Ett år av inflationskris – så har våra shoppingvanor förändrats

Hushållen tacklar kostnadschocken genom att köpa mindre. Färsk statistik från Swedbank, som baseras på omkring hälften av alla korttransaktioner i Sverige, visar att den totala konsumtionen har backat med 9 procent.

Siffran är justerad för prisuppgången, och jämför de senaste fyra veckorna med samma period i fjol.

Redan då var ekonomer oroade över månatliga prisuppgångar på drygt 6 procent, som framstår måttliga i dag. I takt med att inflationen sedan rusade vidare höll svenskarna allt hårdare i plånboken.

– Hushållen anpassar sig till att lönen inte räcker till lika mycket längre, säger Pernilla Johansson, seniorekonom på Swedbank, till Omni Ekonomi.

Flera kategorier av prylar som hushållen unnade sig under coronapandemin, spenderar de betydligt mindre på i dag. Köpen av hemelektronik, möbler och annan heminredning rasade rejält i april förra året när inflationen började ta fart, enligt Swedbanks kortstatistik.

Sådan konsumtion fortsätter att prioriteras bort. Nedgången är 8 procent för heminredning och 4 procent för hemelektronik jämfört med i fjol, visar siffrorna. Det tycks ligga allra närmast till hands att skära ner på när el, mat och räntor tar en allt större del av budgeten.

Varor som går att ersätta med billigare alternativ snålas det också in på. Det märker bland annat svenska matproducenter av. Förra året noterades ett trendbrott med dalande efterfrågan på svenskt kött, konstaterar Jordbruksverket i en rapport.

– Nu jagar man mest lågpris och då blir det så att importerat kött tar andelar, säger Åsa-Lannhard Öberg på Jordbruksverket till Sveriges Radios P4 Jönköping.

Framförallt är det livsmedel som hushållen lägger mer pengar på. Utgifterna har ökat med 7 procent jämfört med för ett år sedan. Det är inte så konstigt när konsumenter drabbats av en historisk prisuppgång.

De senaste tolv månaderna har matpriserna ökat med 20 procent. Så snabbt har priserna inte ökat sedan början av 1950-talet, uppger John Eliasson, prisstatistiker på SCB, för DN.

– Det är svårt att veta vilka förändringar som väntas bli bestående. Jag tror att en förändring vi får räkna med finns kvar ett bra tag i alla fall är att livsmedelsutgifterna utgör en större andel av totala konsumtionen, säger Pernilla Johansson på Swedbank.

Samtidigt går betalkorten varma på restauranger, hotell och resebyråer. Där syns ännu så länge få tecken på kristider. Tvärtom har konsumtionen ökat under årets första månader, jämfört med samma period i fjol.

Inflationen har en stor påverkan på våra konsumtionsbeslut. Det säger Fredrik Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, till Omni Ekonomi. Han pekar på en tudelad effekt.

Dels prioriteras nödvändiga utgifter i högre utsträckning än tidigare.

– Större inköp som hushållen kan skjuta upp senareläggs, säger Fredrik Andersson.

En annan konsekvens är att konsumenter anpassar sig till det nya prisläget, då vissa varor stigit mer i pris än andra.

– Det får hushållen att förändra vad de konsumerar och välja fler varor som inte stigit lika mycket i pris.