Expert: Migrationen närmar sig rekordåret 2015

Flyktingkrisen 2015, även kallad migrationskrisen, var en kris som kulminerade i Europa under andra halvan av 2015 när ett stort antal flyktingar och migranter försökte att ta sig till Europeiska unionen för att söka asyl. Merparten av de asylsökande kom från Mellanöstern (främst Syrien), Sydasien (främst Afghanistan) eller Afrika och tog sig till Europa över Medelhavet, i många fall i sjöodugliga båtar som kapsejsade på vägen, vilket resulterade i tusentals människors död. Det stora antalet asylsökande i Europeiska unionen – totalt 1,32 miljoner personer under 2015 – innebar i sin tur en stor påfrestning för de nationella asylsystemen i flera medlemsstater. Beteckningen kris används både om de förhållanden som antas ligga bakom de asylsökandes resa till Europa, inklusive det stora antalet dödsfall och drunkningsolyckor, och om de uppgifter som många europeiska länder ställdes inför när de tvingades att ta hand om många asylsökande på kort tid. Flyktingkrisen ledde till stor oenighet mellan EU-länderna i synen på omplacering av asylsökande inom unionen. Flera medlemsstater införde tillfälliga inre gränskontroller inom Schengenområdet för att få kontroll på det stora antalet asylsökande som tog sig, huvudsakligen till fots, från Grekland, via Balkan, upp till Österrike, Tyskland och de nordiska länderna. I spåren av krisen föreslog Europeiska kommissionen en reform av unionens gemensamma asylpolitik, däribland Dublinförordningen, för att införa ett system där alla medlemsstater skulle tvingas dela på ansvaret för asylmottagandet vid kriser. Förslaget motsattes dock av flera nationella regeringar, framför allt inom Visegrádgruppen Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern, och fem år efter krisen hade det fortfarande inte antagits av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Även på nationell nivå fick krisen långtgående följder i många EU-länder. I exempelvis Sverige, som tog emot drygt 163 000 asylsökande under 2015, skedde stora förändringar i den nationella asylpolitiken, både vad gällde lagstiftning och myndighetspraxis. En tillfällig lag antogs i mitten av 2016 med syfte att införa en restriktivare asylpolitik inom ramen för internationell och europeisk rätt.