Hem
ToppnyheterSenaste nytt
Bli medlem
ANNONS
ANNONS
(Burhan Ozbilici / TT / NTB Scanpix)
Turkiska folkomröstningen

Erdogan i första intervju: Blir inte någon diktator

Av Helena Sällström
Publicerad: 18 apr. 2017
ANNONS

Turkiets president Erdogan avfärdar kritiken om att grundlagsändringarna som ger honom utökad makt kommer att göra honom till en diktator.

– Där diktaturer existerar behöver man inte presidentialism, säger han i en intervju med CNN.

Intervjun beskrivs som den första sedan folkomröstningen i söndags.

Erdogan hävdar att den nya maktordningen inte handlar om att han själv personligen ska få större makt, utan om att det politiska systemet i Turkiet behöver förbättras.

– Jag är faktiskt dödlig, jag kan dö när som helst, tillägger han.

ANNONS
Oppositionen godtar inte resultatet av folkomröstningen
CNN
Observatör: Misstankar om att 2,5 miljoner valsedlar kan ha manipulerats
Reuters
EU har uppmanat till en utredning om uppgifterna om fusk
AFP
bakgrund
 
Presidentialism
Wikipedia (sv)
Presidentialism, kongressialt system, är ett statsskick, en regeringsform, i republiker, i vilken den verkställande makten är åtskild från den lagstiftande makten, och statschefen är valbar. Statsskicket skapades i USA. Presidentialism är ett annat demokratiskt statsskick än parlamentarism. Presidentialism kan antingen vara total, full presidentialism, där presidenten har stor makt, eller i form av semipresidentialism, där staten både har en president och en premiärminister, som i Frankrike. Ofta utgörs den lagstiftande församlingen av en bikameral kongress, i stället för av ett parlament. Formellt har presidenten den verkställande makten, men delegerar den i mycket till sin administration. Presidenten har dock ett större ansvar för beslut och verkställande än vad fallet är med premiärministern i parlamentarism. Presidentialism kännetecknas av att en president både är statschef och regeringschef, och att denna post tillsätts genom indirekta eller direkta val. statschefen saknar genom maktdelningsprincipen någon formell roll i lagstiftningen, ofta kan statschefen inte heller lägga fram propositioner, men har ofta veto i beslutsfattandet som dock en supermajoritet kan upphäva presidenten och kongressen har en begränsad mandatperiod, valen är återkommande med fasta tider, och posterna kan sällan avsättas under denna period. domstolsväsendet har en betydelsefull roll såsom den dömande makten. I vissa stater finns riksrätt där presidenten och kongressledamöter kan ställas till svars. den verkställande makten beror på en person. Medlemmar av kabinettet är personens rådgivare som personen fritt kan välja utan hänsyn till partipolitiska aspekter, och personen kan avsätta dem efter eget önskemål. I flera stater krävs den lagstiftande församlingens godkännande av en presidentnominering, och även andra centrala poster. Presidenten har å andra sidan rätt att ge order till samtliga i det verkställande organet. presidenten har rätt att ge nåd i egenskap av statschef. I presidentstyren har presidenten rollen som statens enande ledare, och har stor personlig makt vid jämföresle med premiärministern i parlamentarism. Formellt är Högsta domstolen överordnad såväl presidenten som det lagstiftande organet, och kan framdriva handlingar av presidenten genom att hänvisa till tolkningar av konstitutionen.
Annons
Planerar du en helg på hotell? Elite Hotels ger 30% rabatt på två nätter vid ankomst torsdag eller fredag
Elite Hotels
ANNONS
Omni är politiskt obundna och oberoende. Vi strävar efter att ge fler perspektiv på nyheterna. Har du frågor eller synpunkter kring vår rapportering? Kontakta redaktionen
Turkiska folkomröstningenTurkietMellanösternRecep Tayyip Erdogan

Erdogan tar över ledningen för styrande AKP-partiet

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan gör i dag comeback som partiledare för det styrande AKP-partiet, efter den omstridda folkomröstningen om en ny grundlag.

21 maj 2017, 09.34
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan/Deltagare vid AKP:s partikongress

Europarådet vill se Turkiet på granskningslista – igen

Europarådet har röstat för att Turkiet återigen ska placeras under granskning för demokratiska brister efter den kontroversiella grundlagsändringen som ger president Recep Tayyip Erdogan utökad makt, skriver AP.

25 april 2017, 16.08
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.

Överklagan mot folkomröstning avslås

Den turkiska valmyndigheten har avslagit en överklagan om att underkänna söndagens folkomröstning, som gav president Erdogan mer makt. Enligt AFP, som hänvisar till den statliga nyhetsbyrån Anadolu, röstade tio medlemmar i valmyndighetens styrelse nej till överklagan medan bara en röstade för.

19 april 2017, 18.08
Partimedlemmar i oppositionspartiet CHP protesterar mot helgens folkomröstning.

Turkiet: Valobservatörer saknar trovärdighet

Turkiets utrikesminister Mevlüt Çavusoglu går till attack mot valobservatörer från OSSE och anklagar dem för att medvetet ha uppgett flera felaktigheter i sin rapport om den turkiska folkomröstningen, rapporterar Reuters.

19 april 2017, 11.46
Turkiske utrikesministern Mevlüt Çavusoglu.