Att Ryssland plockar in 300 000 reservister för att strida i Ukraina är ett väntat drag, enligt överstelöjtnant Jörgen Elfving. Det återstår nu att se om de extra resurserna kommer ha någon effekt.

– Misslyckas den finns två vägar framåt. Antingen går man vidare med allmän mobilisering eller så kryper man till korset och erkänner att man misslyckats, säger Elfving i SVT:s direktsändning.

Hugo von Essen, analytiker vid Utrikespolitiska institutet (UI), ställer sig tveksam till att reservisterna skulle ge Ryssland någon större fördel i kriget. Han tror snarare att de kommer fungera som ”mer kanonmat” för att förlänga kriget.

– Många av de här är medelålders män som inte nuddat ett vapen på tio år, säger han till Ekot.

Jacob Hedenskog, även han analytiker vid UI, säger till Expressen att det kommer dröja innan reservisterna kan ansluta sig till striderna eftersom de måste utbildas och utrustas först.

– Det här löser inte Rysslands problem på en gång. Och motivationen är inte särskilt stor.

Att Putin just beordrat en ”delvis mobilisering” gör att han även fortsättningsvis kan kalla kriget i Ukraina för en militär specialoperation, påpekar Rysslandskännaren Gudrun Persson.

– En fullständig mobilisering innebär krig. Det är rationellt på något plan i så måtto att han inte vill bränna allt krut på en gång, säger hon till TT.