapultepec Zoo in Mexico City. Xin Xin (新新 "new" in Chinese) was conceived naturally and was born in the Zoo on 1 July 1990. Her mother is Tohui (she died 16 November 1993) and her father is Chia Chia from the London Zoo (died in Mexico on 13 October 1991).
Xin Xin is the only giant panda in the world that does not belong to China. Xin Xin can be visited for free during normal Zoo hours.
Xin Xin is artificially inseminated annually with sperm from Chinese panda Ling-Ling as part of a continuing effort to breed pandas in Mexico. Mexico's Chapultepec Zoo has had one of the most successful panda-breeding programs outside of China, with a total of eight giant pandas conceived in the zoo since the first pandas arrived in Mexico in 1975. This has been attributed by some to the Zoo's 7300 ft. altitude, similar to the pandas' native habitat in Sichuan, China.
bakgrund
Jättepanda
Wikipedia (sv)
Jättepanda (Ailuropoda melanoleuca), panda, pandabjörn, eller bambubjörn är den enda arten i släktet Ailuropoda som i sin tur tillhör familjen björnar. Tidigare har pandan kategoriserats som halvbjörn, men molekylärgenetiska studier visar att den är en björn. Pandan har svartvit tät päls och väger som vuxen mellan 70 och 150 kg. Nyfödd väger den bara 100 till 160 gram och har ingen päls. Till skillnad från andra björnar är jättepandan en utpräglad växtätare, som främst äter bambu. I dag förekommer den vilt i de kinesiska provinserna Sichuan, Gansu och Shanxi, men tidigare återfanns björnen även i andra delar av östra Asien.
Jättepandan är känd som symbol för Världsnaturfonden WWF och var en av fem maskotar för de olympiska sommarspelen 2008 i Peking. Gåvor i form av pandabjörnar till zoologiska trädgårdar har förr i tiden använts som ett sätt för Kina att förbättra sina relationer med stater i Västvärlden. På 2000-talet sker inga gåvor av jättepandor, alla pandor tillhör Kina och utlånas enligt tidsbestämda kontrakt. Ett av de viktigaste syftena har varit att rädda jättepandabeståndet från utrotning. I ett omfattande program deltar zoologiska trädgårdar från Europa, Asien och Nordamerika med det uttalade målet att öka jättepandapopulationen i det vilda. Man har hitintills lyckats väl i detta samarbete, vilket resulterat i att det idag existerar över 2000 exemplar i världen. Jättepandan är därför inte längre klassad av WWF som utrotningshotad. Den är dock fortfarande skyddsvärd och det globala programmet kommer att behövas i överskådlig tid framöver på grund av jättepandornas kraftigt begränsade tillgång på geografiska områden som erbjuder de livsbetingelser som är nödvändig för pandabeståndet.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen