Erdogan i första intervju: Blir inte någon diktator
Turkiets president Erdogan avfärdar kritiken om att grundlagsändringarna som ger honom utökad makt kommer att göra honom till en diktator.
– Där diktaturer existerar behöver man inte presidentialism, säger han i en intervju med CNN.
Intervjun beskrivs som den första sedan folkomröstningen i söndags.
Erdogan hävdar att den nya maktordningen inte handlar om att han själv personligen ska få större makt, utan om att det politiska systemet i Turkiet behöver förbättras.
– Jag är faktiskt dödlig, jag kan dö när som helst, tillägger han.
bakgrund
Presidentialism
Wikipedia (sv)
Presidentialism, kongressialt system, är ett statsskick, en regeringsform, i republiker, i vilken den verkställande makten är åtskild från den lagstiftande makten, och statschefen är valbar. Statsskicket skapades i USA. Presidentialism är ett annat demokratiskt statsskick än parlamentarism.
Presidentialism kan antingen vara total, full presidentialism, där presidenten har stor makt, eller i form av semipresidentialism, där staten både har en president och en premiärminister, som i Frankrike. Ofta utgörs den lagstiftande församlingen av en bikameral kongress, i stället för av ett parlament. Formellt har presidenten den verkställande makten, men delegerar den i mycket till sin administration. Presidenten har dock ett större ansvar för beslut och verkställande än vad fallet är med premiärministern i parlamentarism.
Presidentialism kännetecknas av
att en president både är statschef och regeringschef, och att denna post tillsätts genom indirekta eller direkta val.
statschefen saknar genom maktdelningsprincipen någon formell roll i lagstiftningen, ofta kan statschefen inte heller lägga fram propositioner, men har ofta veto i beslutsfattandet som dock en supermajoritet kan upphäva
presidenten och kongressen har en begränsad mandatperiod, valen är återkommande med fasta tider, och posterna kan sällan avsättas under denna period.
domstolsväsendet har en betydelsefull roll såsom den dömande makten. I vissa stater finns riksrätt där presidenten och kongressledamöter kan ställas till svars.
den verkställande makten beror på en person. Medlemmar av kabinettet är personens rådgivare som personen fritt kan välja utan hänsyn till partipolitiska aspekter, och personen kan avsätta dem efter eget önskemål. I flera stater krävs den lagstiftande församlingens godkännande av en presidentnominering, och även andra centrala poster. Presidenten har å andra sidan rätt att ge order till samtliga i det verkställande organet.
presidenten har rätt att ge nåd i egenskap av statschef.
I presidentstyren har presidenten rollen som statens enande ledare, och har stor personlig makt vid jämföresle med premiärministern i parlamentarism. Formellt är Högsta domstolen överordnad såväl presidenten som det lagstiftande organet, och kan framdriva handlingar av presidenten genom att hänvisa till tolkningar av konstitutionen.
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen