Med 39 dagar kvar till USA-valet är det i princip dött lopp i opinionsläget. I vågmästarstaterna, där valet väntas avgöras, leder Kamala Harris med endast 0,3 procentenheter mot Donald Trump, enligt en sammanvägning från Real Clear Politics.
Vad behöver kandidaterna göra för att dra ifrån i opinionen? Och vad kan vi vänta oss av debatten mellan vicepresidentkandidaterna nästa vecka?
I Omnis satsning ”Experterna” låter vi USA-experter kommentera veckan som gått och djupdyka i händelserna som kan avgöra presidentvalet 2024.
Varje vecka kommenterar Omnis expertpanel veckan som gått och ger förklaring till det som sker.
Det viktigaste nu för bägge kandidaterna är att fokusera på sina respektive huvudbudskap och inte låta sig distraheras av andra saker som alltid dyker upp. Här har Harris varit mer framgångsrik än Trump, som är en mycket mindre disciplinerad kandidat. Trumpkampanjen har uppenbarligen störts av skandalen kring Mark Robinson i North Carolina, som har blivit en distraktion för Trump.
De senaste valen har opinionsexperternas prognoser ifrågasatts och
det lär ske igen, nu för att siffrorna spretar och antalet prognoser
verkar fler än någonsin. Donald Trump ligger runt 47–48 procent,
vilket inte räcker för en seger. Kamala Harris klarar sig bättre än
Joe Biden mot Trump i många väljargrupper men måste övertyga
fler. Det mesta är ju känt om Trump och hans personlighet, medan
Harris fortfarande inte är särskilt känd. Hon gav en första större
intervju i kanalen MSNBC – men det tystar inte krav på att hon
måste svara övertygande när envisa reportrar vill ha svar på varför
hon svängt mot mitten i så många sakfrågor.
Det krävs pengar och en väloljad lokal organisation i nyckelstaterna. Hittills är det Kamala Harris som leder den ekonomiska kapplöpningen. Bidragen har strömmat in, bland annat från stora bidragsgivare i Silicon Valley och på Wall Street. Under den senaste månaden har Harriskampanjen lagt i snitt 7,5 miljoner dollar dagligen på kampanjannonser, jämfört med Trumpkampanjens snittsiffra på 2,5 miljoner dollar.
Att stärka ställningen i väljarkåren. Harris strategi går ut på att finna och övertyga nya väljare, bland annat de som är tveksamma till Trump och skulle kunna tänka sig att rösta på henne, speciellt när de lär sig mer om vem hon är. Trump, å andra sida, fokuserar på att konsolidera sin trogna bas, och verkar ha svårt att utöka den. I båda fallen blir det också viktigt att motivera väljarna till att gå och rösta.
Det är bara några dagar kvar till dess att vicepresidentkandidaterna drabbar samman i en debatt, då den folklige vänstermannen
Tim Walz ställs mot den mer intellektuelle JD Vance. Ofta sägs att debatterna mellan kandidaterna inte spelar någon roll, men i år har de gjort det och det förefaller troligt att det kan göra det en tredje gång. Förväntningarna på Walz är höga för att han är ny på den stora scenen, men om han vinner kan Harris få en knuff uppåt. Vance är vältalig och har större vana vid offentliga framträdanden. Däremot har han åtskilligt att
förklara, bland annat ryktet om att haitiska invandrare skulle äta
katter och hundar, repliker om barnlösa kvinnor och att mor- och
farföräldrar bör rycka ut för att passa barn.
Att slå igenom i bruset, göra avtryck och motivera väljarna. Det helt avgörande är att locka väljare i svängstaterna. Det är alltså sju delstater som kommer att avgöra det här valet, medan presidentkampanjen i övriga 43 amerikanska delstater är betydligt mer nedtonad. Väljarna i de sju nyckelstaterna uppvaktas intensivt med valreklam, kampanjmöten, telefonsamtal och dörrknackning. Det gäller att få alla tänkbara väljare att känna sig engagerade och tillräckligt motiverade för att faktiskt gå och rösta.
I Nebraska har man ett annorlunda system för att fördela elektorsrösterna. I stället för att vinnaren får alla röster, delas de upp per valdistrikt till kongressen. Det betyder att Demokraterna i de senaste valen fått en av Nebraskas fem elektorsröster från det demokratiska området runt Omaha. Den enda rösten kan bli mycket viktig i ett jämt val, och Republikanerna i delstaten har försökt ändra systemet till ”winner takes all”. Nu verkar det som om det inte kommer att bli så.
Att det inte blir mer backlash mot Donald Trumps otroliga retorik
om kvinnor. När han vinner, lovar han, ska kvinnorna få det bättre,
bli rikare och lyckligare, så lyckliga att de inte behöver tänka på abort. Han säger aldrig korrekta ”vicepresident Harris”, utan ”hon”
och ”den kvinnan”. I övrigt har bägge lagt fram sina ekonomiska
planer. Trumps är yvigare och mer riskfylld. Han har bland annat föreslagit ingen skatt på pensioner och höga strafftullar, som ekonomer avvisar med att det blir amerikanska allmänheten som får betala. Harris talar om att sänka levnadskostnader för medelklassen.
Att ovädret i sydöstra USA lett till inställda kampanjplaner. Vicepresidentkandidat JD Vance har med kort varsel fått ställa in flera framträdanden i Georgia till exempel. Även jag har fått styra om mina resplaner i veckan till följd av ovädret. Ibland är det tropiska stormvindar som dominerar den amerikanska politiken, mer än opinionsvindar.
Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Hans forskning berör bland annat migration och etnicitet i USA och förhållandet mellan Sverige och USA. Han undervisar i amerikansk historia och politik.
Karin Henriksson är journalist och författare, bosatt i Washington i över tre årtionden. Hon har rapporterat i flera svenska medier, bland annat som SvD:s USA-korrespondent. Hennes senaste bok heter USA och GUD/Politiken och religionen.
Ginna Lindberg är journalist och Sveriges Radios korrespondent i Washington. Hon har arbetat på Ekotredaktionen sedan början av 1990-talet och bland annat varit utrikeschef. Medverkar i USA-podden i Sveriges Radio.
Omni låter en expertpanel kommentera veckan som gått, förklara det som sker och djupdyka i händelserna som kan avgöra presidentvalet 2024.
